freds tuffa filmer redux italien asien snusk sverige annat intervjuer länkar index
Journalisten, spelad av Hugo Sterlitz, åker till flygplatsen med sin kameraman för att möte nån berömd vetenskapsman. Men tyvärr har flyplanet flugit över en radioaktiv läcka och alla har förvandlats till galna muterade zombie-varelser. Lika lätt som att sno godis från ett småbarn så övermannar dom den kraftigt beväpnande armén som väntat utanför (?) med hjälp av klubbor, pinnar, knivar och andra tillhugg. Hugo och kameramannen står och tittar på nån meter ifrån och säger “Herre Gud“ och går därifrån. TV-huset blir också anfallet av varelserna precis under kanske en av dom fulaste danserna som fångats på film. Alla ser jätteförvånade ut och kameramännen har alla vita rockar. Hugo sticker till sin flickvän som jobbar som sköterska på ett sjukhus. Givetvis blir dom också anfallna och världens coolaste kirurg dyker upp och demonstrerar sina talanger i skalpell-kastning innan han också faller offer för mutanterna. Sedan sticker dom iväg, blir attackerade av en zombie-präst och dödar massor av rackare på ett övergivet nöjesfält.
Ja, gamle goe Umberto Lenzi har gjort det igen: tillverkat en sanslöst dålig film som faktiskt har ett underhållningsvärde. Fast frågan är: är den verkligen dålig? Jaja, en sak är i alla fall säker, den är kul och fånig. Make up-effekterna ser ut som någon har klistrat lera och rostbiff i ansiktet på “skådespelarna“. Hugo ser ut som om han inte har sovit på tio år och samma jäkla zombie med manchester-kavaj dyker upp hela tiden. Den ser förvånad ut i en scen också. Det enda som är “bra“ med filmen är musiken som är bland det coolaste och bästa som jag har hört...man går och nynnar på den resten av livet. En kvinna får huvudet avskjutet men det ser ut som man sliter av henne peruken med lite kladd under. En riktigt tuff film.
FA