Uppdaterad 041119
Här kommer vi successivt att publicera en premiäröversättning av Korschs Marx-biografi från 1938. Det är högst tveksam om vi inom överskådlig tid kommer att ha översatt hela boken, men de kapitel som vi i nuläget finner mest intressanta kommer vi att försöka publicera under 2004 och början av 2005. En hjälpande hand (översättning, marxologisk källforskning, pengar, etc)? Maila oss på forkommunism@yahoo.se.
f.k. 20 oktober 2004
KARL MARX av Karl Korsch (1938/2004-)
Karl Korschs Karl Marx är kanske den rikaste och samtidigt den mest koncentrerade tolkningen av marxismen. Paul Mattick, The Marxism of Karl Korsch, Survey, 1964
Precis som Leviathan endast är den nominella titeln på Hobbes politiska arbete, så är Kapitalet endast det nominella ämnet för Marx’ nya ekonomiska teori. Dess verkliga tema är arbetet både i sin nuvarande ekonomiska form av underordning under kapitalet och i sin utveckling, genom proletariatets revolutionära kamp, mot nya omedelbart samhälleliga och socialistiska förhållanden.Karl Korsch, Karl Marx, 1938
INNEHÅLL
Introduktion (s. 9)
Del ett: SAMHÄLLET
I Marxism och sociologi (s. 17)
II Principen om historisk specifisering (s. 24)
III Specifisering (fortsättning) (s. 38)
IV Principen om förändring (s. 45)
V Principen om kritik (s. 57)
VI En ny typ av generalisering (s. 73)
VII Praktiska implikationer (s. 82)
Del två: POLITISK EKONOMI
I Marxismen och den politiska ekonomin (s. 89)
II Från politisk ekonomi till ”ekonomi” (s. 94)
III Från politisk ekonomi till den marxska kritiken av den politiska ekonomin
(s. 101)
IV Vetenskaplig versus filosofisk kritik av den politiska ekonomin (s. 110)
V Två aspekter av den revolutionära materialismen i Marx’ ekonomiska
teori (s. 115)
VI Kapitalets ekonomiska teori (s. 120)
VII Varufetischismen (s. 129)
VIII ”Samhällskontraktet” (s. 138)
IX Värdelagen (s. 143)
X Vanliga missförstånd kring den marxska doktrinen om värde
och mervärde (s. 151)
XI Det ultimata syftet med Marx’ kritik av den politiska ekonomin (s.
156)
Del tre: HISTORIA
I Den materialistiska historieuppfattningen (s. 167)
II Historiematerialismens ursprung (s. 172)
III Det materialistiska historieschemat (s. 183)
IV Naturen och samhället (s. 189)
V Produktivkrafter och produktionsförhållanden (s. 198)
VI Bas och överbyggnad (s. 214)
VII Slutsatser (s. 230)
Bibliografi (s. 237)
Namnindex (s. 245)
INTRODUKTION
Karl Marx föddes i Trier 1818 och dog i politisk exil i London 1883. När
han hade avslutat sina studier vid universiteten i Bonn och Berlin och gjorde
sin första politiska lärlingstjänstgöring som redaktör
för Rheinische Zeitung i Köln 1842-43 fann han sig själv
avskuren från närapå alla kontakter med sitt fädernesland.
Hans far hade dött 1838, han hade sedan 1842 "fallit ifrån familjen"
och alla framtidsplaner hade kollapsat under trycket från den kristna-romantiska
reaktion som sattes in med tillsättandet av kung Frederick William IV 1840.
"I Tyskland finns inget jag kan göra", skrev Marx till Ruge i
januari 1843. "I Tyskland kan man bara vara falsk mot sig själv".
