Finntorparna i Mången.

[Nästa] [Oppåt] [Bakåt]
Nästa: Anders Hindersson och Lisa Opp: En förproletär stamfamilj. Bakåt: En förproletär stamfamilj.


Bakgrunden: Befolkningen i Mången 1735.

Lars Olssons hemmansdel övertogs efter honom av hans måg Anders Ersson. Denne står upptagen ännu i 1737 års mantalslängd, men i kommunionlängden för samma år är vid hans namn antecknat »rymt till Norge«. Tydligen har han tagit sina barn med sig. Då hustrun saknas i mantalslängden 1735 har hon troligen dött dessförinnan.

Enligt en uppgift i bergstingsrättens protokoll 1766 skulle Lars Olssons dotter Lisa  under en tvist med sin svåger Anders Ersson inför häradsrätten »blivit förmant att uppodla hemmanet och sköta vad som svågern förstört«. Detta tyder på att Anders Ersson måst lämna hemmanet på grund av vanhävd.  Lisa Larsdotter var gift med Nils Nilsson Bratt, som ej var åbo på någon del av hemmanet, även om han i mantalslängden står upptagen för en särskild »rök«. Tydligen har han brukat ett oskattlagt torp. Han dör emellertid samma år som Anders Ersson rymmer till Norge.

Enligt 1735 års mantalslängd fanns i Mången 10 mantalsskrivna, fördelade på tre rökar. Väster om sjön bodde Matts Mattsson d.y. med hustru samt dräng och piga. Här upptas också »Gustav Mattssons dotter«. Öster om sjön fanns två rökar, Anders Ersson med dotter samt en person med namnet Maria, troligen en av Lars Olssons döttrar, vidare Nils Bratt med hustrun Lisa Larsdotter.

Undre gränsen för erläggande av mantalspenning och mantalsskrivning var vid denna tid satt vid femton års ålder. Sedan 1652 var den övre åldersgränsen satt till 63 år. 1734 föreskrevs att gammal åbo, som frånträtt hemmansbruk, skulle vara fri från mantalspengar.[Not]

Följande icke mantalsskrivna har också hört till Mångens invånare: Matts Mattssons båda barn i första giftet, Maria och Zachris, samt barnen i andra giftet Samuel, Anders, Matts och Kerstin. Gösta Mattsson och hans hustru Brita Pålsdotter hade åtminstone tre minderåriga barn, Kerstin samt tvillingarna Lena och Johan. Förmodligen levde ytterligare några av deras barn. Möjligen fanns också hos dem en i kommunionlängden två år senare nämnd person, kallad »Majsa gambla«.

Anders Ersson hade i äktenskapet med Anna Larsdotter sju barn. Hur många av dem, som ännu levde 1735, har jag inte kunnat belägga. Hos Nils Bratt och Lisa Larsdotter finns barnen Nils och Katarina (se sidan [*] här eller s. 113 i pappersboken). Dessutom har Maria Larsdotter ett oäkta barn, Anna. Maria skulle senare gifta sig med Per Hindersson, som brukade ett oskattlagt torp (jfr. sidan [*] här eller s. 45 i pappersboken).

Till de icke mantalsskrivna hör slutligen Lars Olsson med dottern Kerstin, som hushållade för sin far.

Minst 25 personer bör ha levt i Mången vid årsskiftet 1735-1736, möjligen något fler, dock högst 36. (Se även översikten över åbor i Mången sidan [*] här eller s. 214 i pappersboken.)

Enligt Hannerbergs beräkningar utgjorde år 1727 de mantalsskrivna i Askers socken i Närke 43% av totalbefolkningen.[Not] Om vi antar, att det fanns 30 invånare i Mången 1735, får vi en betydligt lägre mantalsskrivningsprocent, inte mer än 33% . Exemplet visar, hur vanskligt det kan vara att beräkna folkmängd, om man endast har mantalslängderna som beräkningsgrund.[Not]

(Följande tabell visas som ren text för att vara läslig i vävläsare, som endast visar text.)

	Befolkningen i Mången vid 1735 års slut

	(födelseår inom parentes)

Väster om sjön:

Matts Mattsson d.y. (1701)	 Gösta Mattsson (1661)

h Sara Samuelsdotter (1709)	 h Brita Pålsdotter (1689)

barn:				 Maria (1717)

1 giftet: 	Maria (1723)	 Kerstin (1727)

		Zachris (1725)	 Lena (1735)

2 giftet:	Samuel (1731)	 Johan (1735)

          	Anders (1732)	 »möjliga«: 4 barn samt

		Matts (1733)	 »Majsa gambla«

dräng

piga

	Summa: 9		 Summa: 6 säkra,

				       11 »möjliga«

Öster om sjön:

Anders Ersson                    Nils Nilsson Bratt (1713)

»möjliga«: 7 barn                Lisa Larsdotter (1705)

    Summa: 8 »möjliga«           Nils (1732)

				 Katarina (1734)

				     Summa: 4

Lars Olsson (1665)

Kerstin (1701)

Maria (1699)

Anna (1732)

	Summa: 4

	Summa summarum: säkra 24

		        »möjliga« 36

Mantalslängdens uppgifter om antal rökar kan inte utan vidare tolkas som »hushåll«. Som nämnts hushållade Kerstin Larsdotter för sin far. Han hade alltså eget hushåll. Rimligtvis hade Gösta Mattsson med sin stora familj detsamma. För övrigt kan begreppet hushåll vara svårt att definiera. Om Gösta och Matts hade var sin rökstuga men använde gemensamt kokhus, utgjorde de då också ett gemensamt hushåll?[Not]


[Nästa] [Oppåt] [Bakåt]
Nästa: Anders Hindersson och Lisa Opp: En förproletär stamfamilj. Bakåt: En förproletär stamfamilj.


Finntorparna i Mången.

Denna text är hämtad ur Per Jonssons avhandling »Finntorparna i Mången«.
Copyright © 1989 Per Jonsson. .
Copyright © 1999 Erik Jonsson.
Fullkomlig överensstämmelse med den tryckta boken garanteras icke.
Kartor, fotografier och andra bilder i den tryckta boken ingår icke i denna utgåva på Världsväven.
Det är tillåtet att citera ur texten samt skriva ut densamma (vilket dock är olämpligt) i ett enda exemplar för eget, personligt, privat, ickekommersiellt bruk. Övrig exemplarframställning förbjudes.
Det är icke tillåtet att visa denna sida inom ram (s.k. frame) på annan WWW-sida.
Den, som önskar flera exemplar av denna text eller tillgång till kartor och bilder, hänvisas till den tryckta boken, ISBN 91 85454 25 7.

Fri Nov 5 05:54:35 CET 1999


Per Jonsson (1928-1998)



Om goda kagor och torra kakor (»cookies«)