Karl Lipinski

Violiniens Mästare

På den polska himlen lyser inte blott och bart de stora fixstjärnorna Chopin och Paderewski, utan även violinistnamn av första ordningen. Ett namn som gör sig påmint är Karol (karl) Lipinski.

    Denne Förvisso märklige man var född i Radzyn 1790. Sin violinistiska och musikaliska utbildning skötte han mest på egen hand. Vid 20 års ålder kunde han tillträda en erbjuden befattning som konsertmästare i en teaterorkester i Lemberg, där han efter 2 år avancerade till kapellmästare. Under någon tid hade han även ägnat sig åt cello-studier, vilket enligt hans egen utsago senare kom honom väl till pass vid hans violinspel. Han tillskrev cello-spelets krav på kraftigare stråkföring som förklaringen till hans energifyllda violinstråkföring.

    I Lemberg nåddes Lipinski av ryktet om Nicolo Paganinis sagolika konstnärskap, och han begav sig till Italien för att själv få göra den sällsamme trollkarlen bekantskap. Resans reultat blev att de båda herrarna gemensamt lät höra sig offentligt i Milano den 17:e och 30:e april 1818. Den polske konstnärens spel fick stort bifall, trots det farliga grannskapet till mästaren från Genoa. ett bevis på Paganini's uppskattning av den polske kollegan utgjorde hans inbjudan till denne om en gemensam turné genom hela Italien. Lipinski avböjde dock detta smickrande erbjudande. När Paganini 1829 gästade Warszawa i samband med festligheterna kring tsar Nicolaus I:s kröning till kung av Polen, lät de bägge violinmästarna vid ett tilfälle höra sig gemensamt även på Lipinskis hemmaplan. (Lipinski påstods att vid detta tillfälle komponerat en konsert för 2 violiner som de båda spelade tilsammans.) Den polska kritiken uttalade sig naturligtvis beundrande om Paganini's förbluffande teknik, men framhöll Lipinskis varma föredragskonst och stora, sköna violinton såsom förmer än genoesarens. Det berättas att Paganini då han tillfrågades om vem han betraktade som tidens främste violinspelare lär ha svarat att "vem som är den främste kan jag inte säga, men nummer två är i varjefall Lipinski"...

    Karl Lipinski företog vidsträckta konsertresor. Han lät med största framgång höra sig i Tyskland, Österrike, England, Frankrike och Ryssland. 1839 slog han sig ner i Dresden där han utnämnts till hovkonsertmästare. I den sachiska huvudstaden blev hans verksasmhet av stor betydelse. Att döma av hans kompositioner, exempelvis den på sin tid berömda D-dur konserten ("Concert militaire") skulle man kanske tro att han var en företrädare för en rent virtuos riktning. Samtida vittnesbörd säger emellertid att han var en verklit djupodlande konstnär, som i inte ringa grad vann berömmelse genom sitt utförande av Bachs och Beethovens verk. Hans insatser på kammarmusikens område inom Dresdens musikliv stod på ett högt plan. Under sina sista levnads år hemsöktes han av en svårartad giktåkomma som satte punkt för fortsatt violinistisk verksamhet. Han avled 1861 på sitt lantgods Urlow i närheten av Lemberg. Sin efterlämnande förmögenhet hade han testamentariskt donerat till musikkonservatorierna i Neapel, Prag och Lemberg.

    Numera är Karl Lipinski nästan helt glömd, även om hans utomordentligt instruktiva capricer op 29 fortfarande har sin plats inom den högre musikutbildningen. (Paganini lämnade ett outplånligt intryck i Lipinskis minne när han spelade en av dessa capricer utan förberedelse från bladet "fulländat") En heder som står sig genom tiderna visades honom av Rober Schumann som tillägnade Karl Lipinski sin 1835 fullbordade "Carneval" för solo piano. (Där för övrigt en sats heter "Paganini".)

1981 ändrade Polska "National Higher School of Music" sin status till "Academy of Music" och heter numera "The Karol Lipinski Academy of Music" och ligger i Wroclaw.

Liten Verkförteckning

Violinkonserter
Violinkonsert D-dur op 21 "Militär" 
Roman Totenberg (Titanic Records Ti-163)
Violinkonsert op 32
Violin & Piano
Fantasi & variationer op 23 
Konstanty Kulka (Selene CD s 9808 44)
Fantasi op 33 
Konstanty Kulka (Selene CD s 9808 44)
Etyder
3 Capricer op 10
3 Capricer op 29
    nr 3 
Konstanty Kulka (Selene CD s 9808 44)



Hem