060531

Okej vi har inte riktigt berättat om våra äventyr
på bevakningsfronten. Men nu ska vi göra ett försök...
Igår har jag luftat matte.
Jag har tagit med henne till en
bevakningsövning. Hon började, ivanlig ordning,
med att prata en massa rappakalja!!!
Hävdade att jag har varit lite oengagerad
de 2 första spåren iår (vem kan vara på
på topp jämt...).
Men matte/kompisar har lagt 3 motivationsspår åt mig (STÖRTKUL!)
Detta var årets spårhistoria - nu till gårdagen.

Vårat hundtjänstbefäl skickade ut en spårläggare på
ett spår med 5-6 apporter.
Det fick ju ligga till sig. Sen bar det iväg.
Matte ursäktade oss, med att jag börjar bli gammal.
Vilken förolämpning!!!!!
Nåväl då var det väl
bara att visa henne var skåpet skulle stå!!
I sann Iggy-anda så bogserade jag henne runt spåret.
Inte som när jag var ung och ohyggligt entusiastisk, men ändå.
Missade 2 apporter. En som låg på en stubbe - då
hade jag näsan mot backen så stubben var för hög...
Och den andra låg mest troligt där vinden svarvade.
Matte var supernöjd och jag hade roligt.:-)

Sen var det dags för en vindmarkering.
Där gjorde jag oxå en "riktig Iggy" markering.
Det brukar skämtsamt sägas om oss, att där jag o matte
hittat en figurant kan man så potatis.
Det beror ju självklart helt å hållet på matte
Hon är så långsam, inser inte att det är brått
fram till figuranten.

Hon sätter hälarna i
backen och trilskas...:-(
På det hela taget var gårdagen lyckad. Både
jag och matte var nöjda


Godkänt bevakningshund blev Iggy vid 19 månaders ålder. Vi valde att utbilda oss mot hemvärnet för att vi fortsättningsvis skulle få jobba tillsammans. Det är en mycket trevlig träningsform. Så nu är vi med i Luleå hv område. Förutom bevakning har vi på dessa sammankomster tränat sjukvård (poppe såg nästan ut som en mumie innan det var klart) och eftersök.