- ...processen.«
- (I den tryckta
boken not 1) Marx 1930 s. 676 [KM 1867]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...folk«.
- (I den tryckta boken not 2)
Wohlin 1909 s. 51 [NW 1909]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...230.901.
- (I den tryckta boken not
3) Sundbärg 1913 s. 81 [GS 1913] Om en liknande
befolkningsutveckling i Mecklenburg-Schwerin se Haack 1983
[HH 83] s. 368: »I de drygt 100 åren mellan 1703 och 1819
ökade befolkningen till mer än det dubbla.«
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...fjärdedel.
- (I
den tryckta boken not 4) Wohlin 1909 s. 94 [NW 1909]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1700.
- (I den tryckta boken not
5) Peters 1961 s. 44 [JP 61]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...25%.
- (I den
tryckta boken not 6) Skrubbeltrang 1940 s. 69 [FS 40]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...niodubblats.
- (I den tryckta boken not 7) Skappel
1922 s. 33 [SS 22]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...arbetsklassen«.
- (I den tryckta boken not 8) Agardh 1838
s. 31. [CAA 1838] Man kan dock inte som Agardh kategoriskt påstå,
att det alltid var äldste sonen, som övertog hemmanet. I fallet Mången
var det lika vanligt, att hemmanet övertogs av en måg som av en
son. Om arvssedvänjor se Winberg 1981 s. 278 ff. [CW 82]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...företeelse.
- (I den
tryckta boken not 9) Wohlin 1912 s. 467 [NW 1912]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...spärr.
- (I den tryckta boken
not 10) Winberg 1977 s. 269 f. [CW 77]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...dagkarlar.
- (I den tryckta boken not 11)
Holmberg 1939 s. 68 f. [NH 39]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...mitt.
- (I den tryckta
boken not 12) Utterström 1959 s. 227 [GU 59]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...land … «
- (I den tryckta boken not 13) Wohlin
1912 s. 461 [NW 1912]. Jfr. härmed Marx' omdöme om Malthus'
Essay on population: »[ … ] så vill jag erinra,
att denna skrift i sin första form ingenting annat är än ett
skolmässigt ytligt och prästerligt deklamerat plagiat [ … ]
och icke innehåller en enda självständig tanke.« Marx 1930
s. 577 [KM 1867]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...tillgångarna.
- (I den tryckta boken not 14) Schaumann 1910
s. 48 ff. [GS 1910]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...begrundet«,
- (I
den tryckta boken not 15) Skappel 1922 s. 34 [SS 22]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...formindskelse«.
- (I den tryckta boken not 16)
a.a. s. 153 f. [SS 22]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...egendom.«
- (I den tryckta boken not 17) Lütge 1963
s. 236 [FL 63]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...felats«.
- (I den tryckta boken not 18)
Wohlin 1908 s. 72 [NW 1908]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...2.025.000.
- (I den tryckta
boken not 19) Sundbärg 1913 s. 91 [GS 1913]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...tid.
- (I den tryckta boken not 20) Heckscher 1949 s. 195
[EFH 49]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...hektar.
- (I den tryckta boken not
21) Winberg 1977 s. 265 och 271 ff. [CW 77]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1850.
- (I den tryckta boken not 22) Isacson 1979 s. 168 och
120 [MI 79]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...aktualiseras.
- (I
den tryckta boken not 23) Wohlin 1908 s. 61 f. [NW 1908]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...tjänst … «
- (I den
tryckta boken not 24) Sombart I 1902 s. 215 [WS 1902]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...produktionsmedel.«
- (I den tryckta boken not 25)
Reissland 1963 s. 21 [MR 63]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...lönearbetare.
- (I den tryckta boken not 26) Hobsbawm 1979
s. 198 ff.[EJH 79]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...»ovanifrån«
- (I den tryckta boken not 27) Om
»Revolution von oben« se Engelberg 1974
s. 1184 ff. [EE 74]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...termer.
