Pershing
~Hingsten Som Kom När Han Behövdes Som Bäst! ~
Av Niclas Fjellström, 8 March, 2000
Pershing är en av de hingstar som bidragit till att modernisera vårt lands avel. De egenskaper han tillförde - bland annat i form av en lätt kroppstyp och en ren, effektiv aktion - utgjorde ett välkommet komplement som kom precis när det som mest behövdes. I landet fanns ett stort inflytande av Rodney-hingstar och en betydande del franskt blod. Till ston från båda varianterna blev Pershing en utmärkt avelspartner. Pershing har hållit ställningarna som avelshingst länge. Hans konkurrenskraft har "överlevt" importvågen av kvalitetshingstar från USA.


Vi fortsätter vår artikelserie om landets Elithingstar med en närmare granskning av Pershing. I hans fall finns det påtagliga fingervisningar när det gäller de lämpligaste blodskombinationerna. Han är överhuvud taget en hingst vars förärvningsmönster det är ganska lätt att få ett konkret grepp om. Pershing bekräftar några av de mest etablerade avelsteorierna - t ex den att klass inte kommer från ingenstans. I det avseendet finns det stora likheter mellan Pershing och Quick Pay, vilken var föremål för granskning i den inledande artikeln i den här serien. Skillnaderna mellan de båda toppförärvarna är emellertid påtagliga - och således fruktbara att studera. Generellt är Pershing ur många synpunkter något av en motpol till Quick Pay. Detta gäller både temperament, exteriör och rörelsemönster. Quick Pay nedärver i hög utsträckning en mäktig exteriör, kraftfull (ibland paradliknande) aktion och tendenser till hetta i temperamentet. Pershing lämnar oftast hästar av lätt, ädel modell med en lätt, kraftbesparande och
marknära aktion. Många av dem är dessutom tämligen flegmatiska som unghästar. Vi hoppas att den här artikeln skall ge kunskaper som kommer till nytta i det praktiska avelsarbetet och önskar alla avelsintresserade god läsning.

Grundläggande utgångspunkter
Pershing har varit en milstolpe för svensk avel som helhet. Genom åren har han producerat inte mindre än 26 svenskfödda miljonärer (lägg därtill ett knappt tiotal i utlandet!) och bland hans avkommor finns både internationella stjärnor och klassiska vinnare. På de följande sidorna skall vi söka ge en objektiv bild av de förutsättningar Pershing hade med sig i "bagaget" då han inledde sin avelskarriär - och vi skall kommentera resultatet av olika blodskombinationer med Pershing som komponent.

Redan inledningsvis kan det vara berättigat att uppmärksamma Pershings totala avsaknad av Rodney-blod. Detta torde vara en av de grundläggande sakerna att beakta när man söker "idealiska" blodskombinationer för honom. Hans Florican-inslag på mödernet är en annan sådan faktor. Florican är ingen lyckad linjeavelshingst, och det är intressant att studera om Pershing följer regeln eller utgör ett undantag då han korsas med ston som har ett framträdande Florican-inslag i sin stamtavla.

Att Pershing är en son till Nevele Pride finns det ganska få exteriöra drag som påminner oss om. Det finns desto mer av farsarvet i de egenskaper han nedärver - egenskaper han själv i hög grad demonstrerade som tävlingshäst: Styrka och förmågan till utveckling efter unghästsäsongerna. Egentligen är Nevele Prides genomslag i aveln större än vad man i allmänhet tänker på. Vi inleder således den här krönikan över avelsmatadoren Pershing med en liten betraktelse över hans far. Enligt vår mening kan man knappast analysera fenomenet Pershing utan att ha Nevele Pride som utgångspunkt.

Nevele Prides avelsvärde underskattat?

Nevele Pride torde vara den mest mytomspunne av alla avelshingstar i modern tid. Redan som föl visade han t ex det hårda humör som skulle komma att göra honom till en unik tävlingshäst. Det skarpa lynnet finns förvisso väl dokumenterat i stamtavlan. Både modern Thankful och mormor Magnolia Hanover var ilskna märrar med mycket hög kapacitet.

