I alla tider har offer ansetts styrka människors förhållande till gudarna. Man har offrat till gudarna eller högre makter för evig tid och det offrade skulle ej återhämtas av den ursprunglige ägaren. Offer var en del av det religiösa kultutövandet under nordisk forntid.

Redan från paleolitisk tid föreligger fynd som betraktas som offer till gudomliga makter. I Ahrensburg har man funnit dränkta renar med sten i bröstkorgen och man har ansett att det rör sig om offer. Ytterligare ett exempel på offer kan de stora neolitiska yxdepåerna vara. Särskilt stenyxor som placerats på vissa ställen, t ex under hyddgolv, har ansetts vara religiösa depåer. Likaså nedgrävda/nedsänkta lerkärl med olika föremål som bärnsten och kopparföremål. Offrade lerkärl framför megalitgravar är mycket vanligt. Misstankar finns om att människooffer och kannibalism ibland har ingått i offerhandlingen.

Kvinnosmycken från depå i Norge. Datering 700-
800 e.Kr. Foto: Universitetets Oldsaksamling i Oslo.

Bronsålderns fyndmaterial stammar till stor del från offer som var mycket vanliga under denna tidsperiod. Vanligtvis finner man offren i eller i närheten av mossar eller vattendrag. Under äldre bronsålder dominerar mansföremål och under yngre bronsålder kvinnoföremål och särskilt vanliga är halsringar (ca. 200 är funna i Sverige).

Under järnåldernutfördes offer såväl vid stora offerfester som vid landsomfattande sammankomster och enskilda tillställningar för mindre kretsar. En del offerfester var regelbundet återkommande. Vid de större offerfesterna offrades bl a människor, vid de mindre begränsade man sig till matoffer (se även blot). Även vapen har i viss utsträckning offrats.

Samiska offerfynd

Tillbaka till ordboken