- (I den tryckta boken not 28) Jfr. Arthur Engberg:
»[ … ] det 'ekonomiska' och det 'ideologiska' stå i
samma förhållande till varandra som t.ex. triangelns tresidighet till
dess trevinklighet. En geometrisk figur, som är tresidig, är därmed
också trevinklig och tvärtom. En verklighet som är 'ekonomisk' är
därmed också 'ideologisk' och tvärtom [ … ] Man har att göra
med två oskiljaktiga sidor hos en och samma verklighet.« Engberg
s. 45 [AE KMHM]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...syfte.«
- (I den tryckta boken not 29)
Wrightson-Levine 1979 s. 1 [KW+DL 79]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1600-talen.
- (I den tryckta boken not 30) ibm. [KW+DL 79]
Andra exempel på forskare, som skrivit en enda bys historia är Le Roy
Ladurie [LRL 82] med Montaillou, en fransk by 1294-1324, och
i Sverige Sigurd Erixon [SE 29], som behandlat En släktby och
dess stamfader. Ett enskilt levnadsöde har skildrats av Alan
Mac Farlane [AMF 70]: The family life of Ralph Josselin. Denna
framställning bygger bl.a. på den skildrade personens efterlämnade
dagböcker. Personer, som själva inte lämnat något skriftligt
vittnesbörd efter sig, skildras i de biografier ur danska kyrkböcker,
som getts ut av Ole Højrup [OH 1968]: Levnedsløb i Sørbymagle
og Kirkerup kirkebøger 1646-1731. Se även Vejbrink 1982 s. 159
ff. [MV 82]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...frågor.«
- (I den tryckta boken not 31)
Österberg 1982 (a) s. 32 [EÖ 82a]. Sundin-Tedebrand har ett
liknande syfte med sitt försök att framställa svenska smeders
levnadslopp under 1800-talet: »Vårt syfte är att visa på svenska
kyrkböckers användbarhet [ … ] för att se, om man kan
använda en persons och hans familjs levnadslopp som en belysande
modell för förståelsen av den historiska skådeplatsen [ …
]« Sundin-Tedebrand 1981 s. 161 [JS+LGT 81]. Till
schemat över en förproletär stamfamilj (s. 302 i pappersboken) har jag
fått modellen från Sundin-Tedebrands schema över en smedfamilj,
a.a. s. 172 [JS+LGT 81].
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...miljöerna.«
- (I den tryckta boken not 32)
Olsson 1983 s. 4 [LO 83]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...planet.«
- (I den tryckta boken not 33) Lindqvist 1987
s. 14 [ML 87]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...historien«,
- (I den tryckta boken not 34) Nyström 1933
s. 72 [PN 33]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...anlagda.
- (I den tryckta boken not 1) Nelson
1913 s. 278 ff. [HN 1913]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...medeltiden.
- (I den tryckta boken not 2) Ström 1956
s. 15 [ETS 56]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...finnar.
- (I den tryckta boken not 3) I 1595
års hjälpskattelängd finns ännu ingen enda nominatus upptagen för
norra delen av Grythytte socken. Noraskogs arkiv 1927
s. 38 ff. [NSA 27]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Finland«.
- (I den tryckta boken not 4)
Broberg 1980 s. 8 ff. [RB 80] När man i kameralt material
möter beteckningen »finne« omväxlande med beteckningar som
»ångermanlänning«, »nylänning«,
»västgöte«, tyder detta på att »finne« här
avser en person från landskapet Finland, »Egentliga
Finland«.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...expansionen.
- (I den tryckta boken not 5) Se
Jutikkala 1981 s. 132 ff. [EJ 81]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kolonisationspolitik,
- (I
den tryckta boken not 6) a.a. s. 135 [EJ 81]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...utsäde.
- (I
den tryckta boken not 7) Lönborg 1902 s. 80 [SL 1902], jfr.
s. 72
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Värmland.
- (I den tryckta
boken not 8) Broberg 1980 s. 00 [RB 80]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Värmland.
- (I
den tryckta boken not 9) Brunius 1980 s. 160 [JB 80]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...koloniserade.
- (I den tryckta boken not 10) Larsson 1972
s. 153 [LOL 72]. När Lars-Olof Larsson här använder uttrycket
»finländsk immigration« är det en tydlig anakronism.
Beteckningar som »finländsk« och »finländare«
uppkom först på 1910-talet som samlingsbeteckningar för de båda
språkgrupperna i Finland. I äldre texter användes däremot ordet
»finne« inte bara om en finskspråkig person utan över
huvud om en invånare i Finland eller person med finsk härstamning. Se
Klinge 1986 s. 25 [MK 86]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kolonisation.
