Skeppen min båtsman seglade på

(Du kan förstora bilderna genom att klicka på dem)

Fregatten Eugenie (1877)

Var sjösatt 19 /12 1844 på Carlskrona varf, trädde i tjänst 1846, rustades första gången 22/5 1847, var på 1354,6 ton och förde ursprungligen 46 kanoner. Fyra 6 1/2 tums bombkanoner och trettiotvå 24-pundiga, men blev ombestyckad flera gånger.
Hon är särskilt känd genom sin världsomsegling 1851-53, utförligt skildrat i två band, utgivna av C. Skogman. Hon satte världsrekord i snabb genomfart av Magellans sund, aldrig senare överträffat av seglande fartyg.
Eugenie "nedhöggs" 1876-77 på Carlskrona varf till korvett och blev från maj 1888 stillaliggande logements och öfningsfartyg.
Med hennes degradering försvann segelfregatterna ur flottan. I kbr (Kungligt brev) 6/9 1901 degraderades hon till enbart "kasernfartyg", varvid master och rigg togs ner. Eugenie utrangerades enligt kbr 11/12 1918, såldes 1919, rådbråkades och höggs upp vid Torekov.
Läs här om fregatten Eugenie's världsomsegling.

För de som vill läsa mer:
C. Skogman : Fregatten Eugenies resa omkring jorden åren 1851-1853, under befäl av C.A.Virgin (2 vol.)
Nils johan Andersson : En verldsomseglling i bref af N.J.A -,naturforskare under expeditionen med fregatten Eugenie 1851-53
Dagbok öfver fregatten Eugenies resa kring jorden åren 1851-53, Dessa anteckningar är gjorda av en Öländsk Båtsman n:o 87
K. Sv. Vetenskapsakademin : Kongliga svenska fregatten Eugenies resa omkring jorden (3 vol)

Fregatten Vanadis (1877-78)

Världsberömd för sina jorden runt seglingar

Foto av Vanadis seglande förbi ön
Fakarawa; en av de låga och farliga
öarna i söderhavet.

(E Bister tjänstgjorde som Stormärsgast 7 Okt. 1877 -- 11 maj 1878)

Vår första och enda ångfregatt var Vanadis och hon var ett mycket ståtligt skepp.

1858 Beviljade Kungl. Majt medel för byggandet av en Ång fregatt.
Hon började att byggas 1859 och hon sjösattes 30/4 1862, och trädde i tjänst 6/8 samma år.
Formellt var hon ett stridsskepp men i praktiken ett seglande övningsskepp med ångmaskin.

Deplacement var på 2138 ton, längd något över 64 m och ca. 13 m bred. Djupgående på 6 m i aktern.
Hon var fregattriggad med 3 master och 1643 kvm segelyta.
Maskinen bestod av en liggande tvåcylindrig "trunkmaskin av Penns system". tillverkad av Motala verkstad.
Den utvecklade 1400 hästar från 4 pannor och drev en propeller, som kunde pressa upp fartyget till11,5 knop. Kolförrådet var maximum 250 ton.
Besättningen var på 316 man.
Ursprunglig bestyckning var 22 st. 20 cm. bomb kanoner och en 12 punds (12cm) karronad och en 2 punds (67 mm) kanon

Här är en bild av en av Vanadis kanoner

Vanadis ombestyckades om 5 gånger.
1874 hade 14 st. 6,81 tums bombkanoner utgått och ersattts av åtta16,7 cm kanoner M/69, senare kompletterade med fyra 12 mm kulsprutor M/75. Från 1886 förde hon två 15,2 cm Armstrong kanoner M/83 som däcksbestyckning och 14 st. 12,2 cm kanoner M/81 i batteriet samt två 38 mm "snabbskjutande" Nordenfeldt-pjäser M/84 och fyra 12 mm ksp.
Bestyckningen reducerades 1887 till tio 12,2 cm kanoner, de två 38 mm pjäserna och ksp.
Sex år senare fanns bara sex 12,2 cm kanoner kvar ombord och dessa togs i land 1899.

När Suez-kanalen invigdes 1869 ångade Vanadis in som nr. 4 i egenskap av Sveriges representant.
Sommaren 1877 tjänstgjorde hon på redden i Karlskrona som flaggskepp i en särskild eskader för "artelleri-,torped-,telegrafi- och signalövningar" Med Torped avsågs här stångtorpeder.
1880 seglade Vanadis i medelhavsområdet 9 månader - bl.a Palestina Egypten, Grekland Italien besöktes.
1883-85 gjorde hon en världsomsegling. Också detta skildrat i en bok.

Hon tjänstgjorde till 1893 som kadettfartyg och utrangerades son fregatt enligt kbr 22/112 1893.
I samband med ändringar ombord 1913 på ÖVK kallas hon kasernfartyg och låg under 1920 och 30 talet vid skeppsholmen i stockholm. Som sådant utrangerades hon 1939, förlades därefter till Fjäderholmarna utanför Lidingö som flytande förråd, sjönk där till följd av nedlastning, så att otäta partier av bordläggningen kom under vatten. En mängd skeppstekniskt material förstördes därvid.
Vanadis bärgades och såldes 1943, bogserades då iväg för att rådbråkas och upphuggas 1945.