Sålunda flyttade han till Paris på hösten 1843, efter att ha
gift sig med den kvinna han uppvaktat under sju år, och till Belgien efter
att ha utvisats från Frankrike 1845, där han stannade fram till att
revolutionen 1848 gjorde möjligt ett kort återvändande till
politisk aktivitet i hans eget land, som redaktör för Neue Rheinische
Zeitung 1848-49. Utvisad från Tyskland, Frankrike och Belgien så
tillbringade han därefter sina återstående tre decennium i
den tidens stora tillflyktsort för revolutionärer i exil från
alla europeiska länder, London. Han försökte fördjäves
att tjäna sitt uppehälle för sin växande familj genom journalistiskt
arbete och räddades från svält endast av sin livslånga
vän och samarbespartner Friedrich Engels' oförtröttliga tjänster,
som ägnade de följande arton åren av sitt liv till det förhatliga
slavgörat med "doggish commerce", huvudsakligen att hjälpa
sin vän att färdigställa sitt stora vetenskapliga arbete, Kapitalet.
När han till slut kunde dra sig tillbaka från företagandet med
tillräckligt mycket pengar för att säkra sin frihet från
pengabekymmer både för sig själv och Marx, så var det
nästan för sent. Även om det huvudsakliga resultatet av Marx'
ständigt växande och fördjupade studier hade antagit sin slutgiltiga
form med den första volymen som publicerades 1867 så avslutades aldrig
de återstående delarna av Kapitalet. Den ständiga
kampen och det oavbrutna elände som är oskiljbart från en oflexibel
politisk emigrants liv hade 1873 tärt på till och med den utomordentliga
mentala produktivitet som funnits förkroppsligad i Marx, även om han
fortsatte under ännu ett decennium att samla utdrag och anteckningar för
det framtida slutförandet av sitt arbete och till och från visade
prov på den gamla tidens vitalitet i sådana fullt mognade hantverk
som Randanmärkningar till Tyska Arbetarpartiets Gotha-program(i)
och de nyligen publicerade kritiska anmärkningarna till Adolf Wagners ekonomiska
arbete(ii) daterade 1881-82.
Icke heller får vi glömma vad Engels mycket passande sade vid sin
väns begravning 1883, att denna vetenskapens man "inte ens var hälften
av denne man", utan att denne man Marx var "först och främst
en revolutionär". Av sina två mest framstående verk, Kommunistiska
Manifestet och Kapitalet, så publiserades den ena under
revolutionens afton 1848 som arbetsprogram för proletariatets militanta
avantgardes första internationella parti. Det andra sammanföll med
inledningen till västra Europas återhämtningen efter den utsträckta
depression och stagnation som drabbat alla progressiva krafter som hade följt
på de upproriska Parisarbetarnas blodiga nederlag 1848 och efter den europeiska
revolutionens därpå följande misslyckande 1848-50 - en period
som tydligast karaktäriserades av Napoleon den tredjes anti-socialistiska
och totalitära regim i Frankrike 1850-70. Marx' teoretiska framläggande
av den borgerliga världen i Kapitalet sammanföll vidare med
sitt faktiska deltagande i det första öppna och sammanhängande
experimentet i arbetarklassenhet, Internationella arbetarassociationen som
grundats 1864. Sålunda utgjorde Marx' revolutionära teori och praktik
under hela tiden en oskiljbar helhet och det är denna helhet som av Marx
lever vidare än idag. Hans verkliga målsättning, även med
sitt strikt teoretiska arbete, var att på ett eller annat sätt samarbeta
med det moderna proletariatets historiska kamp, för vilket han var den
första att ge en vetenskaplig kunskap om dess klassposition och dess klassbehov,
en verklig och materialistisk kunskap om de nödvändiga villkoren för
dess egen befrielse och därmed samtidigt för mänsklighetens vidare
utveckling av det sociala livet.