- (I den tryckta boken not
11) Larsson 1972 s. 31 f. [LOL 72]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Karlskoga.
- (I den
tryckta boken not 12) Broberg 1980 s. 21 [RB 80]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...socknar.
- (I den tryckta boken not 13)
a.a. s. 30 f. [RB 80]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Säfsnäs.
- (I den tryckta
boken not 14) Falk 1950 s. 7 [RF 50]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...torp.
- (I den tryckta boken
not 15) Montelius 1962 s. 48 [SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...församlingsbildning.
- (I den tryckta boken not 16)
Johansson 1875-1884 II s. 421 ff. [JJ 1884]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...finnar.
- (I den tryckta boken not 17) Johansson 1875-1884 III
s. 218 ff. [JJ 1884] Tingslaget kom till genom ett brev från
förmyndarregeringen till landshövding Gustav Leijonhuvud år 1640. Här
talas bl.a. om en gemensam lagläsare för hela länet, a.a. s. 226,
Noraskogs arkiv V 1927 s. 169 [NSA 27]. Nämnden kom i själva
verket att bestå av tio finnar och två svenskar. Broberg 1970
s. 102 [RB 70]. Det förefaller vara disproportion mellan
finnar och svenskar, när vi vet, att Grythytte socken vid tillkomsten
bestod av ungefär lika många bergsmän och finntorpare. Men denna
distinktion var kameral och har troligen inte angett
språkgrupper. Också en stor del av bergsmännen torde ha varit
finnar. Rättegångsspråket var dock svenska, och domböckerna fördes på
detta språk, men det var också fallet i Finland. Vid riksdagen 1731
föreslog de finska bönderna, att Finland antingen skulle få domare,
som behärskade finska språket, eller också skulle domstolarna förses
med tolkar. Renvall 1967 s. 244 [PR 67]. Ännu vid mitten av
1800-talet var häradsrätterna i Finland svenskspråkiga också inom helt
finskspråkiga domsagor. Se Jonsson 1984 [PJ 84].
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...finnmark.
- (I den tryckta boken not 18) »För finnarna
var sockengränsen av underordnad betydelse [ … ] hela
[ … ] finnbygden [ … ] en enhet, inom vilken man
umgicks och hämtade sin giftermålspartner [ … ]«
Montelius 1966-1971, 16, s. 4 [SM 71]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...sjön.
- (I den tryckta boken not 19) »Detta vanliga namn,
som alltid avser jämförelsevis stora sjöar [ … ] torde vara
en bildning till fsv. adj. mang, av samma art som vilden, ungen till
vild, ung o.d. under förutsättning att detta liksom mykil kunnat
betyda ej blott 'mycken' utan även 'stor' [ … ]«
Ortnamnen i Värmlands län, del II 1923 s. 62 f. [ONVL 39] Av
äldre kartor framgår, att Mången genom smala sund var uppdelad på
flera, »många«, sjöar, vilket möjligen skulle förklara
namnet.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...2.
- (I den tryckta boken not 20) [HBA] A
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...osmundsjärn.
- (I den
tryckta boken not 21) Om osmundsskatt i Dalarna och Västmanland se
Eriksson 1940 s. 14 [ME 40]. Osmundar betecknar osmundsjärn
hugget i stycken, vilka användes som betalningsmedel. Enligt Rolf
Falck-Muus var osmundens lokalvikt i Nora bergslag 268 g, och det gick
27 osmundar på ett lispund. Det skulle betyda, att Mången räntade 270
osmundar = c:a 70 kg. Falck-Muus 1932 s. 165 [RFM 32]. Märta
Eriksson betecknar dock Falck-Muus utredning som »icke helt och
hållet övertygande«. Eriksson 1940 s. 13 [ME 40].
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...term.