Många svenskar har vallfärdat till Nevele Prides paddock på Stoner Creek Stud i Kentucky och andaktsfullt betraktat skylten med texten "Nevele Pride will bite!" Nevele Pride visade tidigt att han var en undantagshäst. Från 2-års-säsongen och framåt var han den klart lysande stjärnan i kullen. Senare skulle han komma att radera ut Greyhounds 31 år gamla världsrekord med noteringen 1.11,3.

När Nevele Pride efter sin tävlingskarriär som megastjärna syndikerades för avel, var han den dyraste avelshingsten genom tiderna. Under hans första 10 år i aveln (1971-1981) begränsades hans bok till 56 ston årligen. Enligt förebild från fullblods-sidan hoppades man, att det begränsade utbudet av avkommor skulle generera en hysterisk efterfrågan - och därmed astronomiska auktionspriser. Effekten blev den motsatta: Trots att hingsten år efter år producerade stora stjärnor, hamnade han i skuggan av Speedy Crown och Super BowI. Dessa tillfördes ju årligen uppåt 200 ston vardera!

Det finns alltså anledning att tro, att Nevele Pride med en mer traditionell matchning under stuterikarriären hade haft ett ännu större inflytande i dagens amerikanska avel. Hans skugga faller emellertid detta till trots mycket tung. Hans son Bonefish återfinns t ex som morfar hos två av de fadershingstar som under dominerat i USA och Europa - Supergill och Valley Victory. Som alla stora avelshingstar har Bonefish visat sig ha förmågan att producera goda ston - och det är via hans döttrar som Nevele Prides blod idag präglar både storloppscirkusen och auktionsmarknaden i dagens USA. I Bonefish's produktion finns t ex världsrekordstona Winky's Gill, Nan's Catch och Crevette samt klassiska vinnarna Filet Of Sole (Kentucky Futurity), Conch (Hambletonian Oaks) och Geraldine Broline (Merrie Annabelle).

En rad av senaste årens övriga topphästar är resultatet av kombinationen mellan Nevele Pride och talangblod från Speedy Crowns linje. Till denna kategori hör t ex Hambo-vinnaren Nuclear Kosmos. I vårt land har Nevele Pride haft en inflytelserik ambassadör i form av mångårige avelschampion Zoot Suit. Även här har Bonefish satt varaktiga spår - t ex genom sonen Netted. Den sistnämnde fick tämligen stora kullar och producerade ett stort antal bra tävlingshästar (sex miljonärer). Han kan förväntas bli morfar till en rad svenskfödda travare under 1990-talet och början på 2000-talet.

De egenskaper Nevele Pride främst anses tillföra är styrka, konstitutionell hårdhet och förmåga till utveckling efter unghästsäsongerna. Detta är plusvärden som premieras i det svenska tävlingssystemet - där Nevele Prides inflytande också varit mycket stort. Även i Frankrike har blodet från Nevele Pride utgjort ett värdefullt tillskott - främst genom sonen Kimberland. Tilläggas bör, att det även bland Pershings få franska avkommor finns klassiska vinnare och segrare i andra större lopp (Blue Dream, Natif de Chenu, etc). I Finland spelar Nevele Pride-sönerna Express Pride och Barbeque en viktig roll för sportens utveckling.

Legendarisk syskonskara
Ordet "legendarisk" är förvisso ganska slitet i travsammanhang - men Pershings mor Flying Cloud torde med rätta kunna göra anspråk på detta hedersamma epitet. Hon är mor till en syskonskara som rymmer Richthofen (far till VM-segraren Habib), Messerschmitt 1.12,3 (avelshingst i Sverige och aktuell med toppavkommorna Messer Fabian och Hanna Hebre), Angel's Flight 1.14,6, MacArthur 1.14,7 och Precious Memories 1.13,8. Därmed torde hon vara ett av USA:s mest för-ärvningssäkra fölston i modern tid. Via henne har Pershing troligen fått den 'Yacingbetonade", fullblodslika kroppstyp och den lätta aktion som ofta följer Florican-linjen.