För de som vill läsa mer:
Svante Natt och Dag : Jorden runt under svensk örlogsflagg
C.G. Mårtensson : Vid firandet av trettioårsdagen av vår hemkomst till Karlskrona (4/5 1915), fr. Vanadis jordomsegl. 1883-85
Humbla, Johan Oskar J:son : Med fregatten Vanadis på världsomsegling 1883-85
Folke Lagerholm : Deltagarna i Fregatten Vanadis' jordomsegling 1883-1885

Korvetten Gävle (1880)

På förslag av maskinofficeren
vid flottan, kapten Bror Jonzon,
byggdes mellan 1845-47 ångkorvetten
Gävle. Synes till vänster här på redden
vid Montevideo

Med knapp majoritete beviljade 1844-45 års riksdag 300000 riksdaler riksmynt till byggandet av den barktacklade ångkorvetten Gefle. Flottans då varande styrelse konstaterade, att man nu kunde våga sig på ett sådant bygge, eftersom i England utförst tillfredsställande "försök med större ångfartyg". Med tillkomsten av Gefle blev ångmaskinen det främsta drivmedlet på våra stridsfartyg, medan seglen främst var hjälpmedel vid längre förflyttningar.
Hon var Sveriges första propellerdrivna stridsfartyg, och ett av de första skruvångkorvetterna i världen.
Hon byggdes på Karlskrona varv och levererades 1847. Deplacement på 1278 ton 52,5 m L , 10 m Bred och 5 m djupgående, och var bestyckad med 4 st. 20 cm bombkanoner och 4 st. 30-pundiga och 2 st. 8-pundiga karronad pjäser. Men reducerades succesivt.
Hon fick en liggande ångmaskin från Motala verkstad, som gav 440 HK vilket innebar en fart på 9 knop.
Propellern kunde lyftas rakt upp i en brunn, när korvetten gick enbart för segel.

Hon hade en segelyta på 1.000 kvm och en besättning på ca. 169 man.

I kbr 21/2 1890 bestämdes att Gefle skulle slopas och säljas

Ångfartyget Kare (1881)

Flottans första ångdrivna järnfartyg var ångslupen "Kare" som sjösattes 10 apr. 1847 vid Keillers mekaniska Factori i Göteborg. Hon var en hjulångare med ett deplacement på 30 ton.
längd 24,2 m. bredd 3,2 m.+hjulhusen 0,9 m. Fart 9 knop. Utrangerad 1867

1869 inköptes ett skepp med namnet 'Nyttig' byggt 1860. Det gavs också namnet Kare Detta skepp användes som befälsskepp under många år. Deplacement på 63 ton, längd 22 meter, bredd 5 m., djupgående 2 m.
Hon var obestyckad.
Maskinen gav 30 HK och hon kunde göra 10 knop. Hon utrangerades och såldes 1919.
Under senare delan av 1950 talet uppträdde hon igen som teaterbåten ARENA, men eldhärjades 1987 och skrotades.

Gustaf af Klint (1881)

Ingen information om detta skepp

Skeppet nedan får dock så länge stå modell för det tidigare skeppet.

Detta är ett sjömätningsfartyg (1941-79) med samma namn,
dessa skepp bemannades av militär personal från flottan.
Den ligger vid Stadgårds kajen i Stockholm stad, tjänar som servering och vandrarhem.
750 tons , length 57 meter (Publ. med tillst. av ägaren Veine Kvarnström)

Här är båten (1960)i aktion

Här är båten i nuvarande status

Linjeskeppet Stockholm (1884)

Ånglinjeskeppet Stockholm
under segel. Carl XIV Johan
var ett systerskepp.

Foto från Karlskrona,
ev. Bollösund
ca. 1890

I docka nr 2 på Karlskrona varv hade linjeskeppet Stockholm lagts på stapeln 8/11 1832, men arbetet gick i mer än två decennier på sparlåga. Så kom 1856 beslut om att förse henne med ångmaskineri och Motala verkstad levererade snabbt sin ångmaskin. Försedd med denna dockades Stockholm ut 28/11 1856 och trädde i tjänst 20/5 året därpå.
"Skruflinieskeppets" deplacement uppgick till 2846 ton och dimensionerna var 56,6 x 15 x 7.
Ångmaskinen utvecklade 800 HK och skulle ge 6,5 knops fart, och under provturen uppnåddes 7,6 knop.

Bestyckningen bestod ursrungligen enbart av slätborrade framladdade kanoner, nämligen 6 st 7,62 tums (22,2 cm) bombkanoner, och 64 st. 30 pundiga (16,7 cm) kanoner, och en 18 pundig(14 cm) och en 12 pundig (12,2 cm) karronad och en 6 punds (10 cm) landstigningskanon

De 3 sistnämda togs bort 1871 och 10 år senare ändrades bestyckningen radikalt till två M/69 - 16,7 cm, 2 st. M/81 - 12,2 cm, 2 st. M/73 - 12,2 cm refflade framladdningskanoner, 10 st. 30-punds (16,7 cm) framladdningskanoner, 2 st.M/63 - 67 mm landstigningskanoner och 4 st. M/75 - 12 mm kulsprutor då stockholm fr.o.m. 1884 blev skjutskolefartyg.
Från 29/7 1876 betecknades Stockholm som "Skolfartyg i hamn", sex år senare ändrat till "skolskepp" och enligt generalorder 10/3 1882 till "vaktfartyg" på Karlskrona redd, förande befälhavande amiralens flagga.
Tacklingen reducerades 1891 och året därpå nedmonterades maskinen, varefter hon betecknades som "logementsfartyg", dvs. endast för förläggning. Stockholm utrangerades 30/7 1921 och såldes 1923, varefter hon rådbråkades vid Hallands Väderö och höggs upp i Torekov.

Anm:
Karronad= kort kanon för närstrid
Nerhuggen= Borttagning av översta däcket och dess kanoner
Linjeskepp= skepp med kanoner på 3 ibland 4 däck
Fregatt= skepp med kanoner på 2 däck
Korvett= skepp med kanoner bara på ett däck

You are visitor number reknare

Senast updaterad 2001 Feb. 2
sänd dina Kommentarer och förslag

Tillbaka till min startsida
Tillbaka till min Gen. sida