Kalas på Universitetet den 15/7

Bäst: Kent
Sämst: Regnet
Betyg: 4/5

Årets Kalas kunde ha haft lite bättre väder men man kan ju inte begära allt. Jag och ett gäng kompisar var utanför Universitetets
tunnelbanestation och väntar på några som är lite sena men när de väl har kommit så går vi in och sen raka vägen till öltältet.
Det småduggar lite men inte speciellt farligt. Vi driver omkring på området, dricker öl och väntar på att klockan ska bli åtta då
Sahara Hotnights skulle spela. Några minuter efter åtta så kommer tjejerna upp på scenen och börjar med en låt jag inte kände
igen. De fortsätter med fler låtar jag inte kände igen, de är säkert från skivan så jag kan inte ha lyssnat så noga på den, tyvärr.
Jag har sagt det tidigare och gör det igen, tjejerna har ingen scennärvaro. De räcker inte att bara spela och se cool och kaxig ut.
Det smittar av sig på publiken som mest står och tittar på. Lite röj blir det på Oh Darling! och Drive Dead Slow, speciellt på den
sistnämnda som har varit en radioplåga ett bra tag. En ny låt med namnet Fire Alarm får vi också höra, på slutet av låten har de en
lång paus och när de börjar spela igen så är det fortfarande samma låt, om de fick trubbel med nåt eller om låten är så vet jag inte,
det var en lite för lång paus tyckte jag. Lite mellansnack skadar inte, det tycker jag sångaren Maria borde lära sig, hon presenterar
mest bara låtarna och säger inte så mycket mer. Push On Some More är första låten på skivan och dyker här upp ungefär halvvägs,
det är en bra låt som de lyckas spela rakt av, precis som på skivan. Fler låtar vi får höra är That´s What They Do, senaste radioplågan
Quite a Feeling som rockar hårt och jag tror de spelar Teenage Kicks låt också som jag glömt namnet på. Som extralåt får vi låten
vars text har gett upphov till skivans namn, Our Very Own, som har textraden C´Mon Let´s Pretend. Sahara Hotnights är inte dåliga
men de borde som sagt ha lite mer scennärvaro och lite mer mellansnack, då blir de asbra. Efter Sahara så köper vi några öl till och står
under ett träd och väntar på att Teddybears STHLM ska börja spela. Jag har alltid varit skeptisk mot det här bandet, gillade inte deras
Hardcore musik och gillar inte riktigt deras nya sound heller. Under första låten står många med paraplyer mitt i publiken vilket är väldigt
irriterande, många tar ner sina paraplyer när folk säger till men inte de som står framför oss, min kompis och jag plus säkert några till rycker
i paraplyet och lyckas få den vänd uppåt istället, då tar de ner den. Samtidigt så försvinner den kompisen som ryckte i paraplyet, frågar den
andra kopmisen vart han tog vägen och han säger att en vakt tog honom. Han kommer dock snart tillbaka och berättar att två vakter drog
iväg honom och bad honom ta det lite lugnt, han tyckte det verkade som om de ville provocera fram bråk. Jag såg under Kent också att
vakterna var väldigt hårdhänta mot folk som lyftes över gallret eller som surfade. Surfning är grymt irriterande men de som gör de är inte
kriminella som vakterna verkade tycka. Det var också väldigt långt mellan scenen och gallret som tog bort en del av närheten till banden.
Som andra låt bjuder Teddybears STHLM på den största radioplågan från förra året och från i år, Automatic Lover, jag måste erkänna att
de får igång ett bra röj ochd deras musik är väldigt medryckande live, på skiva är den helt enkelt tråkig. Jag tänker att deras musik låter som
en modern variant av The Kraftwerk och precis då så börjar de spela deras låt The Robots. Den var rätt bra faktiskt. De bjuder upp fler
gäster upp på scen, någon som heter Paula, ett par rappare och en reggeasnubbe som är grymt cool. Sångaren Patrik slänger lite då och då
ut apelsiner eller bananer till publiken. Jag kan inte alla låtnamnen men de spelar i allafall titellåten från skivan Rock ´n Roll Highschool som är
helt ok live, jag tror de var på den här låten som rapparna var med. Bästa låten har de sparat till sist, i min berättelse från Hultsfred så skrev
jag att Caesar´s Palace låt Punkrocker var väldigt lik Thomas Ruziak´s Hiphopper, kan ju bero på att det är samma låt. Teddybears version
heter också Punkrocker och den är asbra. Det blir kanonröj i publiken, alla står och hoppar och sjunger med. En värdig avlsutning på en helt