Från Pershings stam har påfallande många hästar hämtats för avel i Skandinavien: Avelshingstarna Messerschmitt (KGB), Richthofen (Danska Uppfödarföreningen), Elesnar och Damons Pride samt stona Losing You och Lonely Teardrops (AB Grand Slam/Lassagården), Precious Memories (Göran Hagelin), Answer Me My Love (Stall Palema), Maxine Lobell och Flying Lass (Broline) samt Private Lady har hittat hit. Angel's Camp är "egenhingst" hos Stall Gelj.

Pershing som tävlingshäst
Pershings tävlingskarriär i USA har i skuggan av hans stora framgångar som äldre ofta hamnat i skuggan. Han startade och segrade som 2-åring och följde upp 3-årssäsongen med 5 segrar på 19 starter. Hans bästa notering under den säsongen var 1.12,8. Mot bakgrund av de skador som drabbade hingsten under hans 3-årssäsong måste detta facit betraktas som godkänt. Han visade prov på tidig talang - vilket vi på vetenskapliga grunder vet är viktigt när det gäller en avelshingst. Pershing tävlade t o m 6 års ålder - och han vann då ett antal av de europeiska storloppen. Totalt tog han 55 segrar på 115 starter och tjänade 4,2 miljoner - vilket var anmärkningsvärt i hans generation.

Den som mestadels körde Per-shing under den senare delen av hans karriär var Berndt Lindstedt. Han berättar först om hur Pershing kom i KG Bertmarks ägo:
- Jag hade sett hästen som 2- och 3-åring och visste att han var av rätt sort. Jag visste också att han hade varit besvärad av skador. Med tanke på hans härstamning tyckte vi väl också att han inte hade fått chansen att göra sig riktigt full rättvisa. Jag gillade typen, eftersom han var en lätt, rentravande och speedig sort. Dessutom var han en son till Nevele Pride, vars blod vi trodde skulle passa fint under europeiska tävlingsförhållanden. Det var emellertid i första hand en avelshingst vi sökte för KG Bertmarks räkning. Vi var starkt imponerade av Pershings möderne. När Håkan Wallner och jag började "rycka i" Pershing hade en grupp italienska spekulanter redan fått hästen på hand. Vi kunde bara vänta. Nu visade det sig, att vi hade en väldig tur. När italienarna skulle provköra hästen var han nämligen halt - och därför bestämde de sig för att backa ur köpet. Själva konstaterade vi att skadan var behandlingsbar. Vi tog hem hästen och ställde honom på en gård utanför Stockholm under några månader. Där läkte han ut fullständigt och vi kunde förbereda honom med mängdträning - bl a i form av snöpulsning. Det hade han aldrig varit med om tidigare!

Pershing vann flera av de största europeiska storloppen och under sin sista säsong på tävlingsbanan (1979) vann han drygt 2 miljoner - vilket var enastående för en äldre europeisk häst vid den tiden. Den seger som Berndt har det mest intensiva minnet av är segern i 1979 års upplaga av Elitloppet.

- Det året fanns många mycket bra hästar med i Elitloppet - och flera av dem representerade de nordiska länderna. Han mötte bl a Hadol du Vivier, My Nevele, Express Gaxe, Madison Avenue och Charme Asserdal i finalen. Jag hade valt ett tredjespår bakom bilen, vilket förvånade många. Året innan hade jag vunnit ett försök och blivit lottad på förstaspår. Då hade Pershing blivit lite för ivrig i förhållande till bilens fart - och han felade innan bilen släppte. Den här gången hade jag inga planer på ledning, eftersom jag insåg att startraketer som Express Gaxe och Charme Asserdal skulle göra upp om den. Det blev helt enligt ritningarna. I första sväng släppte jag Hadol du Vivierförbi mig och närjältetformerades sattjag i andra par utvändigt. När Hadol du Vivier pressade upp tempot hade jag bara att följa med. Mitt i sista sväng hade jag ett par längder fram till ledande Charme Asserdal - och jag var faktiskt tvungen att ge mig av tidigare än vad jag tänkt. Pershing hade trots det hårda tempot en extra växel. Jag behövde inte driva honom. Han vann säkert. Den här segern värmde alldeles särskilt av flera skäl. Publiken på Valla är fantastisk och KG Bertmark var en hårt satsande ägare som verkligen var värd en rejäl framgång. Han hade visat prov på sin förmåga att tåla motgångar och varit mycket förstående när Pershings uppträning efter skadan hade dragit ut på tiden. Pershings genombrott i aveln var ytterligare en välförtjänt framgång.


