År 2000-problemet - en liten, hanterbar marginalhändelse
eller det största hotet mot civilisationen någonsin?
Inledning
Lördagen den 1 januari år 2000 riskerar civilisationen att vakna upp till en större baksmälla än man någonsin kunnat tänka sig i sina värsta mardrömmar. Och då avser jag inte eventuella alkoholrelaterade effekter. Vissa bedömare hävdar att problemen med övergången till nästa årtusende kommer att innebära en katastrof, kanske till och med slutet på civilisationen av idag.
Kan det verkligen vara så illa? Är de personer som hävdar detta bara de gamla vanliga knäppgökarna som utnyttjar millenniumskiftet i sina domedagsprofetior? Eller har de rätt den här gången? Gör verkligen inte myndigheter och företag sitt yttersta för att se till att övergången till 2000-talet sker friktionsfritt? Jag ställer dessa frågor därför att jag själv inte kunnat hitta något enda uttalande från någon initierad bedömare som med 100% säkerhet kan säga att världen inte kommer att drabbas av en depression djupare än 1930-talets som följd av år 2000-problemet.
Tvärtom finner jag dagligen uttalanden och artiklar som indikerar att problemet är långt allvarligare än de allra flesta inser. Uttalanden som kommer från programmerare och från projektledare inom näringslivet. Uttalanden som förefaller tas med en nypa salt av myndigheter och små- och medelstora företag. De verkar närmast vänta sig att någon slags universallösning ska presenteras av Bill Gates och ögonblickligen lösa alla problem. Vad jag förstått av det material jag gått igenom väntar de förgäves.
Sammanfattning av problemet
I stora drag innebär problemet dels att företagens och myndigheternas huvuddatorer innehåller miljontals rader med kod som måste repareras med avseende på direkta och indirekta datumangivelser, dels att det överallt i samhället finns inbäddade chip som är datumberoende och som manuellt måste bytas ut för att inte riskera att den maskin eller den apparat som chipet styr skall sluta fungera. Till detta skall läggas ett gigantiskt
samordningsproblem. Det är, enligt allt fler "experter", så att det inte räcker att ETT företag eller EN myndighet eller EN bransch, eller ens ETT helt land är helt år 2000-kompatibelt. I vårt nätverksuppbyggda datorberoende globala samhälle är antalet gränsöverskridande kopplingar enorma till antalet. Allt måste fungera. Alla måste använda samma standard för datumangivelser. Ett enda avbrott hos någon större institution kan på bråkdelen av en sekund ge upphov till kedjeeffekter som sprider sig världen runt och till slut leder till kaos på flera samhällsplan.
Varför innebär år 2000 ett stort problem?
En historiker och nationalekonom vid namn Gary North driver en Internet-site där han löpande kommenterar aktuella publikationer (dagstidningar, tidskrifter, facktidningar, branschtidningar) kring år 2000-problemet. Gary North hävdar att världen fortfarande befinner sig i ett stadium av förnekelse, att världen vägrar inse vad han och en växande skara människor har insett; att år 2000-problemet är det allvarligaste hotet som mänskligheten någonsin stått inför. Han går så långt som att säga att risken att den västerländska civilisationen går mot sitt slut är mycket stor - det är nu för sent att hinna åtgärda alla problem förknippade med tusenårsskiftet.
Har han rätt? Allvarligt talat har jag svårt att avgöra om han ska jämställas med de domedagsprofeter som med jämna mellanrum hittar någon bra grej att skylla jordens undergång på. De argument han framför kan säkerligen uppfattas som extrema för den oinvigde. Men faktum är att man kan fråga sig vem som egentligen är tillräckligt
invigd i detta komplicerade ämne. Hur otroligt det än verkar så kan han faktiskt visa sig ha rätt. Jag kan inte med samvetet i behåll avfärda honom.North bygger sitt resonemang på att "the social division of labor is the basis of our wealth, and in the case of cities, of our very lives", alltså att vårt samhälle är uppbyggt kring principen om specialisering och arbetsfördelning - att varje individ inte själv behöver behärska alla sysslor som är avgörande för hans eller hennes överlevnad. Specialiseringen möjliggörs av att samhället har ett fungerande betalningssystem, där pengar byter ägare som ersättning för producerade varor och tjänster. Systemet som möjliggör flödet av pengar genom samhället är idag helt datoriserat.
