Är buddhismen ett etiskt system?
|
Buddhismen innehåller utan tvivel en utmärkt moralisk norm, utan motstycke i sim fullkomning och i sin altruistiska hållning. Den behandlar ett levnadssätt för munkar och ett annat för lekmännen. Men buddhismen är mycket mer än en vanlig morallära. Moral är bara det förberedande stadiet på Renhetens väg och ett medel till ett mål, inte ett mål i sig själv. Fast uppförandet är väsentligt, är det i sig självt otilräckligt för att vinna ens frigörelse. Det bör sammankopplas med vishet eller kunskap (panna). Buddhismens grund är moral, och visheten är dess krön.
Då en buddhist iakktar moralens principer bör han inte bara uppmärksamma sig själv utan även ta hänsyn till andra - djur är inte undantagna. Moralen inom buddhismen är inte grundad på någon tvivelaktig uppenbarelse, inte heller är den en genial uppfinning av ett exceptionellt sinne, utan den är en förnuftig och praktisk norm baserad på verifierbara fakta och på individuell erfarenhet. Det bör nämnas att någon utomstående övernaturligt väsen inte spelar någon som helst roll i formandet av en buddhists karaktär. I buddhismen finns ingen som belönar eller straffar. Smärta eller glädje är de oundvikliga resultaten av ens handlingar. Frågan om att ådra sig en guds behag eller obehag uppstår inte för en buddhist. Varken hopp om belöning eller fruktan för straff sporrar honom att göra det som är gott eller att avstå från att göra det som är ont. En buddhist är medveten om framtida konsekvenser, men avstår från ont och gör gott därför att det förra bromsar och det senare främjar utvecklingen mot Upplysning (Bodhi). Det finns också de som gör gott för det godas egen skull, och avstår från det onda därför att det onda är klandervärt. För att förstå den ovanligt höga standard Buddha förväntar sig av sina idealiska efterföljare, måste man noggrannt läsa Dharmapada, Sigalovadasutra, Vyagghapajjasutra, Mangalasutra, Karaniyamettasutra m fl. Som moralisk lära överträffar den alla andra etiska system, men moral är bara början och inte slutet i buddhismen.
I en bemärkelse är buddhismen inte någon filosofi, i en annan är den filosofiernas filosofi.
Buddhismen är varken en metafysisk väg eller rituell väg. Den är varken skeptisk eller dogmatisk. Den är varken självspäkning eller självhängivelse. Den är varken pessimistisk eller optimistisk. Den kan varken hänföras till eternalism (evighetstro), eller till nihilism (förintelsetro). Den är varken fullständigt denna-världslig eller fullständigt annanvärldslig. Den är en unik väg till Upplysning. Den ursprungliga palitermen för buddhism är Dharma, som bokstavligen betyder "Det som upprätthåller". Det finns ingen svensk term somfullständigt täcker palitermens betydelse. Dharma är det som verkligen är. Den är läran om Verkligheten. Den är ett medel till Frigörelse från lidande, och den är själva Frigörelsen. Vare sig det uppstår Buddhor eller ej finns Dharma. Den ligger dold för människans okunniga ögon tills en Buddha, en Upplyst, inser och av medlidande avslöjar den för världen. Denna Dharma är inte något avskiljt från en själv, utan nära förbundet med en själv. Som en sådan uppmanar Buddha: "Håll fast vid dig själv som en ö, vid dig själv som en tillflykt. Håll fast vid Dharma som en ö, vid Dharma som en tillflykt. Sök inte någon utomstående tillflykt." (Mahaparinirvanasutra, Dighanikaya)
Tillbaka till Svenska Tibetsidan Back to the Free Tibet Website
[OBSERVERA] Skriv i min Gästbok Läs min Gästbok Skriv till mig: xldude69@NOSPAMyahoo.com (Ta bort "NOSPAM") |