Det är denna boks syfte att åter hävda de viktigaste principerna
och det viktigaste innehållet i Marx' samhällsvetenskap i ljuset
av de senaste historiska händelserna och de nya teoretiska behoven som
har vuxit fram under trycket från dessa händelser. När vi gör
detta kommer vi hela tiden att behandla de ursprungliga idéerna hos Marx
själv snarare än dessas efterföljande utveckling som genomförts
av de olika "ortodoxa" och "revisionistiska", dogmatiska
och kritiska, radikala och moderata marxistiska skolorna å ena sidan,
och deras mer eller mindre våldsamma kritiker och opponenter å den
andra. Det utkämpas idag en strid om Marx i praktiskt taget alla länder
i den civiliserade världen - från Sovjetryssland där marxismen
har blivit till statens officiella filosofi till de fascistiska och halvfascistiska
länderna i Syd- och Centraleuropa, Sydamerika och Ostasien där de
idag avrättas och utrotas. Mellan dessa båda extremer finns området
för den ännu ej avgjorda striden mellan så kallade "marxistiska"
och så kallade "anti-marxistiska" idéer, och sålunde
den enda del av världen där det fortfarande idag är möjligt
att med en relativ frihet diskutera den verkliga betydelsen av dessa Marx' genuina
principer som under tiden har intagits av både vänner och fiender
med en häpnadsväckande variation av olika politiska syften som framträder
vid en återblick över det marxistiska tänkandets olika historiska
faser. Det finns fler problem som är inbegripna i denna skenbara klyvning
mellan den marxska ideologin och dess historiska förverkligande än
som kan behandlas i en liten bok. Läsaren hänvisas vad gäller
detta till författarens tidigare arbeten i ämnet som anförs i
den bibliografi som finns i slutet av denna bok.
För att öka nyttan med denna presentation av den marxska teorin har
ett försök gjorts att så långt som möjligt hålla
de enskilda kapitlen oberoende av varandra. Sålunda kan den läsare
som inte är förtrogen med den klassiska ekonomiska vetenskapens djärva
abstraktioner hoppa över det tämligen svåra andra kapitlet av
första delen och istället läsa det i anslutning till den andra
delen, medan en filosofiskt oförberedd läsare kan reservera de högst
generella påståendena i II.4, om Marx' utveckling från filosofi
till vetenskap tills han har studerat samma problem i den mer specifika form
som den framställs i i II.7. På samma sätt länkar mycket
annat samman bokens tre delar som allmänt sett inte behandlar oberoende
delar av ett sammansatt system utan snarare med de olika aspekterna av en
social, ekonomisk och historisk teori.
Med Marx och Engels, liksom med de flesta andra författarna inom området
av socialt, historiskt och politiskt tänkande, så har böcker
inte bara en egen historia, utan böckernas historia - deras födelsetid
och -förhållanden, deras adressater, själva titlarna och deras
ytterligare äventyr i nya utgåvor och översättningar, etc
- formar en oskiljbar del av själva teoriernas historia. Det är därför
ett bedrövligt faktum att hitintills inte blott de borgerliga kritikerna
av de så kallade "marxska motsägelserna" utan även
de mest trogna anhängarna av Marx' materialistiska vetenskap har citerat
hans olika teoretiska påståenden utan referens vare sig till tiden,
adressaten eller andra politiska index som är nödvändiga för
en materialistisk tolkning. Detta "ortodoxa" förfarande att citera
Marx' (och även Marx' och Engels') uttalanden helt abstrakt, precis som
skollärarna citerade Aristoteles ord eller Bibeln, är tämligen
inadekvat för ett teoretiskt studium över en given samhällsteori
från en historisk och materialistisk ståndpunkt. Vi har därför
till och med avhållit oss från att ta efter det exempel som satts
av de moderna vetenskapliga arbetena i vilka varje punkt endast citeras med
sitt nummer och all annan information förpassas till en avslutande bibliografi.