- (I den tryckta boken not 22)
»Stadge- och sämjeegenskapen hade inte med frågan om den
privaträttsliga rätten till jorden att göra utan var av kameral
natur.« Schalling 1927 s. 47 [ES 27]. »[ …
] ordet sämja eller stadga [ … ] måste stå i något
sammanhang med överenskommelse [ … ] alla bönderna uti hela
härad och socknar skattlades [ … ] varken efter gärdetal
eller settingtal [ … ] utan var och en 'i sunderhet för
sig'.« Åström 1897 s. 173 [AÅ 1897]. »[ …
] sämje- och stadgehemman [ … ] torde [ … ]
hava haft det gemensamt med den stadga eller sämja, som ovan är
omtalad, att utskylderna varit individuellt bestämda för varje
hemman.« a.a. s. 174. Jutikkala uppger, att i Längelmäki socken
i norra Tavastland var samtliga bönder stadgebönder. Jutikkala 1963
s. 95 [EJ 63]. Om distriktssämjor se även Dovring 1951
s. 99 ff. [FD 51] Om sämje- eller stadgebönder se även
Österberg 1982 (b) sp. 705 [EÖ 82b]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...försvunnit.
- (I den tryckta boken not 23) Larsson 1983 s. 131
ff. [LOL 83]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...här).
- (I den tryckta boken not 24) Grangärde
församlings minnesbok 1968 s. 61 f. [GFM 68]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...den.
- (I den tryckta boken not 25) Adolf Åström betraktar
härvid jorden som råvara, vilken bearbetas genom arbete, och därmed,
som odlad jord, tilldelas ett högre värde. Åström 1897
s. 156 [AÅ 1897]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...landslagen.
- (I den tryckta boken not 26)Sweriges Rijkes
Lands-Lag 1726 s. 347 [SRLL 1726]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...hunnit«.
- (I den tryckta boken not 27) Jutikkala 1963
s. 19 [EJ 63]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...grund.«
- (I den tryckta boken not 28)
a.a. s. 21 [EJ 63]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...förbättrat«.
- (I den tryckta boken not 29)
Kongl. Stadgar 1736 s. 456 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ]«.
- (I den tryckta boken
not 30) Svenska landskapslagar 3 1940 s. 377 [SLL 79]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...annan.«
- (I den tryckta boken not
31) Ihrfors 1916 s. 16 [CGI 1916]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...denna.
- (I den
tryckta boken not 32) Sommarin 1910 s. 147 [ES 1910a]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...sämjehemman.
- (I den tryckta boken not 33) Almquist 1929
s. 85. [JEA 29] Om menighetsallmännings förvandling till
kronoallmänning se Schalling 1927 s. 47 f. [ES 27], Ihrfors
1916 s. 16 [CGI 1916]. Under förmedling av den kanoniska rätten
infördes från den romerska rätten begreppet juridisk person. Detta
gjorde det möjligt för t.ex. en häradsmenighet att vara dominus fundi
för en allmänning. Det är anmärkningsvärt, att medeltidens största
feodalmakt, katolska kyrkan, genom att introducera den romerska
rätten, bidrog till utvecklingen av en antifeodal rätt, som så
småningom skulle komma borgerskapet och borgarklassen till godo. Den
kanoniska rätten kom sålunda att verka progressivt. Jfr. Engels:
»Men medeltidens borgerliga egendom var ännu starkt
sammanblandad med feodala inskränkningar, den bestod t.ex. mest av
privilegier; den romerska rätten var därför såtillvida också vida
överlägsen de borgerliga förhållandena. Den vidare historiska
utvecklingen av den borgerliga egendomen kunde dock bestå endast däri,
att den fortbildade sig till ren privategendom, vilket också
skedde. Men denna utveckling måste finna en mäktig hävstång i den
romerska rätten, vilken redan färdigt erbjöd det, som den senare
medeltidens borgerskap ännu omedvetet eftersträvade.« Engels
1969 s. 16 [FE 69]. Uwe-Jens Heuer har dock understrukit, att
den romerska rätten under feodalismen blivit »vollständig
deformiert«. Inte den klassiska utan glossatorernas och
postglossatorernas »feodaliserade romerska rätt« övertogs
av feodalismen. Heuer 1960 s. 59 [UJH 60]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...landbor.«
- (I den tryckta boken
not 34) Svenska landskapslagar 5, 1979 s. 205 [SLL 79]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...besittningsrätt.
- (I den tryckta boken not 35) Almquist 1929
s. 78 f. [JEA 29] Om ius emphyteuticarium som en ständig
besittningsrätt, en »ius tertium« vid sidan om ägande och
förpaktning i efterklassisk tid se Kaser II 1959
s. 223 ff. [MK 5971]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kronobondes.