Om datorerna slutar att fungera eller börjar korrumpera
data, menar North att det kommer att drabba bankerna på ett aldrig tidigare upplevt sätt, om inte direkt, så indirekt. Folk kommer - av tilltagande rädsla och osäkerhet - att börja ta ut sina pengar. Han ställer sig frågorna: Vem vill ha sina pengar på banken till 2% årlig ränta om han eller hon misstänker att pengarna kommer att försvinna, eller åtminstone vara inlåsta, i döda datorer? Om bankerna stänger, hur ska du och jag få betalt? Vem vill sälja till mig? Utan tillgång till mina pengar, vad ska jag använda som valuta eller betalningsmedel?Gary North är personligen
fullständigt övertygad om att den datoriserade världen inte har en chans att hinna åtgärda alla nödvändiga datorer före 31 december 1999 och fortsätter att ställa sig frågorna: Hur ska städerna försörjas om de datorberoende kommunikationsmedlen, särskilt järnvägen, upphör att fungera? Hur ska de statliga myndigheterna överleva om inte staten kan samla in skatter? Hur ska vi kommunicera om telekommunikationerna upphör att fungera? Hur ska västvärlden försvara sig militärt om vapensystemens datorer upphör att fungera?Sedan finns det stor anledning att oroa sig över de allmännyttiga företag som förser samhället med elektricitet, olja- och gas, vatten och avlopp etc. Våra liv i städerna är helt beroende av att dessa livsuppehållande system fortsätter att fungera som tidigare.
Bakgrund
Problemet med övergången till år 2000 startade för 30 år sedan som en ren kostnadsbesparingsåtgärd för att protokollföra datum i en huvuddator. Denna besparingsåtgärd var logisk för 30 år sedan då minneskapacitet var dyrt. Samtliga årtal skulle skrivas i två siffror, dvs '60' i stället för '1960'. Århundradet, '19', togs för givet av systemet.
För att beräkna årtalet på en person född 1940, representerat av '40', tog datorn den aktuella dagens datum och drog ifrån födelsedatumet. '60' minus '40' gav en ålder på '20' år.
Problemet är att när datorn når midnatt den 31 december 1999, kommer den att ställas inför datumet '00' och tolka det som 19'00'. Den 1 januari 2000 kommer alltså en person som är född 1940 att bli '00' minus '40' år, eller -40 år och eftersom man inte kan ha en negativ ålder innebär det att datorn kan tolka värdet som 'ofödd', vilket innebär 'icke närvarande', vilket innebär ingen löneutbetalning, ingen pension, inga pengar… ingenting. Eller? Ingen kan säkert veta.
Varför är datumen så viktiga?
Datum används för att avgöra om en person skall eller inte skall få någonting (socialbidrag, körkort, rösträtt, betyg, lön, löneförhöjning, skatt, skatteåterbäring, pension, övertidsersättning etc.). Datum används inom industrin för att kontrollera tillverkningsprocesser, underhållsscheman och för att hålla reda på maskinernas verksamheter. Datum är viktiga inom bank- och finanssektorn (beräkningar av räntor, förfallodagar, provisioner, lån, räkningar, aktietransaktioner
etc.). Inom militären (vapen- och navigationssystem) och sjöfarten är korrekta datumuppgifter absolut nödvändiga.
Varför inte bara ändra datumen?
Det är precis vad som måste göras… MEN!!! Varje referens till ett datum, i varje program och i varje använd, arkiverad och lagrad fil måste också ändras. Detta är ett enormt logistiskt problem. Ingen vet hur stort problemet är förrän varje datum och datumreferens lokaliserats och räknats. Få företag har fullständig kontroll över sin programvara och många företag och myndigheter har antingen förlorat eller kastat sin ursprungskod.
Varför ignorerades detta problem så länge och vem ska man skylla på?
I den informationstekniska revolutionen som sköljt över världen, ignorerade samhällets och företagens ledare teknikaliteterna bakom informationsadministreringen. Kraven på att hålla nere kostnaderna och maximera vinsterna, är alltjämt melodin. Problemet härrör från att det i 60- och 70-talets stordatorer rådde en enorm brist på minnes- och lagringskapacitet. Dåtidens programmerare tvingades hitta på metoder för att på bästa sätt använda de knappa resurserna och utnyttja varje skrymsle i systemen, dvs att göra systemen så kompakta och utrymmessnåla som möjligt. Att ange årtal med två istället för fyra siffror var en av dessa besparingsmetoder.