Vi får istället stå ut med den skenbara klumpighet som oundvikligen
hänger samman med ett omedelbart förseende med all nödvändig
information om varje citats historiska omständigheter. Av samma anledning
har vi endast sparsamt använt oss av förkortningar och har till och
med för ytterligare klarhet översatt de icke-engelska(iii)
titlarna på alla citerade böcker i texten och i fotnoter. De urprungliga
titlarna som citeras, liksom all annan information som inte omedelbart krävs
för en full förståelse av själva texten och en detaljerad
förklaring av alla förkortningar ges som brukligt i den avslutande
bibliografin.
Och vad gäller terminologin så kommer läsaren att finna en del
ovanliga termer, eller vanliga termer som applicerats med en tämligen modifierad
innebörd. Detta var oundvikligt för en bok som behandlar hegelska
och marxska termer som inte på något sätt kan översättas
till konventionell engelska(iv). Vi har inte begagnat
oss av alla de friheter som deklarerades nödvändiga i en artikel som
Engels bidrog med i november 1885-utgåvan av The Commonwealth.
Vi har så långt som möjligt avstått från lingvistiska
innovationer och även från att mynta nya engelska termer som motsvarar
de många nymyntade tyska termer som används av Hegel, Marx och dagens
marxister. Vi har emellertid följt rådet från Engels att riskera
kätteri hellre än att återge de svåra tyska orden och
fraserna med mer eller mindre vaga termer som inte irriterar våra öron
men som fördunklar Marx' betydelse. Sålunda talar vi till exempel
om "production-relations" [produktionsförhållanden]
snarare än "relationships" och när vi behandlar
den viktigaste principen för Marx' materialistiska metod så används
termen "specifisering" ["specification"] utan citationstecken
även om vi är medvetna om att denna term betyder mer här än
dess konnotation i vårt vardagsspråk. Alla dylika termer har förklarats
till fullo där de förekommer för första gången och
även vid åtskilliga tillfällen närhelst det har tyckts
nödvändigt för en full förståelse av argumenteringen.
KOMMENTARER OCH NOTER
i K. Marx / F. Engels I programfrågor, Proletärkultur, Göteborg
1982, ö.a.
ii Karl Marx / Friedrich Engels, Skrifter i urval: Ekonomiska skrifter,
Bo Cavefors, DDR 1975, ö.a.
iii Till svenska, ö.a.
iv Det samma gäller svenska. Vid oklarheter och tvetydigheter skrivs Korschs
engelska term inom [] och vid behov även den tyska termen. Vi har översatt
"labour" med "arbete" och noterat där det
i texten istället står "work" (se Engels' anmärning
i Kapitalet bd I, s. 41), ö.a.
Del ett: SAMHÄLLET
II Principen om historisk specifisering
III Specifisering (fortsättning)
IV Principen om förändring
V Principen om kritik
VI En ny typ av generalisering
VII Praktiska implikationer
Del två: POLITISK EKONOMI
I Marxismen och den politiska ekonomin
II Från politisk ekonomi till ”ekonomi”
III Från politisk ekonomi till den marxska kritiken av den politiska ekonomin
IV Vetenskaplig versus filosofisk kritik av den politiska ekonomin
V Två aspekter av den revolutionära materialismen i Marx’ ekonomiska
teori
VI Kapitalets ekonomiska teori
VII Varufetischismen
VIII ”Samhällskontraktet”
IX Värdelagen
X Vanliga missförstånd kring den marxska doktrinen om värde
och mervärde
XI Det ultimata syftet med Marx’ kritik av den politiska ekonomin
Del tre: HISTORIA
I Den materialistiska historieuppfattningen
II Historiematerialismens ursprung
III Det materialistiska historieschemat
IV Naturen och samhället
V Produktivkrafter och produktionsförhållanden
VI Bas och överbyggnad
VII Slutsatser
BIBLIOGRAFI
Marx' och Engels' skrifter fram till 1848 och den fullständiga korrespondensen
mellan Marx och Engels, 1844-1883, citeras från Collected Works under
överinseende av Max-Engels-Lenin-institutet i Moskva: Marx-Engels-Gesamt-Ausgabe
(MEGA), del I, vol. I-II och del III, vol. I-III, redigerad av D. Rjazanov,
Berlin, 1927-30; del I, vol. III-VI och del III, vol IV, redigerad av V. Adoratskij,
Berlin 1931-32. För den mest fullständiga och autentiska informationen
om deras senare skrifter, se, vad gäller Marx, samma instituts bio-biografi:
Karl Marx, Chronik seines Lebens in Einzeldaten, Moskva, 1934; vad gäller
Engels, Quellen und Nachweise, tillägg till Gustav Mayer, Friedrich Engels,
Eine Biographie in zwei Bänden, Berlin, 1933, vol. I, s. 373-393, vol.
