Örebro Universitet

Institutionen för Ekonomi, Statistik och ADB

ADB C-NIVÅ, 41-60 P

Temakurs 5p

Handledare: Kenneth Åhlgren

1999-03-23

Av: Per Levin

IT-samhällets största utmaning ligger nu i att lösa år-2000-problemet. Problemet härrör från 50- och 60-talet då programmerare endast använde två positioner för att lagra årtal i applikationerna. Samtidigt som samhället använde sig av två positioner för att beteckna årtal så växte en standard fram att använda två siffror. Detta har fått till konsekvens att ett antal datorer och datorsystem riskerar att falera år 2000.

Denna rapport beskriver och förklarar hur år-2000-problemet ser ut och hur världen kan komma att drabbas av det. Den strategi som används är explorativ och gör endast anspråk på att förklara fenomenet på en grundläggande nivå och inte att finna en slutgiltig lösning på år-2000-problemet. Läget på nationsnivå är olika beroende på i vilken grad länderna använder sig av datorer och hur medvetna de är om år-2000-problemet.

Jag fann att år-2000-problemet är ett problem med olika nivåer och skepnader. De källor jag använt har olika syn på vad som egentligen är år-2000-problemet. Jag har gjort en grafisk modell för att visa ett sätt att tolka år-2000-problemet; mitt sätt.

Modellen går kortfattat ut på att år-2000-problemet består av problem i såväl mjukvara som hårdvara. Dessutom finns det problem i samhället; företag och myndigheter förnekar eller har förnekat att det överhuvudtaget är ett problem. Vissa tror att problemet är så stort att det kan skapa en världsdepression. Huruvida detta är sant kan man bara spekulera i. Det slutgiltiga svaret får vi först år 2000.

En av de mest omtalade utmaningarna för IT-samhället är idag är det kommande årsskiftet mellan år 1999 och 2000. Vissa talar om att jorden kommer att drabbas av en stor katastrof med förluster av människoliv som följd, andra är mer optimistiska och menar att endast några få IT-system kommer att drabbas av det s k år-2000-problemet och att konsekvenserna av det inte kommer att bli särskilt stora. Det råder således en stor osäkerhet huruvida hur omfattande år-2000-problemet är. Vad som är roten till problemet verkar det dock råda stor samsyn om inom IT-expertisen. På 50- och 60-talet så var kostnaden stor för primär- och sekundärminne för datorer, vilket gjorde att man gjorde applikationer kompakta och enkla för att spara utrymme. Således använde man bara två positioner för att beteckna årtal istället för fyra positioner. Detta utvecklades till en standard och en del utav de system som finns idag använder sig fortfarande utav denna standard, andra systemutvecklare förutsåg problematiken i tid och ändrade årtalen till fyra. Många affärssystem använder sig av datum och datumberäkningar för att göra kalkyleringar. När årskiftet 1999 till 2000 inträffar så betecknas dessa datum som 99 och 00. Vid en beräkning av tid med detta format så blir resultatet således felaktigt; 00-99 = -99 istället för 2000-1999 = 1.

Det verkar råda stor osäkerhet inom branschen vilka som påverkas av år-2000-problemet och hur stort problemet egentligen är. Det är kanske just det som gör problemet så intressant att studera. Kommer år-2000-problemet bara att påverka systemutvecklare och beställare av system eller kommer också oskyldiga människor att indirekt drabbas, dvs s k "tredje person". Kan vissa delar av världen komma att drabbas extra hårt? Är det fler system än administrativa system som kommer att drabbas. Inbäddade system är utrustning som innehåller ett eller flera microchips, är dessa en del av år-2000-problemet? Detta är frågor som jag som systemvetare och blivande systemutvecklare är nyfiken på och vill ha svar på. Systemutvecklarens roll är central för år-2000-problemet, därför att denne kan förväntas ha, om inte slutsvaret på problematiken, så åtminstone god kännedom om problematiken. Om inte systemutvecklarna har det, av vem kan vi då kräva att nyhetsmedier och allmänhet ska få information? Enligt min mening så borde en så aktuell fråga tas upp på de utbildningar som systemutvecklare går. Eftersom så inte varit fallet i min utbildning (hittills) så tycker jag att det är ett lämpligt område att problematisera och konsumera kunskap om. För mig som snart ska ut i arbetslivet är det extra viktigt att ha kunskaper om år-2000-problemet då det är extra aktuellt i dessa dagar.

