Stilla havet gränsar Asienoch Australien till väster och Nord och Sydamerika till öster. Stilla havet har fått sitt namn av en portogisisk världsomseglare som hette Magellan. Det är inte ett passande namn för ett hav där det ständigt pågår storm och vindar. Det pågår dåligt väder i Stilla havet än vad det gör i de andra oceanerna. Magellan hade seglat igenom olika hav med stormar tills han kom till ett lugnare hav som han sedan namn gav till Stilla havet.

Atlanten är den näst största havet. Den består 30% av havsytan och 20% av jordensyta. Atlanten gränsar Syd och Nordamerika åt väster och Asien och Afrika åt öster. Den står förbindelse med Stilla havet i berings sund som ligger mellan Sydamerika och Australien och farvatten genom kaphorn som ligger mellan Sydafrika och Antarktis. Dessa områden har så kallt vatten så de bildar ett spärr mellan djur och växter. Den minsta oceanen är Indiska oceanen som består 20% av havetsyta. Indiska oceanen har fullt med djur och växter. När delar av oceanerna avskiljs ifrån de stora haven så bildas så kallade bihav eller randhav. Exempel på några bihav är Östersjön, Rödahavet och Medelhavet. Ett typiskt randhav är Karibiska havet och ligger mellan Nord och Sydamerika. Den avskiljs hela tiden ifrån Atlanten.

De första och främsta sjöfararna var fenicierna som bodde på det södra Medelhavet vilket nu ligger i Libanon. De seglade till Nordafrika och Kanarieöarna. Och de seglade framför allt till Spanien och till Cornwall i England för att hämta tenn. Tenn var viktig vid framkallning av brons som består av koppar och tenn. Koppare tog dessa folk ifrån kopparsjön som är Cypern.

I läroböckern och i andra upptäcksböcker så börjar man med Columbus upptäckt år 1492. Man pratar inte om vad som hände för 1000 år sedan då araberna åkte till Kenya. Och man berättar inte om när de åkte till Indien och hämtade tyger av siden m.m.

År 800 åkte brittarna till Island på den tiden då vikingarna fanns. Man borde faktisk berätta om andra upptäckter. Men det var så att upptäckterna som upptäcktes i slutet av 1400-talet och i början av 1500 talet var populärast.

Portugisen Vasco da gama gjorde upptäcksresor år 1498. Magellan som själv var en portogisisk världomseglare gjorde sina upptäckter i 1519. 1521 omkom Magellan i Filippinerna och den 6 september år 1522 så åkte hans skepp till Spanien efter tre års upptäckter. Han hade med sig olika kryddor som han tagit ifrån ögruppen moluckorna. Meningen med upptäckterna var att hitta olika varor. Columbus ville upptäcka Indien men fann Västindien. På 1500-talet och 1600-talet så var det så att holländarna tog över med upptäcksresorna. År 1602 hittade de ostindien och de grungade det ostindiska kompaniet. Den holländska mannen Tasman fann år 1642-1643 Australien Tasmanien som nuvarande är New Zeeland, Tongaöarna och Fijiöarna. En annan holländsk upptäcksresare var Barents som gjorde det första försöket att hitta nordostpassagen alltså sjöleden mellan Ryssland. Den som lyckades ta sig runt hela nordostpassagen år 1878-1880 var svensken Adolf Erik Nordenskiöld. Barents upptäckte Navaja Semlja år 1594. Han till Svalbard år 1596. Både holländare och engelsmännen jagade säl och val i Norra ishavet.

Alla de upptäckter betyder mycket för karteringen av oceanerna, deras öar och kustområden. Det behövdes inte vara en verklig forkning. Forskningar som verklig forkning startade inte förrän på 1800-talet. Den första och den allra viktigaste forskningen var Beagle expeditionen. Denna forskning varade i fem år ända från 1831-1836. Fartyget "Beagle" seglade runt jorden och ankrade på olika platser. De besökte bla Galapagoöarna som ligger utanför Ecuadors kust. En man som var med på Beagle var Charles Darwin. Han led svårt av sjösjuka men samlade mängder av växter och djur för att hans nukommande arbete skulle bli bra och stort. Han kallas även för "den moderna utvecklings lärans fader". Charles Darwins studier på galapagosöarna blev en del av hans teori om arternas utveckling. Darwin kunde inte bara om biologi. Han kunde även korallrevens geologi och han hade teorier om atollernas bildande.