II, s. 535-570. Alla skrifter av Marx och Engels som inte finns inkluderade
i de hittills publicerade volymerna av MEGA citeras från de första
utgåvorna och, i fallet med opublicerade MSS, dokument, etc, var och en
i den form som de först trycktes.
VERK AV MARX(1)
MEGA, I, i, 1:
1. Differenz der demokritischen und epikureischen Naturphilosophie (Doktordissertation),
1841
2. Das philosophische Manifest der historischen Rechtschule (Rheinische Zeitung,
1842, Nr. 221, Beiblatt)
3. Die Verhandlungen des 6. rheinischen Landtags. Debatten über das Holzdiebstahlgesetz
(Rh. Z. 1842, Nr. 298, Beiblatt und Nr. 307, Beiblatt)
4. Zur Kritik der Hegelschen Rechtsphilosophie (MSS 1843) (Till kritiken av
den hegelska rättsfilosofin, Skrifter i urval: Filosofiska skrifter,
Cavefors, DDR 1977). Citeras som MSS of 1843.
5. Ein Briefwechsel von 1843 (Deutsch-Französische Jahrbücher, 1844).
Correspondence of 1843.
6. Einleitung zur Kritik der Hegelschen Rechtsphilosophie (Deutsch-Französische
Jahrbücher, 1844) (Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin. Inledning,
Skrifter i urval: Filosofiska skrifter, Cavefors, DDR 1977).
MEGA, I, i, 2:
7. Brev till fadern 1837.11.10
8. Brev till Ruge 1843.01.25
9. Brev till Ruge 1843.03.05
MEGA, I, iii:
10. Kritische Randglossen zu dem Artikel: "Der König von Preussen
und die Sozialreform. Von einem Preussen." (Vorwärts, Pariser Deutscher
Zeitschrift, 1844)
11. Aus dem Excerptheften: über Smith; über Mill (MSS, 1844). Citeras
som Notes of 1844.
12. Zur Kritik der Nationalökonomie, mit einem Schlusskapitel über
die Hegelsche Philosophie (Ökonomisch-philosophische MSS, 1844) (De ekonomisk-filosofiska
manuskripten (urval av S-E Liedman), Människans frigörelse,
Daidalos, Uddelvalla 1995)
13. * Die Heilige Familie, oder Kritik der kritischen Kritik. Gegen Bruno Bauer
& Consorten. Frankfurt 1845. Citeras som Holy Family, 1845.
MEGA, I, v:
14. * Die deutsche Ideologie. Kritik der neuersten deutschen Philosophie, in
ihren Repräsentanten, Feuerbach, B. Bauer und Stirner, und des deutschen
Sozialismus in seinen verschiedenen Propheten. (MSS, 1845-46) (Tyska ideologin
(urval av S-E Liedman), Människans frigörelse, Daidalos,
Uddelvalla 1995) Citeras som German Ideology, 1845-46.
15. Thesen über Feuerbach. (MSS, 145; först publicerad av Engels som
Appendix till Nr. 51 nedan) (Teser om Feuerbach, Människans frigörelse,
Daidalos, Uddelvalla 1995).
