Jag tänkte egentligen inte påbörja någon slags ledarkrönika. Jag hade hoppats att det uppenbara skulle medföra att år 2000-problemet skulle stå i centrum av mediauppmärksamhet vid det här laget. Att så inte har skett är bara inte beklagligt, utan också en faktor som riskerar att göra krisen djupare än vad den annars skulle kunna bli.

Den närmast obefintliga mediadebatten innebär främst två saker i detta avseende.

För det första innebär det att de direkt berörda samhällsinstitutionerna riskerar att upptas av en falsk säkerhet av att allt är ok. 2000-ansvariga på företag och myndigheter börjar kanske fundera i termer av "hoppsan, vi ligger visst sämre till än vad vi trodde, men det spelar kanske inte så stor roll eftersom alla andra tycks klara sig bra". Typ.

För det andra innebär det att nödvändiga beredskapsåtgärder inte påbörjas i tid. Vi har för länge sedan passerat den tidpunkten där vi kunde fråga oss om 2000-omställningen kommer att orsaka problem. Det är högst väsentligt att hela samhället börjar förbereda sig för stora problem under andra hälften av 1999 och under de första åren av det nya seklet. Och när jag säger "hela samhället" menar jag inte bara samhällsbevarande funktioner och institutioner som upprätthåller infrastrukturen, utan såväl myndigheter, som företag, som individer.

Det är rent av sorgligt att den debatt, som trots allt förekommer kring övergången mellan 1999 och 2000, närmast undantagslöst återkommer till en diskussion om "domedagsprofeter". Så fort det är någon som hävdar att det faktiskt finns en risk för samhällskollaps, så är de starkaste kritikerna snabbt framme och kallar dessa personer "domedagsprofeter". Det här problemet har ingenting med religion att göra. Att diverse sekter utnyttjar y2k-problemet i sina profetior är beklagligt och medför att det dröjer längre tid för folk att inse att vi har ett stort problem.

Man behöver inte vara religiös fanatiker för att inse att det faktiskt finns en risk för katastrofala störningar i samhället. Bara på denna site finns länkar till nyhetsartiklar från hela världen som berör alla tänkbara samhällsfunktioner och företag. Alla dessa artiklar finns inte där bara för att någon reporter inte hade något bättre för sig. Problemet är verkligt, vare sig man vill det eller inte. Det är dags att sluta blunda för verkligheten och börja förbereda sig för en situation som inte har någon föregångare i historien.

Låt oss sammanfatta vad vi vet om år 2000-problemet.

• Det finns ingen universallösning. Varje företag och varje myndighet har sina unika problem. Bill Gates kommer INTE till undsättning.
• Den 1:a januari år 2000 är världshistoriens mest fixa deadline. Den går inte att skjuta på.
• Merparten av problemen kommer att drabba samhället vid en och samma tidpunkt.
• Uppskattningsvis 20-30% av incidenter kopplade till år 2000-problemet kommer att uppstå FÖRE den 1:a januari år 2000.
• Normala IT-projekt håller deadlines i högst 20% av fallen. 80% av projekten slutförs inte i tid. De omfattande Y2k-projeketen lär inte innebära något undantag från denna regel.
• De flesta företag och myndigheter har ansett att "ett helt år" för testning av kodreparationer är tillräckligt.
• Testfasen utgör sannolikt ca 60% av hela y2k-projektet.
• Alltför många företag och myndigheter tycks ha påbörjat sina år 2000-projekt först under 1998. Det är mycket tveksamt om dessa hinner klart. Det är tveksamt om de ens hinner säkerställa sina mest verksamhetskritiska funktioner.
• De flesta automatiserade system innehåller inbäddade mikrochips. Enkom problemet med inbäddade system är sannolikt ett hot mot dagens samhällsstrukturer. Tyvärr är det svårt att veta exakt vilka av alla dessa chips som inte klarar övergången till år 2000, varför samtliga chips måste testas. Det finns många siffror över hur många chips som existerar i världen men de jag har hört ligger på mellan 30 och 60 miljarder stycken. Sanningen ligger väl däremellan någonstans.
• Samhällssektorer och -funktioner är extremt sammanlänkade. Om en sektor drabbas av problem kommer detta direkt och indirekt att påverka andra sektorer. Samtidigt.
• År 2000-problemet är inte främst tekniskt. De tekniska lösningarna finns, men det är en enorm logistisk utmaning att implementera lösningarna inom en hel myndighet eller inom ett helt företag. Med andra ord är år 2000-projeketet mer ett samordningsproblem än ett tekniskt problem.

Jag vill avsluta denna korta krönika med att säga att jag blir mer och mer övertygad om att även om vi här i Sverige lyckas säkra hela vår infrastruktur och alla våra myndigheter och alla våra företag klarar övergången till år 2000 (vilket jag inte tror, men jag vill inte utesluta det ännu), kommer Sverige ändå att drabbas djupt av den globala finansiella kris som kommer att föregå och följa problemet. Jag är exempelvis av uppfattningen att vi bara sett toppen av isberget av krisen i Japan och Asien ännu. Tyvärr tror jag att den japanska finanssektorn mer eller mindre kommer att kollapsa under 1999, som en direkt eller indirekt följd av år 2000-problemen. Den japanska ekonomin har stagnerat väsentligt sedan högpunkten i slutet av 1980-talet, men det betyder inte att Japans inflytande och påverkan på världsekonomin har minskat.

Jag tvivlar inte på att de flesta av oss som individer kommer att överleva millenniumkrisen. Det är mer tveksamt om samhällsstrukturerna, som de är uppbyggda idag, överlever. Frågan tycker jag mer börja handla om på vilket sätt vi ska ta oss igenom krisen. Ska vi göra det förberedda och med öppna ögon eller i panik? Det senare alternativet är inte speciellt konstruktivt och kommer med säkerhet medföra att krisen blir djupare än nödvändigt. Det är därför hög tid att börja forma beredskapsplaner. Och fundera på hur vi ska forma vårt samhälle efter denna kris.

Även om jag inte är särskilt stor optimist inför kommande år önskar jag ändå alla ett Gott Nytt 1999.

Y2k Mayhem 1999-01-02