IT:s betydelse för sysselsättning och konkurrenskraft

 

 
 
 
 
 
 

Nordström, Ulf 

Innehållsförteckning 

Informationssamhället
Produktivitet och konkurrenskraft
Organisationen
IT ur ett globalt perspektiv 
Källförteckning

Informationssamhället 

Informationsteknik 

Informationsteknik är tekniken för att insamla, bearbeta, lagra och överföra information. De organisationsformer som idag är moderna är i hög grad beroende av denna information, men även våra vardagsliv är i stor utsträckning beroende av ett personligt informationsstöd. 

I näringslivet är nyckelorden i diskussionen om IT förbindelse, samverkan, standarder och öppna system. IT är nämligen en mycket viktig del av verksamhetens infrastruktur. 

Utveckling av informationstekniken går mot något som kan kallas "Networked Interactiv Multimedia" (NIM). Denna utveckling kan sammanfattas i följande punkter; (Ticoll, 1998) 

  • Persondatorutvecklingen leder till större processkapacitet samt större, snabbare och billigare lagringsmöjligheter.
  • Apparater som tidigare varit "dumma" drivs nu av mikroprocessorer programmerade i hög-nivåsspråk, såsom JAVA eller ActiveX. Bland dessa apparater finns bland annat telefoner och TV-apparater.
  • Högre bandbredd vid nätverksöverföringar blir tillgängliga även för privatpersoner och mindre företag.
  • Internet fortsätter utvecklas för att såväl möta som skapa behov hos användare.
  • Multimediaanvändar interface utvecklas och förbättras.

Informationssamhället, kunskapssamhället och den "nya" ekonomin 

I det nya samhälle som allmänt anses ha tagit över efter industrisamhället, det har kallats såväl informationssamhälle som kunskapssamhälle och den nya ekonomin, är IT en viktig del av företagen affärsprocesser. Tekniken har blivit så integrerad i företagens verksamhet att det inte längre är meningsfullt att försöka skilja ut särskilda IT-frågor eller IT-investeringar. Dessa investeringar är i högre grad en investering i själva affärsprocesserna, och inte i tekniken i sig. 

Karakteristiska drag för det nya samhället kan sammanfattas i följand punkter; (Tapscott, 1996) 

  • Kunskap - tillgång till information och förmågan att använda den skapar affärsmöjligheter.
  • Digitalisering - information representeras binärt (1,0) vilket gör det möjligt att enkelt manipulera informationen med hjälp av datorer.
  • Virtualisering - fysiska abstraktioner blir virtuella och representeras av datorförmedlade scenarior. 
  • Molekylarisering - traditionella hierarkier bryts ned och ersätts av många små och flexibla samverkande enheter.
  • Integration/ nätverk - integration av ovan nämnda molekylariserade enheter skapa nya värden.
  • Elimination av förmedlare - den förmedlande funktion som fungerar som förbindelse mellan producent och konsument elimineras för att ersättas med hjälp av ny teknik.
  • Konvergens -  den nya ekonomin domineras av tre sektorer, nämligen kommunikation, databearbetning och producerande industrier. Dessa sektorer konvergerar och skapar en värdeskapande infrastruktur.
  • Innovationer - nya produkter och tjänster skapas genom användandet av ny informationsteknik.
  • "Prosumption" - gränsen mellan producent och kund blir mer flytande då de samarbetande företagens informationssystem ges möjlighet att kommunicera för att kunna inhämta information av varandras behov och krav.
  • Omedelbarhet - med modern teknik kan tidspannet mellan ide’ och levererad produkt kortas markant
  • Globalisering - revolutionerande kommunikationsteknik möjliggör en global marknad.
  • Oförenlighet - klyftan mellan de med tillgång till nu teknologi och de utan den växer, och kommer skapa allvarliga problem i framtiden. Dessa klyftor uppstår såväl mellan individer, samhällsgrupper, regioner som mellan länder.

Produktivitet och konkurrenskraft 

Solowparadoxen 

Robert Solow hävdade redan 1987 att "Datorer syns över allt utom i produktivitetsstatistiken". Detta har sed mera kommit att kallas Solowparadoxen. 