Med tanke på den magra kunskap jag har om år-2000-problemet så kommer jag i detta arbete att främst att besvara grundläggande frågor som: Vad är år-2000-problemet? Vilka kommer att drabbas av det? Enligt Göran Goldkuhl, är ett problem "...en situation som av någon eller några aktörer upplevs som otillfredsställande i något avseende."

Han skriver också att om man försöker att tillfredsställa ett behov utan att först grundligt

analysera orsaken till det, dvs själva grundproblemet så är risken stor att man felaktigt använder sina resurser till att kurera symptom istället för att lösa själva problemet. Därför avgränsar jag mig från att slutgiltigt försöka finna en universallösning på problemet. Den tid jag har till förfogande kommer sannolikt att gå åt till att besvara de grundläggande frågorna som är av mer allmän karaktär för att få en förståelse av problemet och att analysera orsaken till problemet. Först när ovanstående frågor är besvarade så anser jag att det är lämpligt att gräva djupare inom något av år-2000-problemets domäner, dit kommer jag inte att nå i detta arbete.

Syftet med detta tema-arbete är att besvara följande övergripande frågeställningar:

Vad är år-2000-problemet?

Vilka kommer att drabbas av det?

Jag kommer att beskriva och förklara problemet och läsaren kommer att få en generell förståelse av problemet och dess orsaker. Förståelsen kommer att ge en grund för den som vill fortsätta att specialisera på någon särskild aspekt av år-2000-problemet t ex en metod för hur man löser det.

Jag vänder mig i rapporten till lärare och studenter på ADB C-nivån på Örebro Universitet, samt övriga datorintresserade vuxna personer som är intresserade av år-2000-problemet.

Min kunskap om år-2000-problemet är begränsad till att omfatta det jag läst i dagstidningar och till diskussioner jag haft med vänner och kollegor. Jag besitter dock kunskaper i systemutveckling då jag läst 60 poäng ADB på Örebro Universitetet och kommer att se på problemet utifrån det faktum att jag har dessa ADB-kunskaper i programmering och systemering. Jag betraktar mig själv som en del av världen och tolkar den utifrån den kunskap jag har om den. Jag anser också att världen ständigt förändras och att det är viktigt för oss människor att också utveckla oss och anpassa oss till den ständigt föränderliga omvärlden. Detta har säkert påverkat mig i mitt val av ämne till denna rapport.

Det har skrivits en C-uppsats och ett par temaarbeten tidigare om år-2000-problemet på Örebro Universitet. Det finns ett antal utgivna utländska böcker på området, varav endast en, "Millenniebomben", finns tillgänglig i Örebro. De flesta som har kunskap om år-2000-problemet har valt att publicera den helt eller delvis på Internet. Detta är bra

eftersom det är gratis att söka information på nätet, det finns dock de som inte har så stor kunskap om år-2000-problemet som har valt att publicera även detta på Internet. Det är således ett angenämt arbete att utvärdera trovärdigheten och hållbarheten i de publikationer som finns på Internet. När man läser igenom det material som finns publicerat på Internet om år-2000-problemet slås man av hur många som har valt att skriva och ha en åsikt om det. De stora programvarutillverkarna har intagit attityden av att det är ett mycket stort problem och intar knappast någon lugnande attityd. De menar att det är ett problem som dock går att lösa om man tillsätter resurser till det. Deras information är väl underbyggd och saklig, vilket gör den mycket trovärdig. Deras information är särskilt värdefull för att rent tekniskt förstå år-2000-problemet.

År-2000-problemet har flera synonymer som millenniumproblemet, Y2K-problem (Year 2 Kilo; kilo=1000) och 2000-problemet. I denna rapport kommer i fortsättningen endast termen år-2000-problemet (uttalas "år tjugohundraproblemet") att användas då denna är korrekt och enkel att förstå.