När vi ber Berndt definiera Pershings egenskaper tar han sig en lång funderare.

- Det är svårt att beskriva honom på det sättet, eftersom han ju var en i det närmaste perfekt häst. Han var startsnabb, speedig, ärlig och stark. Han fungerade bra på alla distanser och underlag - och t o m voltstart lärde han sig utan problem. Han var en lätt, modern typ och väldigt okomplicerad att köra. En sak som jag tror bidrog till hans stora framgångar ute i Europa: Han reste bra. Han tålde täta miljöombyten och åt alltid med frisk aptit. Han var en häst som hade en bra förmåga att bevara sin balans - även när han reste som mest och tävlade som hårdast.

När vi ber Berndt karakterisera Pershing-avkommorna blir han mer tveksam. Han har ju haft sin träningsverksamhet baserad i USA och av naturliga skäl haft ganska få kontakter med avkommor till sin stjärna.

- Jag tränade Newmarket S. Efter sin tävlingskarriär blev hon det vinst-rikaste svenskfödda stoet någonsin. I början av 2-årssäsongen visade hon inte någon större talang. Hon var rullig och verkade ganska ointresserad av att springa fort. Efter flera månaders träning började hon plötsligt att tända till, och inom loppet av några månader utvecklades hon till en 2-åring av absolut världsklass. Hon slog bl a världsrekord!


En som givetvis har starka minnen av Pershing är Tomas Bertmark, ägare till KG Bertmarks Hingstdepå.

- Pershing är en milstolpe både för KGB och för mig personligen. Han är förknippad med starka minnen från många länder och har givit mig en bestående längtan efter att åter få äga en internationell topphäst. Det fanns faktiskt en hel del dramatik i samband med hans comeback som tävlingshäst. Vid en prisutdelning i Hilversum kom den tidigare ägaren plötsligt in i vinnarcirkeln. Han hävade bestämt, att vi bara hade förvärvat avelsrättigheterna till hingsten - och betraktade honom således som "sin". Det hela ordnades sedermera upp på ett hotellrum i Hilversum. Håkan Wallner - som hade genomfört affären - fick kasta sig i ett plan och komma över från USA. Vi fick således "köpa" hästen två gånger - men det var det värt!
Storförärvare - och stoförärvare!
Pershings genombrott i aveln kom redan med hans första kull. Dock spred sig snart ett löst grundat rykte, att hans döttrar skulle vara vida underlägsna hingstarna - ja, att stona över huvud taget inte "gick någonting". Det är svårt att säga vad som fick dessa rykten att befästa sig så snabbt och med sådant eftertryck när det gäller just Pershing. Kanske upplevde man bland landets uppfödare hingstens rekordhöga fölavgift (13.000:-) som något utmanande och bevakade varje tecken till misslyckande. Idag står vi med facit i handen, och vet att Pershing förärvt sig exceptionellt väl på stosidan. Denna förmåga är något av hans signum. Bland hans många goda döttrar finns vinnare av Stochampionatet och Kriteriet. Av hingstens 18 svenskfödda miljonärer är inte mindre än 7 stycken döttrar.

Anders Lindfors är chef och delägare på KGB Management AB. Han har skött marknadsföring och administration av KGB-hingstarna i mer än 15 år. Anders berättar om sitt möte med en nedstämd ägare till ett Pershing-sto i början av hingstens avelskarriär.
- Jag minns att Tomas Bertmark och jag satt och snackade med Pieter Ahl i en hotellvestibul under Kentucky Futurity-veckan i Lexington. Närmast som en kuriositet berättade Pieter att han hade satt ett ettårigt sto efter Pershing i träning hos Wallner &Lindstedt i USA. Nu ångrade han sig. Pershing-märrarna gick ju inte någonting! Vi presenterade fakta och försökte muntra upp honom. Sedermera skulle den aktuella hästen göra honom på ännu bättre humör. Hon hette Newmarket S och lämnade banan som det vinstrikaste svenskfödda stoet någonsin....