- (I den tryckta boken not 36) Almquist 1929
s. 85 [JEA 29]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...utlagor.«
- (I den tryckta boken not 37)
Johansson 1875-1884 III s. 175 f. [JJ 1884]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...arbetsegendom.«
- (I den
tryckta boken not 38) Renner 1929 s. 90 [KR 29]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...jorden.«
- (I
den tryckta boken not 39) Reissland 1963 s. 17 [MR 63]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...lösöre.«
- (I den tryckta boken not 40) Almquist 1929
s. 90 f. [JEA 29]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...nybyggen.
- (I den tryckta
boken not 41) Förarbetena till 1734 års lag III 1901
s. 214 [FSRL 1900]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ].«
- (I den tryckta boken
not 42) Almquist 1929 s. 92 [JEA 29]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...villkorslöst.
- (I den tryckta boken not
43) Engeström 1913 s. 77 [JOTE 1913]. Helt följdriktigt
framhåller också Kuylenstierna, att »stubberättens värde i
allmänhet ur åbornas synpunkter ej mycket skilde sig från värdet på
skatterätt«. Kuylenstierna 1916 s. 45 [CWUK 1916]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...].«
- (I den tryckta boken not 44) Schalling 1927
s. 50 [ES 27]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ].«
- (I den tryckta boken not 45) Stiernman
3 1753 s. 49 f. [AS 1775]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kronotitel.
- (I den tryckta boken not 46) »Hädanefter
skall, i stället för de förre månge Titlar, allenast 3 slags Hemmans
Naturer i Jorde-Boken införas, Skatte, Krono och Frälse [ …
] Stadge- Sämje- [ … ] skola hädanefter alle i
Jorde-Boken uppföras under Krono-Tituln [ … ]« Modée 1
1742 s. 601 f. [RGM 1829]Ännu i slutet av 1700-talet framställes
det dock inom doktrinen som osäkert, vart stadgehemman skulle
hänföras. Se Hernberg 1784 s. 21 [AH 1784].
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...fiske.
- (I den tryckta boken
not 52) [HBA] A 125, 24
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...sjöstränderna.
- (I den tryckta boken not 47) Montelius 1962
s.155 [SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...hyllman.
- (I den tryckta
boken not 48) a.a. s. 156 ff. [SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...hyllman.
- (I den
tryckta boken not 49) Jfr. M. Forsslunds uppteckning av Johanna
Fjellstedts berättelse: »Å di fekk skôte väg ner te Mångsgålan,
å senn övver sjön fekk di skôte å tjör plogväg, en hel dag hadd di
jöre te komm fram ner te mána - dä va en grusås i sör äen på
sjön.« Landsmålsarkivet, Uppsala, 2983:12, s. 5 [MF 30]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bebyggelsen.
- (I den tryckta boken
not 50) Ström 1956 s. 43 [ETS 56]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...obebodd.
- (I
den tryckta boken not 51) Om begreppet »öde« se Österberg
1971 s. 198 ff. [EÖ 71], Larsson 1983 s. 191 [LOL 83].
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...svedjeland«.
- (I
den tryckta boken not 53) ibm.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...getter.
- (I den tryckta
boken not 54) Bodell 1970 s. 147 [KB 70]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...fräken.
- (I den
tryckta boken not 55) »Är ett ganska nyttigt foder för
mjölkkor.« Linné (1748) 1971 s. 63 [CvL 71]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...beskrivning.
- (I den tryckta boken not 56) Lantmäteriets
arkiv, Örebro [KHBE 1809]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1779.
- (I den tryckta boken not 57) [HBA] C 3
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...träda.
- (I den tryckta boken not 58)
Lindjordbruket, ett slags koppeljordbruk, innebar en omloppstid på
8-10 år, varav endast ett år i träda, medan övriga år växlades mellan
vall och odling av råg eller havre. Se Wohlin 1912 s. 620
[NW 1912]. En av fördelarna med detta växelbruk var den rikliga
tillgången på slåttermark, vilket möjliggjorde stallfodring under
vinterhalvåret av relativt större kreatursbesättningar. Detta medförde
i sin tur riklig tillgång på gödsel. I Filipstads bergslag brukade man
på våren sopa upp höbosset på ladornas golv för att använda det som
höfrö, vilket såddes i rågbrodden, för att man skulle få god gräsväxt,
så snart rågåkern övergått i vall. Femårsberättelse Värml. 1822 s. 13
[KMBW 1823]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...lador.
