freds tuffa filmer redux italien asien snusk sverige annat intervjuer länkar index
Först och främst har den "svenska" titeln en underlig stavning, det låter som en varelse från Star Trek eller nån annan trist serie.
Jag har sett den här filmen säkert tre-fyra gången och jag förstår den inte ännu, men skit samma. Weng-Weng är dvärg och hemlig agent för Interpol. Givetvis håller han till på Filippinerna. Det hela inleds med att han av nån anledning tar sig in en lägenhet och räddar en familj från några skurkar. Han använder sig av fantastiskt tafflig Kung fu bland annat. Sedan tror jag (eller var det tvärtom) att han befriar en kidnappad affärsman som är inlåst i en stor lastbil.
Sedan kommer då huvudstoryn som jag inte minns. Det är i alla fall en maskerad herre (klädd i en KKK-luva) som genom en videoband meddelar en massa höga tjänstesnubbar att han kommer att göra nåt om inte dom betalar in en jäkla massa pengar. Man tillkallar Weng-Weng och alla tror att han är ett barn först. Sedan kommer då ett antal mycket löst sammanhängande actionscener: våran hjälte slåss på en Kung Fu-skola, stilar sig med sin lilla, lilla motorcykel och hoppar (vilket ser groteskt fult ut) över en ravin med den i 1 kilometer i timmen. På ett annat ställe slåss han med en man utklädd till kvinna och världens svagaste handgranat (en rökpuff en meter ifrån honom) kastas. Finalen utspelar sig på en båt där han dödar alla med en k-pist som är minst lika stor som honom. Båten (eller rättare sagt den kassa leksaksbåten) exploderar och Weng-Weng tar sig iland där myndigheterna möter honom. En vacker kvinnar dyker också upp i en sportbil och kysser honom, och sedan är det slut. Till eftertexterna får vi höra en fantastiskt låt där en vrålande kvinna sjunger "i love you Weng-Weng" eller nåt sånt.
Tydligen finns det flera filmer då kassetten (för övrigt svensk) visar en klumptrailer för dom övriga delarna i serien)! Detta är en mycket bisarr film...jag trodde inte det fanns dvärg-kung fu-action-filmer från Filippinerna (men å andra sidan finns det ju p-snurror...). Rolig är den i alla fall och det förvånar mig att inte Henry Mancini stämde producenterna då den ständiga atmosfärsmusiken är ett rent plagiat på "Theme from the Pink Panther"! En höjdare!
FA