För att uppfylla mitt syfte så har jag valt att utforska källor med sekundärdata. Dessa källor är tidigare arbeten inom ämnet, samt hemsidor på Internet och tillgänglig litteratur. För att bedöma tillförlitligheten på dessa källor så har jag noggrant läst igenom texterna och försökt bedöma tillförlitligheten i argumenten som används. Om argumenten verkar rimliga så använder jag källan efter eget tycke. Den kunskap som jag konsumerar och presenterar i rapporten är främst av förståelseinriktad karaktär, men också till viss grad förklarande. Den strategi jag har tänkt att använda för att förstå och förklara år-2000-problemet är en s k explorativ strategi dvs. utan förkunskap om år-2000-problemet så förbättrar jag min kunskap om det. Jag kommer att kvalitativt dra slutsatser från de källor med sekundärdata som jag utforskar.

En alternativ metod hade varit att intervjua någon "guru" inom området eller någon högt uppsatt konsult på ett IT-bolag. Dessa är dock, enligt Sara Ekenbergs rapport "År 2000 – ett problem i tiden", otillgängliga pga tidsbrist. Konsulterna är dessutom i vissa fall i gråzonen för vad som kan anses opartiskt, vissa utav dem tjänar ju pengar på år-2000-problemet då detta skapar mer arbete för dem. Av dessa anledningar har jag valt bort denna metod.

När informationssystem byggdes på 50- och 60-talet så lyckades programvarutillverkare spara miljontals kronor på att optimera programkoden i ett antal applikationer. Lagringsutrymme och minne för datorer var dyrt på den tiden och de trodde knappast att deras tilltag skulle kunna få allvarliga konsekvenser till så sent som år 2000. Att använda två positioner blev ett slags standard för hård- och mjukvarutillverkare och eftersom det var så långt kvar till år 2000 så trodde man att problemet skulle vara löst vid det laget. Vissa programtillverkare använde endast en siffra för att beteckna årtal och detta gav konsekvensen att man 1970 ändrade tillbaka till två siffror i dessa program. Samma lösning, fast till fyra siffror, är den som behövs för att undvika problem år 2000.

Det finns även en sociologisk aspekt av problemet. I samhället idag använder vi normalt två siffror för att beteckna årtal t ex i vårt personnummer. Även i formulär är det vanligt att 19 är förtryckt framför årtalet. Vår mänskliga natur är således också en del av problemet.

Jag har funnit att det finns olika problem och typer av problemsituationer som kan uppstå ur situationen med två positioner i årsdatumfältet. Jag ska här redovisa dessa olika problem och problemsituationer. Jag väljer att först presentera de problem som kan uppstå i datorer. År-2000-problemet kan enligt IBMs år-2000-hemsida drabba en dator om den har fel på som realtidsklockan, BIOS (Basic Input Output System) eller operativsystemet.

De flesta datorer i världen har en digital realtidsklocka som tickar i datorn med hjälp av ett batteri även när den är avstängd. Denna realtidsklocka håller reda på datum och tid åt datorn.

Det finns två typer av realtidsklockor; fasta och programmerade. De fasta tar inte hänsyn till år 2000 utan slår om från 99 till 00 vilket leder till problem om någon process i övriga systemet lägger till siffran 19 före årtalet, sådana fast realtidsklockor kan förkomma i gamla microchips. För de programmerbara realtidsklockorna bestämmer programmeraren vilket tidsregister som finns och på senare år har fyra positioner reserverats för årtal vilket innebär att de klarar övergången till år 2000.

BIOS är ett maskinnära lågnivåoperativsystem som ligger "under" vanliga operativsystem som DOS, Windows 95 och Macintosh-gränssnittet. BIOS behövs för att mer komplicerade operativsystem ska kunna fungera. BIOS hjälper t ex Windows 95 att kommunicera med datorn. BIOS kontrollerar grundläggande funktioner för datorns hårdvara och lagrar information om densamma. BIOS har också en funktion att hålla reda på datum och tid i datorn.

Operativsystemet är en viktig del av datorn som möjliggör användande av applikationer och som stödjer många filhanteringsoperationer. Operativsystem som t ex Windows 95 och OS/2 Warp hämtar sina datum direkt ifrån datorns realtidsklocka eller ifrån BIOS. Detta innebär att om realtidsklockan eller BIOS har fel datum när datorn startar upp så finns en risk att även operativsystemet att ha det. Detta kan i sin tur påverka applikationer som körs på operativsystemet.