- (I den tryckta boken not
59) [HBA] C 1, 83
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1685.
- (I den tryckta boken not
60) Om Hällefors silververks första tid se Ström 1956
s. 54 ff. [ETS 56]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...underhålla«.
- (I den tryckta boken not 61) [HBA] A
125, 23. När Perry Anderson trots existensen av en relativt fri klass
av skattebönder ändå betecknar Sverige som, låt vara ofullständigt,
feodaliserat, grundar han detta på att krono- och frälsejorden
utgjorde en ekonomiskt dominerande sektor. Anderson 1980 s. 189
f. [PA 80] Jan Lindegren har, som Christer Winberg
framhållit, sett »adeln och kronan som två varianter av feodala
'jordägare', som båda gjorde anspråk på böndernas merprodukt«.
Winberg 1982 s. 254 [CW 82]. I fallet Mången och övriga
finnhemman, som donerades 1686, är det kungen, som förlänar rätten
till jordräntan åt Hällefors silververks intressenter, och bönderna
blir arbetspliktiga under dessa sina feodalherrar. Några fria bönder,
som lyder direkt under kronan, är det alltså här inte frågan om.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...silververket.
- (I den tryckta boken not 62) Ström 1956
s. 144 f. [ETS 56]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...lott.
- (I den tryckta boken not 63) BA HS [BAHS]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Hilleström.
- (I den tryckta boken
not 64) ibm. Om denne Lars Larsson är det i Hällefors likbok 1708
antecknat: »var fattig i hela sitt liv.«
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Heijkenskjöld.
- (I den tryckta boken not 65) Ström
1956 s. 261 f. [ETS 56]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1750.
- (I den tryckta
boken not 66) [HBA] C 1, 2, A 125:145
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bruk.
- (I den tryckta boken not 67) [HBA] G 2 A; 3. Heckscher
framhåller, att vid Gravendal och Strömsdal var »det mest
karakteristiska en stark skuldsättning bland torparna, så att deras
genomsnittliga skulder för alla undersökta år överstego
skuldsättningen för de egentliga bruksarbetarna«. Heckscher 1949
2:1 s. 468 [EFH 49]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Karlsdal,
- (I den tryckta boken not 68) Johansson
1875-1884 I s. 416 [JJ 1884], Sahlin 1931 s. 171
[CS 31]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...utmätning.
- (I den
tryckta boken not 69) [HBA] C 1, 2, A 736:104, 105
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kmt.
- (I den tryckta boken not 70) [HBA] C
1, 82
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kmt.
- (I den tryckta boken not 71) [HBA] C 1, 110
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...exekution.
- (I den tryckta boken not 72) [HBA] C 1,
157, 158
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...reproduktion.
- (I den tryckta boken not 73)
»Produktivkrafterna förvandlades således till kapital.«
Florén 1987 s. 227 [AF 87]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...förlagssystemet.
- (I den tryckta boken
not 74) Florén 1987 s. 51 [AF 87]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...sätt«.
- (I den
tryckta boken not 75) Ågren 1988 (a) s. 49 [MÅ 88a]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...privilegieområde.
- (I den tryckta boken not 76)
Montelius 1962 s. 111 ff. [SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...råkat.
- (I den tryckta boken not 77) Andersson 1960
s. 55 [IA 60]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kmt.
- (I den tryckta boken not 78)
a.a. s. 102 [IA 60]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...specie,
- (I den
tryckta boken not 79) [HBA] G 2 B:18
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...specie.
- (I den tryckta boken not 80) [HBA] C 1, 85 c
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...silververk.
- (I den tryckta boken not 81) [HBA] C 1, 185
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...värderingsbeloppet.
- (I den tryckta boken not 82)
[HBA] C 1, 76
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Hälleforsverket.
- (I den tryckta
boken not 83) [HBA] C 1, 107, 106, 199, 207, 209
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ....
- (I den
tryckta boken not 84) Fritz 1967 s. 13 [SF 67]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...lånepolitik.