Sedan dess har tekniken hunnit både ikapp och förbi många gånger om. 1960-talets utvecklare på IBM räknade inte med att deras system och dess programvara fortfarande skulle vara i drift 30 år senare. En stordators genomsnittliga livslängd var då cirka 10 år, och är idag ännu kortare. Programvaran däremot har många gånger ändrats, modifierats, anpassats i det oändliga men fortsatt att användas. Minnen och lagringskapacitet är idag betydligt billigare än programmeringskapacitet.
Och så det här med rationalisering. Av de som idag arbetar inom IT-branschen är det få som fortfarande finns kvar från den gamla tiden. COBOL (COmmon Business-Oriented Language), det helt dominerande programmeringsspråket i administrativa system från 60- och 70-talen, betraktas nu som uråldrigt och dagens systemutvecklare använder nya, kraftfullare språk. Dock lever de gamla COBOL-systemen kvar. Gamla teknikorienterade datachefer har för länge sedan ersatts av nya, unga MBA-utbildade ekonomer, fostrade att skära kostnader, rationalisera, outsourca och göra allt "Just in Time" i syfte att maximera nästa kvartalssiffror som presenteras för marknaden. I en miljö där beslut fattas gällande nästa kvartalsrapport, ter sig en tidshorisont på 20 år som rena evigheten. Det saknas helt enkelt tid och pengar att avsätta för de långsiktiga överlevnadsprojekten, av vilka år 2000-problemet definitivt är det i dagsläget mest akuta.
Så då är bara äldre programvara i farozonen?
Nej, tyvärr inte. Programvara konstruerad för bara några månader sedan kan ha skrivits med '19' för århundrande. Det här är en av de legala aspekterna på problemet. Mjukvarutillverkarna fortsatte att tillverka program med kod som inte är år 2000-kompatibel trots att de visste att det inte skulle fungera 1 januari år 2000. Attityden att 'du måste själv uppgradera till den senaste versionen' har varit regel. Att bortförklara 30 år gammal programvara är en sak, men att bortförklara 3 år gammal år 2000-inkompatibel programvara är en helt annan sak. Lagringskapacitet och datorkraft har varit billigt i många år nu. Användandet av fyrsiffriga årtal borde ha varit norm sedan länge, men gamla vanor är uppenbarligen svåra att bryta.
Men är det bara ett problem för stor- och huvuddatorer?
Tyvärr inte. Det är både ett maskin- och ett programvaruproblem. Maskinvara, dvs datorer, har en inbyggd klocka, som kanske eller kanske inte fungerar 1 jan 2000. Många kommer givetvis att fungera som vanligt, men alls inte alla. En del kommer att återgå till 1900, en del till 1980, andra till 1984 och för en del kan man inte säkert förutspå vad som kommer att hända. Klart är dock att stordatorberoende företag och myndigheter påverkas mest. Stordatorerna utgör huvuddelen av den verksamma datakraften hos myndigheter och inom handels- och finanssektorerna. En del myndigheter och företag har programsystem som omfattar hundratals miljoner rader kod. Att rätta till problemet på en PC tar bara några minuter. På huvuddatorn - med miljontals rader kod som alla beror av varandra, och där koden redan skrivits om ett otal gånger för att lösa tidigare anpassningsproblem - blir det mycket värre.
Inbäddade chips (Embedded Chips)
I de flesta maskiner och apparater ingår inbäddade mikrochips som finns där för att hålla reda på tillverkningsprocesser och/eller underhållsscheman. De flesta av dessa är inte datumberoende, men många är det. Om man betänker att det enligt uppgift finns mellan 40 och 70 miljarder mikrochips i hela världen och att mellan 2 och 5 procent av dessa är datumberoende, rör det sig om mellan 800 miljoner och 3,5 miljarder chips som potentiellt riskerar sluta fungera. Inom tillverkningsindustrin
utgör de inbäddade chipen ett allvarligt hot mot verksamheten. Det kan räcka med ett enda icke år 2000-kompatibelt chip för att en hel tillverkningsprocess skall avbrytas. Vad händer när en mängd företags produktionsprocesser avstannar samtidigt? Med andra ord är det extremt viktigt att företag och myndigheter identifierar livsnödvändiga processer och ser till att de inbäddade chipen testas, byts ut och testas IGEN.
