Scared Alive


freds tuffa filmer redux

italien asien snusk sverige annat intervjuer länkar index

 

Scared alive (Island of blood) 1982
Regi: William T. Naud

Bortglömd slasher deluxe. Hittade den på Skärholmens loppmarknad och blev glatt överaskad över denna lågbudget slasher som jag aldrig tidigare hört talas om. Den här gången försökte man göra nåt litet annorlunda av motivet till morden, istället för det brukliga (hämnd eller vanlig tokstolle), och det funkar helt ok.

Miljön denna gången är en övergiven ö med en likaså övergiven skolbyggnad på. Ett antal ungdomar, en producent och en regissör ska spela in en independentfilm om ungdomar på glid och man samlas för att repetera ett par dagar innan själva filmcrewet kommer och filmningen ska starta. Men givetvis börjar morden slå till, och som vanligt så upptäcker man inte dessa förrän efter ett bra tag. Det speciella här är att före varje mord så spelar mördaren en kassett där låttexten på något sätt symboliserar det kommande mordet, t ex "boil me, boil me" eller "nail me, nail me".

Repetitionerna går inte bra och den överpretentiösa regissören blir allt för intresserad av dom kvinnliga skådisarna och mindre intresserad att fixa till sitt usla manus. Och givetvis kan man inte få tag i skådisarna. Jaja, och sen går det livat till!

Vad jag gillar med den här filmen, är att trots dess låga budget så har man i alla fall försökt att stänka till det rejält under mordscenerna och trots att det inte alltid ser övertygande ut, så erbjuds det rejäla knivhuggningar och styckningar. Skådespelarprestationerna är över det normala för att vara en sån här film och alla verkar ha haft ganska kul. En riktig höjdare är killen som spelar regissören och i en annan roll dyker Alan Ruck upp och är nästan samma karaktär som sin berömda Stuart i Spin City. Lustig nog så dyker aldrig den här filmen upp på hans officiella filmografier…Hmmm…:)

En bra liten film och en orättvist bortglömd slasher som förtjänar en liten revival.

/FA