ok konsert som jag trodde skulle bli den sämsta på hela Kalas. När Teddybears STHLM har lämnat scenen så går vi långt fram i publiken och
står nästan vid gallret och väntar på tt Kent ska börja spela. Det regnar hela tiden så det är inte speciellt kul att stå där men vi gör det bästa av
tiden och står och snackar. När Kent äntligen kommer upp på scenen så börjar de med En Helt Ny Karriär och jag blir grynt förvånad, hade
inte förväntat mig den som öppningslåt. Låten är en av mina absoluta favoriter och kommer från Kräm-singeln. Sen spelar de Thinner som jag
tror jag aldrig hört live tidigare, den var lite spänd kändes det som, inte helt perfekt. Jag tror Pojken Med Hålet i Handen var nästa låt och den
var ju bara för bra. De spelade många lite äldre låtar och det tackar vi för, det är inte så ofta man får höra dem. Nästa låt var däremot från
Hagnesta Hill, Revolt III som var kanonbra, bandet verkade vara i toppform och rockar loss uppe på scenen. I slutet av låten så jammar de lite
med stroboskoplamporna blinkande vilket skapade en effekt som jag tyckte var enormt cool, varje liten regndroppe lystes upp av lamporna och
det regnade rätt häftigt just då. Det hela övergår helt utan avbrott till 10 minuter (för mig själv) som den också är hur bra som helst. Vi bjuds
också på en helt magnifik version av När det Blåser på Månen och jag tror inte den kunde blivit så mycket bättre. Innan låten såger Jocke "Jag
såg på låtlistan att det kommer en knivig låt nu" och efteråt såger han "Ni kunde den ju" och ler. Det var mycket allsång den här kvällen. Jag
står väldigt nära staketet, bara två personer framför mig och även om det var trångt så var det inte speciellt ruffigt, ibland kunde man stå och hoppa
lite också, som jag gjorde till Om du var här. Innan låten så säger Jocke "Den här låten skrevs ´97 och ända sen dess har våra två tappra
finska gitarrister försökt få till gitarrintrot, få se om de lyckas ikväll.....igår i vår hemstad Eskilstuna så blev det total fiasko". tyvärr så
fick de inte till den den här gången heller, någon av gitarristerna, vet inte vilken, spelar fel nästan direkt. Vad mer spelade de? Låt se, en fantastisk
Bianca och en lika fantastisk Kevlarsjäl och vi fick också höra "en låt om sex" vilket självklart var Kräm (så nära får ingen gå). Kan vara så att
jag redan radat upp någon av extralåtarna men när de applåderas tillbaka upp på scen så säger Jocke att vi får välja nästa låt, först säger han
Stenbrott och jag vrålar rakt ut, den låten ville jag definitivt få höra, nästa låt var Blåjeans och då vrålar alla andra kändes det som, sista låten var
Gravitation och den fick lite mindre jubel. Självklart var det Blåjeans som vann och de spelar den. Jag hoppas efter låten att de ska spela Stenbrott
och Gravitation också men när Jocke säger "Vi måste spela den där discolåten också" så vet jag att jag inte kommer få höra de låtarna, för det är
Musik Non Stop som står näst på schemat. Kommer på nu att jag glömt En Himmelsk Drog, som Jocke presenterar med namn men som jag inte hör
och när alla jublar står jag och undrar vad det är för låt han snackar om men jag känner dock igen den när han börjar sjunga.Som avslutning får vi den
riktigt klassiska avslutningslåten 747. Jocke tackar för sig och säger att vi syns snart och går av scenen medan resten av bandet jammar loss och går
sen en efter en av scenen tills det bara hörs rundgång från högtalarna. En kanonspelning av Kent som perfekt acslutning på årets Kalas, hade det varit
lite sol också så hade det blivit ännu bättre. Jocke verkade faktiskt lite tagen av att det var så många som kom och tittade på dem i regnet. Innan en låt,
kommer inte ihåg vilken, så sa Jocke att "det står en massa VIP-folk här bakom och ropar en massa låttitlar, om de vill höra dem får de fan ställa
sig ute hos er" och vi alla jublade och applåderade åt detta. Jag har varit på alla Kalas som har hållts i Stockholm och måste säga att den här är bland de
bästa. Fem års jubileum nästa år! Orkar knappt vänta.
 

Låtlista Kent:
En helt ny karriär
Thinner
Pojken med hålet i handen
Revolt III
Tio minuter (för mig själv)
När det blåser på månen
Kevlarsjäl
Bianca
En himmelsk drog
Kräm
Om du var här

Blåjeans
Musik non stop
747