1999
När 1999 inträder kommer en del datorer att börja samla in och jämföra data, påbörja utskrifter eller helt enkelt gå off-line, tack vare programmeringstraditionen att utföra summeringar eller felhantering när talet '99' nås. Många företag och myndigheter har brutna räkenskapsår som kommer att påbörjas en bra bit innan 1 januari 2000 eller system som automatiskt ser ett år framåt i tiden. Dessa system riskerar också att få problem under 1999. Med andra ord lär problem börja inträffa redan under 1999 och inte först 1 januari 2000, som de flesta tycks tro.
Företagens situation
The alternative to addressing the year 2000 will be going out of business.
- Kevin Schick, The Gartner Group
Medvetenheten bland företagen om implikationerna av år 2000-problemet förefaller vara väldigt skiftande. Ett flertal nyligen publicerade artiklar gör gällande att medvetenheten och förberedelserna inför år 2000 på sin höjd är tillfredsställande bland de allra största företagen. Bland mindre och medelstora företag är medvetenheten och förståelsen liten. Företagen har främst två problem att lösa. Dels måste all datumberoende programkod i företagens huvuddatorer konverteras så att den klarar övergången till år 2000, dels måste åtminstone tillverkningsföretagens inbäddade mikrochips testas och visa sig klara övergången. Eftersom ingen paketlösning står att finna kommer det närmaste året att bli alltmer plågsamt för alla de som inte börjat förbereda sig i tid.
Den internationella kopplingen
"It's a global problem. If we have our own house in order, that will still not matter if our neighboring countries have not theirs in order… It takes too long for people to really understand we really have a problem."
- Jan Timmer, styrelsemedlem, Millennium Platform, Holland
Finns det en motsättning i att det finns de som hävdar att år 2000-problemet kan fixas och att de flesta länder i tredje världen nyss har informerat sig om vad år 2000-problemet utgörs av? Interaktionen mellan datorer i tredje världen och våra är omfattande och kan mycket väl leda till förvanskade data i våra datorer om inte deras är kompatibla.
Vad händer med den internationella handeln om länken mellan omvärldens datorer och våra måste brytas i syfte att förhindra att antingen riskera att datorerna infekteras med felaktiga datumangivelser eller att våra datorer helt enkelt slutar fungera?
Gary North hävdar att den stora depressionen i USA under 1930-talet inleddes när regeringen höjde tullarna, vilket underminerade den internationella arbetsfördelningen (division of labor), vilken på den tiden var liten. Idag, eller rättare sagt år 2000, ser situationen helt annorlunda ut och kan därför väntas få mycket allvarliga konsekvenser.
Något som skrämmer är att den ekonomiska krisen i Asien, Ryssland och Sydamerika verkar överskugga allt annat i dessa delar av världen. Det primära för dessa regioner synes vara kortsiktig överlevnad. År 2000-problemet upplevs här som sekundärt. Det är något som får anslås tid och pengar när alla till synes akutare problem är lösta eller avklarade. Men tiden börjar rinna ut och om inte år 2000-problemet omedelbart ges högsta prioritet kommer många företag i tredje världen sannolikt att duka under i alla fall, som en följd av att centrala delar av deras dataverksamhet inte kommer att klara omställningen.
Frågor som kräver svar
Kan regering, allmännyttiga företag, transportmedel, finanssektorn, tillverkningsindustrin, (tele-)kommunikationer m fl bevisa utom allt tvivel att de har år 2000-problemet under kontroll? Om myndigheterna inte kan visa att det har allt under kontroll, vilken beredskap finns det för oförutsedda händelser? Hur ser alternativplanerna ut? Vem har det operativa ansvaret för att sätta dessa planer i verket om saker inte går som man det är tänkt? Finns fungerande backupsystem på plats och är de testade?