Vad gäller applikationer så kan det uppstå två typer av fel i applikationer. Det första felet som kan uppstå är om applikation använder sig av två positioner för att beteckna år i programmet, datafiler eller databaser. Ett vanligt fel som kan uppstå pga detta är t ex felaktiga ränteberäkningar i administrativa system; vanligtvis programmerade i COBOL eller kalkylprogram gjorda i spreadsheet-applikationer som "Lotus 1-2-3" och "Microsoft Excel". Andra fel som kan tänkas uppstå här är felaktiga kontroller av utgångsdatum av kontokort. Kontokort har endast två siffror för att beteckna årtal och utgångsdatumet 01 kommer som bekant mindre än 99 och kontokortet kan således av misstag refuseras. Kontokort har vanligen två eller tre års giltighetstid.

Den andra typen av fel som kan uppstå i applikationer har med realtidsklockan och BIOS att göra. Om applikationen väljer att hämta tidsuppgifter från en felaktig realtidsklocka eller BIOS så kan applikationen drabbas av år-2000-problemet.

Programvarujätten Microsoft låter även år-2000-problemet inbegripas av följande problem:

Det finns en enkel regel för hur man beräknar skottår. Om året är jämnt delbart med 4 eller 400 så är det skottår. På Microsoft menar man att vissa programmerare trott att år 2000 inte är skottår, pga att det förra sekelskiftet inte var det, och således kommer dessa att utelämna den 29 Februari 2000 och istället datera denna dag till den 1 Mars 2000.

Huruvida detta är en del av år-2000-problemet eller inte kan diskuteras. Jag väljer här istället att kalla problematiken för "skottårsproblematiken" då det i första hand är relaterat till programmerarens syn på skottår och inte om man betecknar årtal med två eller fyra positioner.

Dessutom är det tveksamt om argumenten för att det är ett stort problem håller. Programmerare borde ju rimligtvis vara medvetna om att det var fjärde år är skottår, således borde programmen normalt skrivas så att den 29 februari finns med vart fjärde år. Skottårsproblematiken uppstår således normalt endast om programmeraren informerat sig felaktigt om att år 2000 inte skulle vara skottår och gjort ett undantag i programmet för att lägga till en skottårsdag just år 2000. Jag tvivlar på att detta kan vara ett stort problem.

Enligt Microsoft så kan datumfältet i vissa äldre applikationer av utrymmesskäl ha programmerats att betyda något annat än ett årtal. Vanligast är att datumpositionen 9/9/99 använts för detta. Denna position kan i programmet betyda att programmet sparar denna datapost för gott eller att programmet automatiskt ska ta bort en datapost efter 30 dagar. Programmerare har använt 99 till att göra olika saker i olika program, vilket gör att det inte finns något lätt sätt att söka efter felet på.

Microsoft har valt att kalla detta problem för "problem med speciella meningar för årtal." Huruvida detta är en del av år-2000-problemet förtjänas enligt min mening att diskuteras. Jag anser inte att det är en del av år-2000-problemet, eftersom det faktiskt inte primärt har att göra med att man använder två positioner istället för fyra för att beteckna år, samt eftersom det ju faktiskt inte inträffar vid övergången år 2000 utan ett antal månader tidigare. Att det är ett problem är jag dock villig att hålla med om och även att det är relaterat till år-2000-problemet. Jag har istället valt att kalla problemet för år-1999-problemet.

Ett inbäddat system är ett system, vilket som helst, där ett eller flera microchips är en integrerad del av systemet. Dessa system ingår ofta i elektronisk utrustning, maskiner och fabriker. Inbäddade system innehåller ofta realtidsklockor, vilket gör att år-2000-problemet kan uppstå i dem. Exempel på områden som innehåller inbäddade system är kontorsutrustning som telefonväxlar och mobiltelefoner, kommunikationssystem som trafikljus, övervakningssystem, tågtrafik, flygtrafik, satelliter och radarsystem, bank och finanssystem, kreditkortssystem och säkerhetssystem, samt energisystem som elvärmeverk, kärnkraftverk och oljeraffinaderier.

Vilka inbäddade system som kan drabbas av år-2000-problemet är svårt att med säkerhet säga då det bara är tillverkare och programmerare av dessa microchips som har kontroll över detta. Enligt Ken Klukowski, så kommer majoriteten av alla inbäddade system kommer inte drabbas av år-2000-problemet, men svårigheten ligger i att det är svårt att ta reda på exakt vilka system som kommer att drabbas. Klukowski påstår att det finns över 70 miljarder inbäddade microchips i världen. Av dessa uppskattar han att ungefär 5 miljarder kan beröras av år-2000-problemet. Vissa av dessa är svåra att åtgärda då de sitter i satelliter och djuphavsplattformar."