Brättefors som "hemmaplan" under hela avelskarriären!
Liksom de flesta övriga Elit-hingstar vi avhandlat i vår artikelserie - Quick Pay, Zoot Suit och Tibur - har Pershing fått verka i aveln utan störande förflyttningar och i en miljö som i viktiga avseenden är "skräddarsydd" efter resp. hingst. Det är omöjligt att fastställa, vad detta exakt har betytt för Pershings avelskarriär. Vi har emellertid goda skäl att tro, att de goda förutsättningarna för Pershings dagliga välbefinnande har varit en mycket positiv kraft bakom hans unika resultat som avelshingst. Enligt hingsthållaren Bengt-Åke Nyberg är Pershing i vissa avseenden en mycket känslig individ. Han är - numera dessutom med ålderns rätt - mycket beroende av fasta rutiner när det gäller t ex utfodring, rastning, utegång i hage, etc. Regelbundenhet i hans allmänna "livsföring" hade en stark och direkt inverkan på hans funktioner som avelshingst. Pershing har således tillåtits prägla rutinerna och miljön på Brättefors. Han har betytt mycket för gårdens uppbyggnad till en av landets mest välrenommerade anläggningar i sitt slag - ett modernt stuteri med hingsthållning som en framträdande del av verksamheten. Traktens uppfödare har haft en möjlighet att se Pershing och studera hans egenskaper och exteriör ingående. Den fasta stationeringen torde ha bidragit till att hans egenskaper använts på ett effektivt sätt.

Pershings korsningsmönster
Det finns vissa drag som tycks vara "överrepresenterade" hos Pershings avkommor. Distansförmåga är ett av dessa - och det ter sig inte långsökt att härleda just den egenskapen till Pershings far Nevele Pride, vilken i exteriört avseende inte präglar vare sig Pershing själv eller hans avkomma i särskilt hög grad. Vidare tycks Pershing-avkommorna ofta inte vara några "träningslejon". Många av unghästarna efter honom "släpper till" sent och kan ge ett slappt intryck i träning. De tycks påfallande ofta ha en förmåga att skilja mellan träning och tävling.

Vi skall avsluta med att söka kartlägga mönster i Pershings förärvningsbild. Det kan vi göra utifrån ett omfattande material. Per den 30 november 1996 hade Pershing producerat 693 startande avkommor (73% av totala produktionen) som var svenskfödda. Dessa uppnådde medeltalet 186.000:- per startande avkomma. En närmare granskning av avkommornas härstamning på mödernet har givit oss anledning till följande kommentarer:


I motsats till Quick Pay har Pershing nått påtagliga framgångar vid korsning med ston som har ett inslag av franskt blod i stamtavlan. Av de 18 svenskfödda miljonvinnarna har inte mindre än 7 stycken franskt blod på mödernet. Pershings näst vinstrikaste avkomma är för övrigt franskfödde Blue Dream, vars mor är en dotter till linjebildaren Fandango. På ett fåtal chanser med Chambon P-ston har Pershing lämnat Center Piece 1.13,5/1,8 milj. kr och Natif du Chenu 1.16,2/1,1 milj. kr. Pershings lätta typ och effektiva, kraftbesparande aktion tycks ha fungerat väl som ett komplement till de egenskaper som finns hos de anglonormandiska travarna. Detta förhållande ter sig logiskt - liksom det faktum att Quick Pay med sin mäktiga typ och ibland grova aktion lyckats mindre väl i korsningar med anglonormandiskt blod.

Pershing har fungerat mycket bra på ston som haft ett hett temperament. Flera av hans bästa avkommor är producerade tillsammans med heta ston. Han har producerat en rad goda avkommor i korsning på blodslinjer som enligt den etablerade uppfattningen för med sig en disposition för hett temperament. På mödernet till Hitec Lou, 2,6 miljoner, finns t ex Captain Rodney. Krista Sidney 2,4 miljoner, har Noble Action som morfar medan Hifi Broline, 1,4 miljoner, är en avkomma till ett Noble Victory-sto. Med Hoot Speed som morfar har Pershing lämnat miljonären Cavallino, medan President Broline, 963.000:- har Arnie Almahurst som morfar.