Informationstekniken har i näringslivet stor potential att möjliggöra rationaliseringar. Standardsystem omfattande MPS-funktioner (materiel- och produktionsstyrning) förenklar konstruktion och tillverkning, lagerhållning, försäljning och distribution samt kopplar dessa funktioner direkt mot system för ekonomisk redovisning. Ett inte allt för vågat antagande vore därför att införandet av dess system skulle medföra märkbara, mätbara effekter vad avser arbetsproduktivitet, total faktorproduktivitet och ekonomisk tillväxt. Detta antagande har dock visat sig vara mycket att svårt att utifrån ekonometrisk mätningar få bekräftat. Studier visar ofta på inga eller signifikant negativa effekter! (Lundgren et al, 1997) 

Ny verksamhetsstyrning 

Traditionell verksamhetsstyrning och ekonomisk uppföljning har visat sig olämplig i samband med IT-investering. Tonvikten ligger på värdering av matriella tillgångar, medan de stora  och framför allt betydelsefulla tillgångarna idag ofta finns i kunskap och information. En mer passande metod för verksamhetsstyrning kan vara Balanced Scorecard. Metoden syftar till att proaktivt stödja ledningsarbetet för att möta kraven från markanden. Genom detta får företaget ett medel för att förbättra den inre effektiviteten och de befintliga arbetsmetoderna. Några kritiska framgångsfaktorer för metoden kan sammanfattas i följande punkter; (EY MC, 1998) 
  • Väl definierad vision och strategi.
  • Balans mellan finansiella och icke finansiella nyckeltal.
  • Ledningens tydliga stöd och sponsorskap.
  • Tydlig kommunikation till hela organisationen.
  • Regelbunden uppföljning och återkoppling på alla nivåer.
Balanced scorecard-metoden är ett kombinerat styr- och mätsystem som förutom att ta hänsyn till tradtionella finansiella nyckeltal även ser till kunden, de interna processerna samt innovationer och utveckling. Däregenom fås en mer komplett belysing av verksamheten som på ett rättvisare sätt förmår värdera till exempel investeringar i information och IT. 

Information som strategisk resurs och konkurrensmedel 

Som beskrivits ovan är effekten av IT-investeringar svåra att åskådliggöra. Detta är däremot inte ett bevis på att dessa investeringar inte skulle vara värdeskapande, utan kan härröras från problemet att relatera specifika investeringar till resultat. IT spelar ju som bekant sin stora roll som  möjliggörare. 

IT möjliggör nya arbetsformer, vilket kommer att diskuteras under en senare rubrik. IT ger också nya förutsättningar för konkurrens. Med modern teknik har en tidskompremering av produkters utvecklingsfas möjliggjorts, tjänster och virtuella produkter blir med Internet såväl tids- som platsoberoende och därmed växer kundens valmöjligheter. Men IT leder inte bara till en ökad flexibilitet på marknaden. Det blir också möjligt att, genom att låta kunden göra initiala investeringar i ny teknik, knyta denna till sig då byteskostnaden till en ny leverantör kan bli avsevärd. På liknande sätt kan inträdeshinder till marknader skapas. 

Information blir en strategisk resurs genom att tekniken ger nya möjligheter för insamling och bearbetning av kunddata. Denna information kan sedan med precision användas för bland annat relationsmarknadsföring. Genom analys av kunddata kan enskilda kunders behov unika identifieras och en möjlighet till nya tjänster uppstår. Dessa kan till exempel inkludera utbildning av kunden för att lära honom effektivisera utnyttjandet av den sålda produkt/ tjänsten. 

Organisationen 

Evolutionära strukturer 

Teknisk utveckling har möjliggjort nya former av inte bara organisationer utan till och med ett nytt sätt att göra affärer. Den transformation som möjliggörs kan sammanfattas i följande punkter; (Tapscott, 1996) 
  1. Effektiva individer - individer kan höja sin effektivitet genom effektivt utnyttjande av interaktiva multimedia tekniker.
  2. Teamarbete - individer i en organisation kan arbete tillsammans effektivare än tidigare genom att utnyttja den nya tekniken.
  3. Integrerade företag - samtliga på företaget knyts samman med hjälp av interaktiva multimedia tekniker.
  4. Utvidgande företag - företaget länkas samman med kunder och/ eller leverantörer för att kunna leverera tjänster eller produkter på ett effektivt sätt.
  5. Nätverksaffärer - företag knyts till andra företag, leverantörer och organisationer i nätverk för att flexibelt kunna skapa kundspecifika värdeskapande produkter eller tjänster. Dessa virtuella konstellationer kan uppstå för ett visst ändamål för att efter leverans omedelbart åter upplösas. 

Organisationstyper 

Ett sätt att utvärdera organisationer kan vara att studera dimensionerna digital ekonomisk strategi och högpresterande organisation. (För en närmare beskrivning av dimensionerna hänvisar jag till Wealth Creation in the Digital Economy av David Ticoll). 

Fig. 1 Organisationstyper.