MEGA, I, vi:
16. Misère de la philosophie. Rèsponse à la philosophie
de la misère de M. Proudhon. Paris - Burxelles, 1847 (Filosofins elände
(urval) Skrifter i urval: Filosofiska skrifter, Cavefors, DDR 1977).
Citeras som Anti-Proudhon, 1847.
17. Arbeitslohn (MSS, 1847; senare publicerad i omarbetad form med annan titel,
se Nr. 18).
18. Lohnarbeit und Kapital (Neue Rheinische Zeitung, 1849, Nr. 264 et seq.,
5.4-11.4) (Lönarbete och kapital, Arbetarkultur, Stockholm 1968)
19. Leitartikel der Neuen Rheinische Zeitung 1849.04.04, Nr. 18 och 19. Omredigerad
med en introduktion av Engels med rubriken "Lohnarbeit und Kapital"
(1891).
20. Aus dem Excerptheften: über Quesnay; über Brissot (MSS, 1845-46).
Citeras som Notes of 1845-46.
21. * Manifest der Kommunistischen Partei. London 1848 (Kommunistiska Manifestet,
Röda Rummet, Stockholm 1994). Citeras som Communist Manifesto, 1848.
22. Ansprache der Zentralbehörde des Bundes der Kommunisten, juni, 1850
(tryckt som Appendix till Zürich-utgåvan, 1852, av Nr. 26 nedan).
23. Neue Rheinische Zeitung, politisch-ökonomische Revue. Heft 3; mars,
1850.
24. * Doppelheft, 5/6; november, 1850. Nr. 23 och 24 omredigerade med en introduktion
av Engels under rubriken "Die Klassenkämpfe in Frankreich, 1848-50",
1895 (Klasstriderna i Frankrike 1848-50, Gidlunds, Helsingfors 1971).
25. Der 18. Brumaire des Louis Napoleon (Die Revolution, Eine Zeitschrift in
zwanglosen Heften, New York, 1852; omtryckt i bokform, Hamburg, 1852 (Louis
Bonapartes 18:e Brumaire, Arbetarkultur, Göteborg 1971).
26. Enthüllungen über den Kommunistenprozess zu Köln, 1852.
27. Einleitung zur Kritik der Politischen Ökonomie (MSS, 1857; tryckt Neue
Zeit XXI, 1, 1903) (Till kritiken av den politiska ekonomin, Arbetarkultur,
Stockholm 1970). Citeras som Introduction, 1857
28. Vorwort zur Kritik der Politischen Ökonomie, 1859 (Till kritiken
av den politiska ekonomin, Arbetarkultur, Stockholm 1970). Citeras som
Preface, 1859.
29. Zur Kritik der Politischen Ökonomie (Heft 1, Berlin, 1857) (Till
kritiken av den politiska ekonomin, Arbetarkultur, Stockholm 1970). Citeras
som Critique of Political Economy, 1859.
30. Vorwort zur 1. Auflage des Kapital, 1867 (Kapitalet, Första
boken, Cavefors, Uddevalla 1969).
31. Nachwort zur 2. Auflage des Kapital, 1872 (Kapitalet, Första
boken, Cavefors, Uddevalla 1969). Citeras som Postscript 1873.
32. Das Kapital, Buch I: Der Produktionsprozess des Kapitals; 1. Auflage, 1867(i);
2. Auflage, 1872; 3. Auflage, redigerad av Fr. Engels, 1883 (citeras från
den fjärde utgåvan, redigerad av Fr. Engels, Hamburg, 1890) (Kapitalet,
Första boken, Cavefors, Uddevalla 1969).
33. * Das Kapital, Buch II: Der Zirkulationsprozess des Kapitals, redigerad
av Engels, Hamburg, 1885 (Kapitalet, Andra boken, Arkiv Zenit, DDR
1985).
34. * Das Kapital, Buch III: Der Gesamtprozess der kapitalistischen Produktion,
redigerad av Engels, Hamburg, 1894 (Kapitalet, Tredje boken, Cavefors,
DDR 1973).
