Alla Båtsmansnamn i Ångermanland
och Medelpad Socken-Rote-Namn-År
|
Båtsmanstorpens plats (enl. lantmäteriverket)
Socken-Rote-År - Plats
|
Sockenkarta
Ångermanland |
Fattiga och husarma | Minnen från båtsmanstiden | Sockenkarta
Medelpad |
För framtida expansion | För framtida expansion |
Gamla måttenheter (länk till extern sida) |
Bild1 på ett båtsmanstorp
Bild 2 på ett båtsmanstorp |
Bild3 på båtsmanstorp
Bild4 på ett båtsmanstorp |
Bild på båtsman
i Uniform |
Detta är Korpral Bister som pensionerad båtsman, och hans
andra hustru
framför huset han byggde omkring 1903 i samhället Frök
Detta var efter han lämnade sin militära bana och båtsmanstorpet
i Korfsta
I Frök jobbade han vid sågverket.
Fotot taget omkring 1920
Indelningsbåtsmän lämnades av varje jordägare mot befrielse att betala skatt.
De norrländska båtsmännen tillhörde rotebåtsmännen.
RoteBåtsmännen eller båtsmanstorpen var indelade i
samma system som soldaterna eller soldattorpen i 'Rotar'. En rote kunde
bestå av ett antal , närbelägna hemman uppdelade någorlunda
rättvist så att alla rotar hade både ett antal 'rika'
och 'fattiga' bönder.
Det var rotens ansvar att skaffa nya båtsmän och utrusta
dem med uniform, ett torp att bo i, mat osv.
Mot detta befriades rotens inevånare från krigstjänst
och utskrivning till båtsmän.
Det var även rotens skyldighet att ordna med transport åt
båtsmannen till dennes uppsamlingsplats, och att förse honom
med mat inför resan. Roten var även skyldig att hjälpa till
med skötseln av torpet (såsom sådd och skörd), när
båtsmannen var i tjänst.
Som motprestation, skrev oftast båtsmannen på ett kontrakt
att tjänstgöra i 20 eller 25 år.
Och när båtsmannen blev 'pensionerad' fick han och hans
första hustru leva på torpet till de dog. Därefter tillföll
torpet rotehållarna. Båtsmannens barn ärvde därför
ingen fastighet.
Båtsmännen från kustområdena ansågs att
vara mer vana vid sjön, och var ofta sjöman eller officerare.
Medan båtsmännen från inlandet i huvudsak användes
som bösseskyttar eller till att bemanna kanonerna.
Efter den huvudsakliga utbildningstiden, tjänstgjorde ofta båtsmannen
en tid på olika skepp i flottan.
Båtsmanssystemet övergavs under 1887.
Dessutom hade vi vakttjänst. Männen delades in i styrbords och babords vakt, som växlades om på däck.
En vakt äter lunch eller skaffar, som det heter 11.30 och den andra
12.00.
De har övningar mellan klockan 14.30 och 16. Hemma i Karlskrona
hade vi kafferast vid 17-tiden men den har helt torkat in här och
är ersatt med en inspektion (för att kolla att ingen har rymt).
En egendomlig ersättning av kaffe. Vakternas nästa mål
är vid 18:00, men 'Korum' hålls inte förrän 20:00
när den fria vakten går till kojs. 12.00 räknas som den
första vakten till sjöss, sedan är det vaktbyte var fjärde
timme. Dessutom är det ständig vakt vid luntan, som alltid brinner,
och vid livbojen. Ifall någon skulle ramla i sjön.
Då kastas omedelbart bojen i vattnet och en lampa på bojen
tänds.
De av vakten som inte är utkikar eller rorsmän, vilar på
däck när så vädret tillåter och sover sin vakt.
.
Segelövningarna gick oftast till på så sätt att,;
det gamla märs seglet tas ner och ett nytt sätts upp. Vid 17:00
blåstes ofta 'alle man ta in märs-segel'.
Detta jobb var väldigt ansträngande. Och också farligt,
särskilt vid dåligt vädar. Vid ett tillfälle ramlade
en sjöman ner från masten och slog i huvudet så att han
dog.
Vapen och kanonövningarna är vanligtvis på däck.
Mestadels på Fredags kvällar, men även på andra nätter
blåses alarm. Då är det att slita på sig det mest
nödvändiga och rusa upp till kanonen , för det är meningen
att man skall få iväg det första skottet.
Trots Noggranna uppgifter om torpets placering (Hans Östlund's
mark : på det så kallade moskiftet
i söder från backsluttningen, i vester mot Ås by råskillnad)
Visade sig dessa uppgifter otillräckliga för både Lantmäteriet
och för de lokalt boende.
Jag kommer nu att försöka lokalisera vilken tomt Hans Östlund
ägde.
I husförhörsländen finns en uppgift om Björkå
Aktiebolag som kanske kan vara till nytta.
Prästbetyg |
Läkar intyg |
Rulla |
Båtsmanskontrakt |
Torpsyn |
Besvär |
Kompani rulla (sid1) |
Avskedspass |
Tingsrätten i respektive län : för Lagfarter och Bouppteckningar
Kungliga Biblioteket i Stockholm
Sjöhistoriska museet och dess bibliotek; i Stockholm
Exempel på lagfartshandlingar : Sid 1
och Sid 2
I detta fall Eric Bisters hus i Frök
Gift: 28 aug. 1880 i Överlännäs socken
Familj : Brita Greta Göransdotter, f. 28 apr.1857 i Kläpp,Överlännäs
socken
Barn: Alla barnen födda i båtsmanstorpet i Korfsta,
Överlännäs socken.
Avslutade sin militärtjänst 1895
Hans fru dog 1900
Flyttade samma år till ett annat samhälle (Nyland , Ytterlännäs
socken), där hans son Enok drunknade.
Flyttade vidare till byn Frök i Styrnäs socken1903, och byggde
ett hus på Ångsågstomten
(Nuvarande fastighetsbeteckning Frök 12:3)
Där jobbade han och en av sönerna på sågverket
som låg vid ångermanälven.
Omgift 1904
D : 1929 i Styrnäs socken
Lista på barn och barnbarn:
Brita Katarina
Bister, f. 22 jan. 1881 , lämnade sina 2 barn hos sin Pappa och Emigrerade
till USA 1912
Och hans sista viloplats vid Styrnäs kyrka
som ligger vackert vid älven. En lämplig viloplats för en
båtsman tycker jag.
Ta en titt Västerut ut över älvdalen
![]() |
![]() |
Graven var kvar i juli 1998. |
Adress till : Krigsarkivet
Banergatan 64
11588 Stockholm
tel. +468 7824100
fax. +468 7826976
Länkar till Mer Fakta
om Båtsmän
Olof G Strömbergs släkt- och hembygdssida
Båtsmanshållet i Sverige
You are visitor number
Sist uppdaterad 1998 Dec. 30
sänd dina
kommentarer och förslag
Tillbaka till min startsida
Tillbaka till min Gen. page