Fyra distinkt framtrända organisationstyper kan då urskiljas, nämligen, organisationer med forserad marsch, högpreserande IT-satsande organisationer, industriålder-organisationer och titanic. (Ticoll, 1998) 

Högpresterande IT-satsande organisationer försöker med stöd av IT förändra sina affärsprocesser och ledningen har klara och tydliga mål för hur detta skall ske. Organisationer på forcerad marsch satsar stora resurser på att skifta fokus mot IT men ledningen saknar insikt i hur tekniken fungerar som möjliggörare. Satsningen är oftare en flykt från ett minskande marknadssegment än en medveten satsning mot nya mål och möjligheter. Organisationer kvar i industriåldern gör inga försök att omforma sina affärsprocesser. I bästa fall lägger man nya datorstöd över de gamla rutinerna. Organisationens ledning har heller inga visioner om att marknaden skulle kunna komma att förändras och ser inte informationstekniken som en särskilt revolutionerande nyhet. Värt att notera är att även om tillväxten hos dessa organisationer är låg så är de ofta stabilt lönsamma. Den sista organisationstypen kan liknas vid skeppet Titanic. Ledningen är full av visioner om hur den inre effektiviteten kan förbättras men de ser inte hur de i framtiden kan komma att utsättas för konkurrens från nya och oväntade marknadssegment. 

Satellitkontor 

En organisationsstruktur som har möjliggjorts med modern informationsteknik är satellitkontoren. Här har en naturligt avgränsad enhet ur organisationen fysikt flyttats ut från den överga organisationens lokalisering. Som exempel kan nämnas Taxi Stockholm där en del av företagets telefonväxel flyttats till en ö i Stockholms skärgård. Kommunikationen med det övriga företaget sker framför allt via telefon, fax och datorsystem. De primära fördelarna för företaget kan vara lägre lokalhyra och lönekostnader samt större tillgång till kompetent och motiverad arbetskraft. Personalen ser å andra sidan fördelar i att kunna finna arbet i områden som i övrigt dras med stora arbetslöshetsproblem. Personalen är, åtminstonde under de första åren, mycket motiverad och uppträder med stor lojalitet mot företaget. (Moberg, 1997) 

IT ur ett globalt perspektiv 

Utveckling av IT håller redan på att förändra den ekonomiska marknaden mot en marknadsplats sammanhållen av kommunikationsnätverk. Drivkraften bakom den nya ekonomin kommer att vara baserad på information.  Några krav på utveckling kan sammanfattas i följande  punkter: (OECD, 1997) 
  • Tillgänglighet och spridning av en väl utbyggd infrastruktur.
  • Icke-diskriminerande tillgång till och användning av infrastrukturen.
  • Interkonnektivitet och interoperabilitet.
  • Tillväxt och utveckling av on-line tjänster.
  • Säkerhetsnormer för att skydda konfidentiell information, säkra betalningar och intellektuella tillgångar.
Det är av stor vikt att staten med regeringen i spetsen tar ett aktivt ansvar för denna utveckling. Statlig förvaltning kan nämligen spela en viktig roll som katalysator för investeringar och kan på detta vis skapa och stimulera till behov. Den statliga förvaltningen bör vidare uppmuntra utnyttjandet av nya medier, vilket ökar tillgängligheten av offentliga dokument. Del av syftet med denna stimulans är även att inte regioner skall komma på efterhand vad gäller infrastruktur och kompetens. Regeringars inblandning i utveckling spelar  även en mycket stor roll i de länder där det inhemska marknadskrafterna inte har tillräcklig investeringsvilja och/ eller -kapital för att driva utvecklingen. Detta för att försöka undvika att nationer delas in i informationsteknikens A- och B-lag. 

Källförteckning 

Ernest &Young Management Consulting News (1998), "Balances Scorecard: morgondagens verksamhetsstyrning". 

Europeiska unionen, direktoriat V (1996, tillgänglig 980416), Living and working in the information society: People first", http://www.europa.eu.int/

Lundgren, Wirberg (1997), "IT-rapporten: Om kunskapsbaserad ekonomi, sysslesättning och föränderliga kompetenskrav". 

Moberg, Anna (1993), "Satellitkonor: En studie av kommunikationsmönster vid arbete poå distans". 

Organisation for economic co.operation and development, OECD (1997), "Global Information Infrastructure -- Global Information Society (GII-GIS), Policy recomendation for action. 

Tapscott, Don (1996), "The Digital Economy: Promice and peril in the age of networked intelligence". 

Ticoll, David (tillgänglig 980416), "Wealth Creation in the Digital Economy", http://www.actnet.com/ 

<- tillbaka