35. Vorarbeiten zur Kritik der Politischen Ökonomie, Heft 6-15 (MSS, 1861-63,
redigerad av Kautsky under rubriken "Theorien über den Mehrwert",
vol. I-III, Stuttgart, 1905-10) (Teorier om mervärdet (urval), Skrifter
i urval: Ekonomiska skrifter, Cavefors, DDR 1975). Citeras som Theories
on Surplus Value.
36. Address and Provisional Rules of the Working Men's International Association
(tryckt på Beehive Newspaper Office, London, 1864).
37. Schreiben vom 1865.01.24, über P. J. Proudhon (Sozialdemokrat, Berlin,
1865, Nr. 16-18).
38. Randglossen zum Programm der Deutschen Arbeiterpartei (MS, 1875, tryckt
i Neue Zeit IX, 1, 1891) (Randanmärkningar till Tyska Arbetarpartiets Gotha-program,
I programfrågor, Proletärkultur, Göteborg 1982).
39. Entwurf einer Entgegnung auf Michaelovskys Aufsatz in Otetshestvennye Sapiski,
Petersburg, 1877, Heft 10 (MS, 1877; först publicerad på ryska i
Viestnik Narodnoy Voli, 1866; tysk översättning i Sozialdemokrat,
Zürich, 1887 och i Volkszeitung, New York, 1887 (Marx till "Tojetschestwennyje
Sapinksy", november 1877, Brev i urval, Gidlunds, Finland 1972).
40. Ökonomisches en général (MSS, 1881-82, tryckt som Appendix
till 1932 års utgåva av Capital, av Marx-Engels-Lenin-institutet
i Moskva).
VERK AV ENGELS
41. Umrisse zu einer Kritik der Nationalökonomie (Deutsch-Französische
Jahrbücher, Paris, 1844; omtryckt MEGA, I, ii) (Utkast till en kritik av
nationalekonomin, Skrifter i urval: Ekonomiska skrifter, Cavefors,
DDR 1975).
42. Rezension von Nr. 29 (Das Volk, London, 1859) (Karl Marx. Till kritiken
av den politiska ekonomin, K. Marx, Till kritiken av den politiska ekonomin,
Arbetarkultur, Stockholm 1970).
43. Dell'Autorità (Pubblicazione della Plebe, Lodi, 1873).
44. Herrn Eugen Dührings Umwälzung der Wissenschaft (Vorwärts,
Leipzig, 1877; omtryckt i bokform under samma titel, 1878) (Anti-Dühring,
Arbetarkultur, Lund 1976). Citeraas som Anti-Dührung, 1878.
45. Socialisme utopique et socialisme scientifique, Paris, 1880 (omarbetad utgåva
i pamflettform i Nr. 44; tysk utgåva under titelsn "Die Entwicklung
des Sozialismus von der Utopie zur Wissenschaft", 1883) (Socialismens
utveckling från utopi till vetenskap, Arbetarkultur, Leipzig 1972).
Citeras som Socialism, Utopian and Scientific.
46. Speech at the funeral of Marx, 1883.03.17 (tryckt på tyska i Sozialdemokrat,
Zührich, 1883.03.22).
47. Der Ursprung der Familie, des Privateigentums und des Staats, 1884 (Familjens,
privategendomens och statens ursprung, Arbetarkultur, Lund 1978).
48. How not to translate Marx (The Commonwealth, London, november, 1885).
49. Preface to first German edition of Nr. 16, 1884.
50. Preface to Nr. 33, 1885 (Kapitalet, Andra boken, Arkiv Zenit, DDR
1985).
51. Ludwig Feuerbach und der Ausgang der klassischen Philosophie, 1888 (Ludwig
Feuerbach och den klassiska tyska filosofins slut, Arbetarkultur, Stockholm
1946 ). Citeras som On Feuerbach, 1888.
52. Preface to Nr. 18/19, 1891 (Lönarbete och kapital, Arbetarkultur,
Stockholm 1968).
