Den sista båtsmannen i Överlännäs
Korpral Eric Edström - Bister / 1858-1929

Dessa sidor är publiserade av
Västernorrlands regementes kamratförening i Boken Västernorrlänningen 1999

o

 
Alla Båtsmansnamn i Ångermanland 
och Medelpad 

Socken-Rote-Namn-År 
I Norrlands 2:a kompani 
I Norrlands 3:dje kompani 
I Norrlands 4:e kompani

Båtsmanstorpens plats (enl. lantmäteriverket) 

Socken-Rote-År - Plats 
I Norrlands 2:a kompani 
I Norrlands 3:dje kompani 
I Norrlands 4:e kompani

Sockenkarta 
Ångermanland
Fattiga och husarma Minnen från båtsmanstiden Sockenkarta 
Medelpad
För framtida expansion För framtida expansion  
Gamla måttenheter 
(länk till extern sida) 
Bild1 på ett båtsmanstorp 
Bild 2 på ett båtsmanstorp
Bild3 på båtsmanstorp 
Bild4 på ett båtsmanstorp
Bild på båtsman 
i Uniform
o

Detta är Korpral Bister som pensionerad båtsman, och hans andra hustru
                        framför huset han byggde omkring 1903 i samhället Frök
                Detta var efter han lämnade sin militära bana och båtsmanstorpet i Korfsta
                                    I Frök jobbade han vid sågverket.
                                        Fotot taget omkring 1920

frok12:3

o

Allmän information om båtsmän.

Sjömän såväl inom örlogsflottan som handelsflottan benämdes 'Båtsmän'. De kunde vara rotebåtsmän, indelnings-, enrollerings- , kofferdi-, hyres-, högbåtsmän,  bösseskyttar m. fl.
Alltsedan äldsta  tider var varje svensk man skyldig att delta i rikets försvar. Emot en anfallande fiende skulle "fara både bonde o. träl" enligt den urgamla plikten "man ur huse".
Med tiden organiserades betydande sjöförsvar i Sverige. och med tiden uppkom även missnöje med den godtyckliga utskrivningen av folk till krigstjänst..
Nu inrättades Indelningsverket   för anskaffning av personal till militären.
Organisationen som uppkom benämdes för flottan : det ständiga båtsmanshållet och för armen : det ständiga knekthållet.

Indelningsbåtsmän lämnades av varje jordägare mot befrielse att betala skatt.

De norrländska båtsmännen tillhörde rotebåtsmännen.
RoteBåtsmännen eller båtsmanstorpen var indelade i  samma system som soldaterna eller soldattorpen i 'Rotar'. En rote kunde bestå av ett antal , närbelägna hemman uppdelade någorlunda rättvist så att alla rotar hade både ett antal 'rika' och 'fattiga' bönder.
Det var rotens ansvar att skaffa nya båtsmän och utrusta dem med uniform, ett torp att bo i, mat osv.
Mot detta befriades rotens inevånare från krigstjänst och utskrivning till båtsmän.
 
Det var även rotens skyldighet att ordna med transport åt båtsmannen till dennes uppsamlingsplats, och att förse honom med mat inför resan. Roten var även skyldig att hjälpa till med skötseln av torpet (såsom sådd och skörd), när båtsmannen var i tjänst.
Som motprestation, skrev oftast båtsmannen på ett kontrakt att tjänstgöra i 20 eller 25 år.
Och när båtsmannen blev 'pensionerad' fick han och hans första hustru leva på torpet till de dog. Därefter tillföll torpet rotehållarna. Båtsmannens barn ärvde därför ingen fastighet.

Båtsmännen från kustområdena ansågs att vara mer vana vid sjön, och var ofta sjöman eller officerare.
Medan båtsmännen från inlandet i huvudsak användes som bösseskyttar eller till att bemanna kanonerna.
Efter den huvudsakliga utbildningstiden, tjänstgjorde ofta båtsmannen en tid på olika skepp i flottan.

Båtsmanssystemet övergavs under 1887.

Information om skeppen han seglade på - även bilder och ljud 
 
 

Erik tjänstgjorde i 7 månader på skeppet Wanadis. Läs om livet ombord, beskrivet av båtsman Humbla, som tjänstgjorde på detta skepp 2 år senare och fick följa med på världsomsegling.

Som sjömän fick vi i lön den så kallade 'tobaksskillingen' på 12 öre om dagen. Officerarna hade en bättre lön och kunde på sin fritid göra järnvägsturer till fantastiska och minnesvärda platser. De blev dessutom ofta inviterade på baler och officiella fester av Kungligheter och andra tjänstemän, medan vi sjömän var kommenderade till diverse jobb ombord.
Livet ombord var som följande; väckning vid 6,30 på morgonen med efterföljande rengöring och polering av allehanda slag. På Onsdags morgnar hade vi alltid linne tvätten att ta hand om. Varje morgon halv 10 hade vi exercis och sedan Korum med efterföljande övning, till klockan 11:15.
Övningarna alternerades så att segel övningarna var på tisdagar och torsdagar med kanon övningarna var på måndagar och fredagar. Onsdagar var reserverade som 'ekonomi dagar' då vi fick se till och laga våra persedlar.

Dessutom hade vi vakttjänst. Männen delades in i styrbords och babords vakt, som växlades om på däck.