Pershing har visat en påfallande förmåga att producera både hingstar och ston på toppnivå. 4 av de 7 vinstrikaste avkommorna är ston. Av hans 15 vinstrikaste är hela 7 stycken - dvs nästan hälften - ston. Förmågan att producera goda ston följer i stort sett det generella avelsmönstret för Pershing.

Med tanke på att Quick Pay och Pershing har egenskaper som i stor utsträckning kompletterar varandra, borde Pershing kunnat fungera utmärkt på döttrar till Quick Pay. Det finns tämligen få sådana korsningar, men några topphästar representerar denna korsning - t ex Italien-exporterade dubbelmiljonärskan Ask Me Nicely och miljonären The Boss.

Florican är morfar till Pershing. Han betraktas som en mindre lyckad hingst att linjeavla på. Även hos Pershing är det tunnsått med goda hästar med Florican i mödernets bakstam, men märkligt nog har han producerat några rejäla toppar med Florican i bakomliggande led. En av dem är Newmarket S (morfar Songcan) vilken är Pershings vinstrikaste dotter. Den andra är Emilie Palema, vinnare av Stochampionatet (morfar Florlis). I linjeavel kan gemensamma egenskaper förstärkas - goda som mindre goda. I det här fallet dominerar det negativa resultatet. Pershing har t ex lämnat avkommor långt under sitt eget genomsnitt med danske championhingsten Pay Dirt (e. Florican).

Gamle Earl Bulwark (en hingst med temperament) är morfar till Pershings bästa avkomma Mack The Knife (7,5 mkr) samt till Blue Hawaii (1,3 mkr) och Mack The Knifes helbror Earl Pershing (825.000:-).

Frances Nibs är morfar till 3 av Pershings miljonvinnare - Kriterie-vinnaren Personia, Pershing Marie och Perniclas. Han återfinns som morfar hos ytterligare ett antal goda Pershing-avkommor - tex Flying Marie (416.000:-), Pershing-ton (403.000:-), Sir Francis Pride (402.000:-) - med gemensamma modern, toppstoet Frances Marie - och Happy New Year (374.000:-).

Speedy Spin återfinns som morfar till 4 Pershing-avkommor som tjänat mer än 500.000:-. Här finner vi bl a Flywheels, Tangata Manu, Little Brown Jug och Pegasus Broline.

Pershing har en handfull söner i svensk avel. Hans vinstrikaste och mest meriterade avkomma, Mack The Knife, är också den överlägset bäste förärvaren. Han har t.o.m. hunnit få en avelsgodkänd son, Clipper Mack. Avelsgodkänd son har även Atas Rocket fått till, kullettan och Derby-vinnaren Jolly Rocket har hedrat sin nu bortgångne fader på detta fina vis. Tillsammans med Active Bowler och Ata Star L är Mack The Knife de enda A-premierade svenskfödda hingstarna i "modern tid". Hifi Broline (med samma mor som nämnde Active BowIer) har med ett fåtal ättlingar - börjat lovande och Pershing-sonen Blue Dream har höga förväntningar på sig i fransk avel efter att ha lämnat några stjärnor i sina inledande kullar.

Det är (precis som i fallet Quick Pay) för tidigt att få en klar bild av hur döttrarna till Pershing förärver sig. Mycket talar för att de kommer att lyckas bra, men ännu har inga storstjärnor kommit fram. Stochampionatsvinnaren Krossed Out och Gulddivisionshästarna King Ata, Mirac Nygranne och Bay Crown är de hittills främsta. Pershingdöttrarna lämnar säkert topphästar framöver.
Värdet av Pershings kompletterande egenskaper i vissa korsningar framgår tydligt. Hans något klena resultat i linjeavel likaledes. Sammantaget kan konstateras, att hans inflytande har varit stort under en ovanligt lång tidsperiod. Han torde också - med tanke på de "moderna" egenskaper han förärver - rent trav, speedförmåga, lätt typ, etc - ha bidragit till att modernisera den svenska travaren.

Skriven av Peter Adler, research gjord av Staffan Philipsson & Anders Lindfors
Hem
Från: http://www.avelsinfo.nu/