- (I
den tryckta boken not 85) a.a. s. 14 [SF 67]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Diskontkompaniet.
- (I den tryckta
boken not 86) a.a. s. 140 [SF 67]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...betalningstransaktionen.
- (I den tryckta boken not 87)
Samuelsson 1951 s. 7 f. [KS 51]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Säfsnäsverken.
- (I den tryckta boken not 88) Montelius 1962 s.
95 [SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Grill.
- (I den tryckta boken not 89) a.a. s. 100
[SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Grill.
- (I den tryckta boken not 90) Vid
bergstinget i Hällefors 1727 förelåg en skrivelse från silververkets
»herrar directeurer«, undertecknad av bl.a. Carlos
Grill. Firma Carlos & Claes Grill ägde flera bruk och
manufakturer. Familjen Grill hade tidigt intressen i Hällefors
silververk. I verkets huvudbok från år 1700 möter man namn som Anthon,
Johan, Carl, Baltzar och Abraham Grill. BA HS [BAHS]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Hildebrand
- (I den tryckta boken not 91)
Hildebrand 1957 s. 183 ff. [KGH 57]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Attman
- (I den tryckta boken not 92) Attman 1958 s. 66
ff. [AA 58]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...hyttorna.«
- (I den tryckta boken
not 93) Nyström 1983 s. 153 f. [PN 83]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...skattebrev.
- (I den
tryckta boken not 94) [HBA] A 6, 2
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...ränta.
- (I den tryckta boken not 95) Ström 1956 s. 267
[ETS 56]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...skatterätter.
- (I den tryckta boken not 96) Rydeberg 1985
s. 42 ff. [GR 85] Riksdagen 1766 fattade rentav beslut om
att skatteförsäljning av boställshemman under den föregående tiden
skulle »gå tillbakars«. 1770 omprövades emellertid detta
beslut, och de indragna skattebreven utlämnades på nytt, von Engeström
1913 s. 78 f. [JOTE 1913] Det är alltså under en från
skatteköpssynpunkt mycket restriktiv period, som Hälleforsverkets
skatteköp sker.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kraft.
- (I den tryckta boken not 97) Rydeberg 1985 s. 52
[GR 85]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...området.
- (I den tryckta boken
not 98) a.a. s. 123 [GR 85]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...här)
- (I den tryckta boken not 99) Kongl. Stadgar 1797
s. 270 ff. [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Chydenius.
- (I den tryckta
boken not 100) Se därom Cederbom 1904 s. 132 [LAC 1904]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...makt«.
- (I den tryckta boken not 101) Brolin 1953 s. 389
ff. [PEB 53]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ].
- (I
den tryckta boken not 102) Nyström 1955 s. 247 [PN 55]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...rådet.
- (I den
tryckta boken not 103) Hennings 1935 s. 318 ff. [BH 35]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Hällefors.
- (I den
tryckta boken not 104) Om besöket i Nya Kopparberget och sedan i
Hällefors berättar Daniel Tilas i sin dagbok: »Bergmästaren Eric
Odelstierna överlämnade en kort underdånig berättelse om denne
bergslags början, uppkomst och nu varande svaga tillstånd, som var
ganska nette och koncist skreven. Bergslagens sexmän blevo nådigt
admitterade att inför H.K. Höghet beklaga ortens trångmål, elände och
fattigdom, härrörande dels av intrång i sine privilegier medelst
järnverkens inträngande och av tidernas allmänna förbistring
[ … ] Vid Hällefors silververk, där både silverhyttan och
drevhuset var i gång, uppvaktades H.K. Höghet av delägaren bergsrådet
Detlof Heijkenskjöld, och H.K. Höghet beviste verket den nåden att
stiga in i disponenten Castorins rum samt tillika med sin suite spisa
en liten frukost.« Tilas 1896 s. 39 f. [DT 1896]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...balance«.
- (I
den tryckta boken not 105) [BA] huvudarkivet,
bergverksrelationer
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...omsorg.«
- (I den tryckta boken not 106) ibm.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...präst«.
- (I den tryckta boken not 107) Tilas 1974 s.
378 [DT 74]. Enligt Tilas dagboksanteckningar var det vid
riksdagen 1765-1766 planer på att Hällefors silververk skulle läggas
ner och järnverket säljas på auktion. »Likvidation skall hållas
och om interessenterne kunna hava något till godo, så skola de få det
betalt.« a.a. s. 468
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Maj:t.