Inbäddade system har en tendens att vara i drift under längre tidsperioder, de system som varit i drift de senaste 15-20 åren befinner sig i riskzonen.

År-2000-gurun Peter de Jager menar att vi nu äntligen lyckats knäcka år-2000-problemet och kommit till rätta med det. Med det menar De Jager att år-2000-problemet aldrig egentligen handlade om att åtgärda felaktig kod i applikationer eller att åtgärda felaktiga inbäddade system. De Jager menar istället att uppgiften var större och svårare än så, nämligen att få slut på förnekandet av att det fanns ett problem och att få slut på den handlingsförlamning vad gällde att åtgärda det. De Jager började informera om år-2000-problemet redan år 1992 och på den tiden möttes han av attityder som att han hade för livlig fantasi eller att problemet var en trivialitet, idag möts han av respekt. Situationen är idag tack vare de upplysningskampanjer som skett att majoriteten av företagen är medvetna om problemet, de har åtgärdat felen eller håller på att åtgärda dem. I vilket fall som helst så ignoreras inte år-2000-problemet idag av företag och myndigheter.

Enligt Microsoft så är det troligt att något av följande två scenarios inträffar om år-2000-problemet slår till:

Vid en total systemkrasch upphör datorn eller applikationen att fungera. Detta kan leda till att verksamheten hos företag och myndigheter står stilla under en kortare eller längre tidsperiod. Handelspartners till företag som råkar ut för detta kan också drabbas genom att de inte får de varor eller den information som behövs för att normalt bedriva verksamheten. Fördelen med en total systemkrasch är att det är lätt att upptäcka för verksamheten.

En partiell systemkrasch skulle medföra att applikationen eller datorn till synes verkar fungera på ett tillfredsställande sätt, men i praktiken gör felaktiga datumberäkningar. Detta kan vara svårt att upptäcka då rutiner i många ekonomiska system går med automatik och kan innebära en katastrof för ett företag om det gäller ekonomiska transaktioner som beräknats felaktigt. T ex så skulle en ränta, helt plötsligt komma att gälla 99 år istället för ett år, vilket skulle ge en rejäl skillnad på räntebeloppet.

Det kan uppstå problem i många företag och organisationer. Ofta är företagen måna om att ha mycket små lager av produkter, vilket gör att deras produktionslinje blir extra känslig om någon av underleverantörernas datasystem skulle drabbas av år-2000-problemet. T ex så består en svensk bil idag av komponenter från ett hundratal olika underleverantörer. Liknande förhållanden gäller inte bara i bilindustrin, utan även inom t ex bank och finanssektorn. Om problem uppstår i en verksamhet kan det således drabba andra verksamheter indirekt genom uteblivna leveranser av tjänster, information eller produkter.

Kostnaden bara för att reparera all felaktig kod skulle kosta mellan 300 och 600 miljarder US-dollar enligt analysföretaget Gartner Group. Detta kan medföra att företag chansar på att de inte drabbats av år-2000-problemet för att spara pengar. Om de drabbas är risken att de slås ut och går i konkurs än om de inte åtgärdat problemet i tid.

I Sverige har en 2000-delegationen tillsatts av regeringen för att underlätta övergången till år 2000 för svenska myndigheter och företag. Det finns nu en officiell lista över de dataföretag som säljer 2000-säkra produkter. Man kan läsa om det senaste som hänt inom år-2000-problemet. På deras officiella hemsida: "http://www.2000-delegationen.gov.se/" står det att elförsörjningen och andra viktiga samhällsfunktioner håller på att utredas ifall de är drabbade eller inte och ifall de kommer att hinna klart i tid eller inte. De har inte utgett några garantier för att så är fallet.

