Johann von Aldringen (1588–1634) 

Överbefälhavare efter Tilly 
 
 
  Greve av Gross-Ligma, kejserlig tysk fältmarskalk, född 1588, ibland kallad Aldringer eller Altringer, ingick som soldat vid den kejserliga hären och var redan 1622 överste. 1626 försvarade han brohuvudet vid Dessaubryggan mot Mansfeld. Under de närmast följande åren användes har såväl i diplomatiska som i krigiska värv och stod i stort anseende, ej mindre hos kejsaren än hos Wallenstein. 1630 deltog han i Collaltos fälttåg i Lombardiet, där vid Mantovas erövring en stor del av bytet kom på hans lott. 1631 förde han i förening med greve Egon av Fürstenberg kriget emot Württemberg samt förenade sig efter slaget vid Breitenfeld med Tilly och blev liksom denne svårt sårad i striden vid Lech 1632. Han kämpade med utmärkelse vid Wallensteins sida emot Gustaf Adolf i slaget vid Nürnberg. 1633–34 förde han, till en del gemensamt med hertigen av Feria, kriget emot svenskarna i Schwaben och vid Rhen, men fick ej glädja sig at några lysande framgångar. Efter Wallensteins död förenade Aldringen sina trupper med den kejserliga huvudhären, till Regensburgs erövring. Då Horn och hertig Bernhard, på väg till Regensburgs undsättning, vänt sig mot Landshut, ryckte Aldringen till denna stads försvar, men blev slagen och stupade själv (22 juli 1634).
 
Oskar J. Alin (Nordisk Familjebok, 2. uppl., band 1)
  Tillbaka till Dodo von Knyphausen