53. Preface to Nr. 34, 1894 (Kapitalet, Tredje boken, Cavefors, DDR
1973).
54. Preface to Nr. 23/24, 1895 (Klasstriderna i Frankrike 1848-50,
Gidlunds, Helsingfors 1971).
55. Briefe über materialistische Geschichtsauffassung, 1889-94 (tryckt
i Dokumente des Sozialismus, vol II, 1903, och i Mehring, Geschichte der deutschen
Sozialdemokratie, 2:a utg. 1903).
KORRESPONDENS(ii)
56. Marx till Engels 1853.06.14* MEGA, III, i
57. 1858.04.02 III, ii
58. 1858.11.29 III, ii
59. 1866.07.07 III, iii
60. 1866.12.12 III, iii
61. 1867.04.24 III, iii
62. 1867.07.27 III, iii
63. 1867.08.24* III, iii
64. 1868.01.08 III, iv
65. 1868.03.25* III, iv
66. 1868.04.30* III, iv
67. 1868.05.23 III, i
68. Engels till Marx 1844.11.19 III, i
69. 1846.08.19 III, i
70. mitten av oktober, 1846 III, i
71. Marx till Annenkov 1846.12.28* (Mouvement Socialiste, vol. 33, Paris, 1913).
72. Marx till Weidemeyer 1852.03.05*
73. Marx till Kugelmann 1868.07.11*
74. 1870.06.27*
75. Marx till Beesly 1871.06.12*
76. Engels till F. A. Lange 1865.03.11
77. Engels till Bernstein 1884.05.23*
78. Engels till Tönnies 1895.01.24
Skrifter av författaren som citeras i denna bok
79. Kernpunkte der materialistischen Geshichtsauffassung, Berlin 1922 (Den materialistiska
historieuppfattningens ståndpunkt, Marxism och filosofi, Rabén
& Sjögren, Ystad 1972).
80. Arbeitsrecht für Betriebsräte, Berlin 1922.
81. Marxismus und Philosophie, 1:a utgåvan, Leipzig 1923, 2:a utgåvan,
Leipzig, 1930 (Marxism och filosofi, Marxism och filosofi, Rabén
& Sjögren, Ystad 1972).
82. Die materialistische Geschichtsauffassung. Eine Auseinandersetzung mit Karl
Kautsky, Leipzig 1929.
83. Die Spanische Revolution (Neue Rundschau, Berlin, 1931).
84. Thesen über Hegel und die Revolution - publicerad vid 100-årsjubiléet
av Hegels död (1931) i tyska och franska tidningar; lättast tillgänglig
i La Critique Sociale Nr. 5, Paris 1932.
85. Geleitwort zur Volksausgabe des Kapital; ungekürzte Ausgabe nach der
2. Auflage von 1872, G. Kiepenheuer Verlag und Verlag des Allgemeinen Deutschen
Gewerkschaftsbundes, Berlin 1932.
86. Werner Sombart (Grünberg's Archiv zur Geschichte des Socialismus und
der Arbeiterbewegung, vol. XVI, 1931).
87. Karl Marx (Encyclopædia of the Social Sciences, vol. 10, 1933).
88. Why I am a Marxist (Modern Monthly, New York, april 1935).
Kommentarer och noter
i
Kapitlet om varan från Första bokens 1:a upplaga 1867, se Kapitalet:
Första Boken, Supplement, Mats Dahlqvist, Mats Thorell, Arkiv
Zenit, DDR 1985. Ny översättning av den aktuella avdelningen samt
översättningskritiska kommentarer till de tidigare svenska översättningarna
av Kapitalet, bd I, ö.a.
ii Brev med * finns i Brev i urval, Gidlunds. Finland 1972, om än
i somliga fall som utdrag, ö.a.
1 Samförfattad med Engels indikeras med en stjärna i marginalen.
[för kommunism][Kap. 1.I]