Elbolagen i Sverige riskerar också som sagt att drabbas av år-2000-problemet. En av konsulterna i 2000-delegationen, Karl-Åke Söderberg, tror att risken är stor att ett antal kommuner kan drabbas av fel på strömförsörjningen pga år-2000-problemet. Vissa kommuner har knappt börjat ta itu med frågan och att tar den inte på allvar. Energiproducenten Vattenfall medger att de har hittat år-2000-buggar i deras system, men att de håller på att åtgärda dessa. Margot Wikström, kommunförbundets ordförande, menar dock att kommunerna kommer att klara elförsörjningen genom att de kommer att hjälpa varandra i kampen mot år-2000-problemet. Skulle Söderberg visa sig få rätt är detta ett kraftigt hot mot samhället då företag, myndigheter och privatpersoner är starkt beroende av el för att kunna överleva och må bra.

Det är svårt att finna information om hur problemet ser ut i andra delar av världen än Europa och Nordamerika. Dr. Edward Yardeni är chefsekonom på Deutsche Bank Securities och har skrivit en internetbok om år-2000-problemet. Den lilla information jag funnit om andra världsdelar kommer främst ifrån dennes internetbok. Enligt Yardeni är samtliga kontinenter mer eller mindre indragna i problematiken. År-2000-problemet är således världsomspännande. Hårdast kommer dock de datortäta länderna att drabbas. Så här ser läget ut i några särskilt intressanta länder:

Enligt Yardeni, så blev ryska ledare medvetna om problemet först under G8-mötet (världens åtta största industrinationer) i Maj 1998. Trots det så är Dr. Sergey Rogov, från ryska Duman, optimistisk inför framtiden. Han menar att datortätheten i Ryssland alltjämt är låg och på de datorer som används så sitter ofta ny piratkopierad programvara som är uppdaterad för år-2000-problemet. Å andra sidan erkänner han att ryska myndigheter verkar ta år-2000-problemet på mindre allvar än t ex USA. Detta pga att det inte finns tillräckliga resurser för att reparera de system som trots allt måste åtgärdas.

I Kina påminner problematiken en hel del om Rysslands, enligt Yardeni, de har få datorer, uppskattningsvis 10 miljoner (endast en per tusen invånare). Piratkopierad programvara är mycket utspridd och det har både för- och nackdelar. Fördelen är att det är lätt att skaffa de senaste programvarorna som är felfria. Nackdelen är att det är svårt att få tag på professionella programmerare som kan åtgärda de specialsydda program som finns i kinesisk industri. Den kinesiska statsledningen har tagit problemet på allvar och har ett åtgärdsprogram för de statliga företagen. Senast Mars 1999 ska de rapportera status till Kinas statsledning. Regimen i Kina kommer att straffa de företag som inte blir klara i tid. Detta kan leda till att "motivationen" för kinesiska företagsledare således är hög att komma till rätta med problemet. Ett skrämmande exempel på detta är att en hög ledare, Zhao Bo, deklarerat att cheferna för de kinesiska flygbolagen ska sitta på flygplanen när de lyfter den 1:a Januari år 2000... .

Yardeni skriver att situationen i Japan är unik. De har en annorlunda tidräkning än västvärlden. Det innebär att "inrikesdatasystem" uppbyggda på japansk tidräkning inte kommer att drabbas. Däremot kommer t ex de finansiella institutionernas system som ofta har daglig kontakt med utländska datorer att drabbas då dessa i många fall använder västvärldens tidräkning. Således berörs Japan av år-2000-problematiken. I december 1998 var bara en fjärdedel av datasystemen i de japanska bankerna åtgärdade, vilket tyder på att de har hamnat i tidsbrist till år 2000. Så många som 39% av de mindre japanska företagen har ingen egen IT-avdelning, detta gör att de är starkt beroende av support från andra företag. Om inte de mindre företagen som ofta är underleverantörer av produkter blir klara i tid kan de således skada de större företagen om de inte blir klara i tid. Det var i Japan som uttrycket "Just In Time" föddes och det tillämpas i stor skala där att inte "ligga på stora lager", vilket gör dessa företag extra sårbara.

Enligt Yardeni, så är Brasilien och övriga delar av Syd- och Mellanamerika långt, långt efter i år-2000-förberedelserna. Han skriver att myndigheterna och företagen har ignorerat år-2000-problemet i stor utsträckning, de enda som någorlunda fått upp ögonen för problemet är bankväsendet. Bristen på programmerare är stor då dessa lockats av högre löner till USA. Enligt Jim Cassell, analytiker på Gartner Group, så kommer ungefär hälften av alla syd- och mellanamerikanska företag att kraftigt drabbas av problem pga år-2000-problemet. Enligt