En vakt äter lunch eller skaffar, som det heter 11.30 och den andra 12.00.
De har övningar mellan klockan 14.30 och 16. Hemma i Karlskrona hade vi kafferast vid 17-tiden men den har helt torkat in här och är ersatt med en inspektion (för att kolla att ingen har rymt). En egendomlig ersättning av kaffe. Vakternas nästa mål är vid 18:00, men 'Korum' hålls inte förrän 20:00 när den fria vakten går till kojs. 12.00 räknas som den första vakten till sjöss, sedan är det vaktbyte var fjärde timme. Dessutom är det ständig vakt vid luntan, som alltid brinner, och vid livbojen. Ifall någon skulle ramla i sjön.
Då kastas omedelbart bojen i vattnet och en lampa på bojen tänds.
De av vakten som inte är utkikar eller rorsmän, vilar på däck när så vädret tillåter och sover sin vakt.
.
Segelövningarna gick oftast till på så sätt att,; det gamla märs seglet tas ner och ett nytt sätts upp. Vid 17:00 blåstes ofta 'alle man ta in märs-segel'.
Detta jobb var väldigt ansträngande. Och också farligt, särskilt vid dåligt vädar. Vid ett tillfälle ramlade en sjöman ner från masten och slog i huvudet så att han dog.
Vapen och kanonövningarna är vanligtvis på däck. Mestadels på Fredags kvällar, men även på andra nätter blåses alarm. Då är det att slita på sig det mest nödvändiga och rusa upp till kanonen , för det är meningen att man skall få iväg det första skottet.

 
o

Nuvarande Projekt

Att lokalisera var båtsmanstorpet låg.

Trots Noggranna uppgifter om torpets placering (Hans Östlund's mark : på det så kallade moskiftet
i söder från backsluttningen, i vester mot Ås by råskillnad)
Visade sig dessa uppgifter otillräckliga för både Lantmäteriet och för de lokalt boende.

Jag kommer nu att försöka lokalisera vilken tomt Hans Östlund ägde.
I husförhörsländen finns en uppgift om Björkå Aktiebolag som kanske kan vara till nytta.
 

 

 o
 

Dokumenten  funna på Krigsarkivet

Prästbetyg
Läkar intyg
Rulla
Båtsmanskontrakt
Torpsyn
Besvär
Kompani rulla (sid1) 
Avskedspass
 
(avskedspasset hade Erics  dotterdotter Inga-Greta)
o

Källor som kan vara till Nytta i din forskning om båtsmän.

Lantmäteriverket : för fastighetsbeteckningar och kartor

Tingsrätten i respektive län : för Lagfarter och Bouppteckningar

Kungliga Biblioteket i Stockholm

Sjöhistoriska museet och dess bibliotek; i Stockholm

 

o

Exempel på lagfartshandlingar : Sid 1 och Sid 2
I detta fall Eric Bisters hus i Frök

 
o

Detaljerad information om Eric Bister

Född: 25 jan. 1858 i Sånga socken
Ansöker och blir antagen som båtsman hösten 1875. Båtsmanstorpet blir uppfört i Korfsta, Överlännas
på det så kallade Moskiftet på Hans Östlunds mark. Eric flyttar dit följande år

Gift: 28 aug. 1880 i Överlännäs socken
Familj : Brita Greta Göransdotter, f. 28 apr.1857 i Kläpp,Överlännäs socken
Barn: Alla barnen födda i båtsmanstorpet i Korfsta, Överlännäs socken.

Avslutade sin militärtjänst 1895
Hans fru dog 1900
Flyttade samma år till ett annat samhälle (Nyland , Ytterlännäs socken), där hans son Enok drunknade.
Flyttade vidare till byn Frök i Styrnäs socken1903, och byggde ett hus på Ångsågstomten (Nuvarande fastighetsbeteckning Frök 12:3)
Där jobbade han och en av sönerna på sågverket som låg vid ångermanälven.
Omgift 1904

D : 1929 i Styrnäs socken

Lista på barn och barnbarn:
Brita Katarina Bister, f. 22 jan. 1881 , lämnade sina 2 barn hos sin Pappa och Emigrerade till USA 1912

Amanda Erika, f. 1882
Emil, f. 1885
Georg Edström, f. 1887 Elis, f. 1889
Elin, f. 1891 Erik, f. 1894 Enok, f. 1897
Magna Johanna, f. 1899 Källor :
Tingsrätten i H-sand avd. lagfarter
Tingsätten i Sollefteå , Bouppteckningar
Landarkivet i Härnösand
Svar
Krigsarkivet i Stockholm
Sjöhistoriska Museet i Stockholm
Leksaksmuseet i Stockholm
Carl Hamnström : Båtsmanshållet i Ångermanland och Medelpad
Eric Humbla: En världsomsegling med fregatten Wanadis
Fischerström : Ångfartyg
 

 
o

Och hans sista viloplats vid Styrnäs kyrka som ligger vackert vid älven. En lämplig viloplats för en båtsman tycker jag.
Ta en titt Västerut ut över älvdalen
 

Graven var kvar i juli 1998.  
 
o

Adress till : Krigsarkivet
Banergatan 64
11588 Stockholm
tel. +468 7824100
fax. +468 7826976
 
 

Länkar till Mer Fakta om Båtsmän
Olof G Strömbergs släkt- och hembygdssida
Båtsmanshållet i Sverige
 
 
You are visitor numberreknare

Sist uppdaterad 1998 Dec. 30
sänd dina  kommentarer och förslag
 
o
Tillbaka till min startsida
Tillbaka till min Gen. page