Detta är frågor jag efterlyser svar på. Svar av kompetenta personer i ledande befattningar med verklig insyn och befogenhet nog att göra ett kvalificerat uttalande. Dessa frågor borde alla svenska medborgare ha rätt att få svar på. Och det är bråttom. Även om man kan tycka att 430 dagar är en hyggligt lång tid så ska man komma ihåg att de förutseende företagen inledde sitt omställningsarbete för flera år sedan och först under de senaste månaderna har övergått till testning av systemen. Experterna är rörande överens om att testfasen utgör mellan 50-60% av tidsåtgången för hela projektet, varför tiden börjar bli knapp - inte minst för de som inte ens har börjat testa sina system!
Kommer vi att fortsätta ha elektricitet? Vi tar dagligen elektriciteten för givet i det mesta vi gör.
Den amerikanska kraftförsörjningen riskerar att drabbas mycket hårt av år 2000-problemet. Gäller detta även i Sverige? Finns det en beredskap för att hantera långvariga, rikstäckande strömavbrott?Kommer sjukvården att fungera? Företrädare för Storbritanniens parlament menar att patienter löper stora risker att dö pga att år 2000-anpassningen inom den brittiska sjukvården går för långsamt. När Universitetssjukhuset i Linköping härom året skulle testa sin förmåga att hantera ett oväntat strömavbrott startade aldrig de dieseldrivna reservkraftverken eftersom startbatterierna inte var tillräckligt uppladdade. Fungerar reservplanerna idag? Är reservsystemen år 2000-kompatibla? På ALLA livsviktiga akutsjukhus?
Kommer järnvägsnätet att fungera? Järnvägen fungerar inte manuellt längre. Allt är datoriserat. För att inte tala om sjöfarten. Den internationella handeln kan komma att bromsas kraftigt, eller t o m upphöra, p g a icke fungerande handelsflottor och icke kompatibla hamnanläggningar.
Bör man oroa sig över att ett flertal centralbanker, däribland USA:s, börjat trycka upp extra sedlar inför 1999 av rädsla för att folk kommer att börja ta ut sina pengar från bankerna? Många amerikaner har uttryckt en oro över att just banker och försäkringsbolag har många miljoner rader kod att reparera. Hur ser situationen ut på denna front i Sverige? Hinner den svenska finanssektorn genomföra sina anpassningar i tid? Och spelar det i så fall någon roll ifall omvärlden inte hinner reparera sina program? Kommer finanssektorn att kollapsa och bankerna att gå omkull? Jag tycker det är befogat att kräva initierade
svar på dessa frågor från personer med verklig insyn i problemet. Inte åsikter från någon som bara tror och tycker.Jag nöjer mig inte heller med standardkommentarerna som att 'vi jobbar på det' och 'vi har läget under kontroll'. Jag vill ha konkreta svar om vad det jobbas med? Hur långt framskridna är åtgärderna? Hinner allt testas i tid? Vilket läge är under kontroll? Om nu inte alla system kan garanteras, vilka är främst i riskzonen? Kommer de svenska systemen att fortsätta fungera oberoende av om systemen i stora delar av övriga världen kollapsar? Vilken beredskap finns det för ett värsta tänkbara scenario? Och vilket är detta värsta tänkbara scenario? Hur resonerar Styrelsen för Psykologiskt Försvar inför detta hot? Det är hög tid att informera 'vanliga' människor i förebyggande syfte. Det är nu mindre än 430 dagar kvar tills 1999 övergår i 2000 och mindre än 65 dagar tills 1998 övergår i 1999.
Jag misstänker att problemen startar i januari 1999, att systemavbrotten och den tilltagande krisen blir mer och mer uppenbar allteftersom året fortköper. År 2000 riskerar att innebära ett kaos och precis när systemen förefaller att återgå till det normala under slutet av år 2000, kommer första kvartalet 2001 att orsaka en problemvåg då system som är programmerade att se ett år bakåt i tiden körs för första gången med noll-noll-data.
Men övertyga mig gärna om att jag har helt fel. Ingen skulle bli gladare än jag!
Y2k Mayhem, augusti 1998
Källor
Mycket av bakgrundsfakta om de tekniska aspekterna på problemet är hämtat från
www.comlinks.com. Andra källor är bl a www.yardeni.com, www.garynorth.com, www.y2k.net, www.year2000.com