- (I den tryckta boken not 108) [HBA] A 127, 17 a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...ägande.
- (I den
tryckta boken not 109) Detta förefaller måhända som en motsägelse till
vad som på sidan [*] här och s. 72 i pappersboken sagts
om ett utsträckande av privilegier under denna epok. Men denna,
endast skenbara, motsägelse understryker bara, att inom feodalismen
ligger redan fröet till dess upplösning. Denna skedde inte primärt
genom privilegiernas avskaffande utan genom deras utvidgande. Jfr.
Wallqvists uttalande, nedan not 200. [*]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...borgerlighet.«
- (I den tryckta boken not 110)
Kyle 1987 s. 36 [JK 87]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...silververk.
- (I den tryckta boken not
111) Ström 1956 s. 202 [ETS 56]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...dessa.
- (I den tryckta boken not 112) Kämpe 1918 s. 167
f. [AK 1918]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...upphävts.
- (I den tryckta boken not 113) Persson
1982 s. 262 ff. [AP 81]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Hindersson.
- (I den tryckta boken not
114) [HBA] A 4, 5.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...uppfyllda.
- (I den tryckta boken not 115) Ström
1956 s. 260 [ETS 56]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...skattköpa.
- (I den tryckta boken
not 116) Kuylenstierna 1916 s. 118 f. [CWUK 1916]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kronan.
- (I den
tryckta boken not 117) Se härom Kyle 1987 s. 136 ff. [JK 87]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...silververket.
- (I den
tryckta boken not 118) [HBA] A 6, 3-4.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...hammare.
- (I den tryckta boken not 119)
[HBA] A 125
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...torpet.
- (I den tryckta boken not
120) I samtida handlingar användes uttryckligen ordet äganderätt i
fråga om röjselrätt. Sålunda blev två åbor i Västra Mörttjärn, ett
dagsverkstorp under Hällefors, av tingsrätten år 1750 »från
äganderätten avsatta« (kurs. här). [HBA] C 1, 88
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...rökstuva
- (I den tryckta boken
not 121) Spisstuga, fi. piistupa, ofta även kallad svenskstuga, hade
murad spis, från vilken röken leddes ut genom en skorsten, i motsats
till den för finsk bostadskultur utmärkande rökstugan, fi. savutupa,
som saknade spis men hade en, oftast av gråsten, uppmurad ugn,
varifrån röken fick leta sig ut genom gluggar i väggar och
tak. Rökstugan saknade ofta kokmöjligheter och krävde därför ett
särskilt kokhus. Se Hämäläinen 1945 [AH 45]. Förekomsten av
båda byggnadstyperna och beteckningen »gammal« för
rökstugan kan ses som uttryck för att den speciellt finska
byggkulturen börjar ge vika för svensk påverkan. Sista bevarade
rökstugan i Hällefors har enligt en uppgift i Segerstedts samlingar
[SS] på 1880-talet använts som magasin vid Sävsjö
bruk. Man kan fråga, vad anledningen var till att man redan på
1700-talet började uppföra spisstugor och efter hand övergav
rökstugorna. En orsak kan sökas i myndigheternas inställning. I ett
betänkande av kammar- ekonomi- och kommersdeputationen vid riksdagen
1751-1752, vilket gäller förhållandena i Finland, heter det:
»Rökpörtena som inverkade menligt på folkökningen skulle inte
tillerkännas brandstod.« Renvall 1967 s. 276
[PR 67]. Engelsmannen L. Lloyd, som vistades i Sverige i
början av 1800-talet, nämner, att man i värmlandsfinnarnas rökstugor
på grund av värmen kunde sova utan sängkläder och utan kläder på
kroppen. »Jag minns en gång, när kölden var mycket sträng
utomhus, så steg kvicksilvret på min termometer i den kallaste delen
av en finsk rökstuga till 90 grader Fahrenheit. Lloyd 1830 s. 228
[LL 1830].
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...torkhus,
- (I den tryckta boken not 122) Byggnad för
torkning och förvaring av säd. Kallas också, dock mera sällan i
Hällefors, ria, av fi. dialekt rih, fi. skriftspråk riihi. Talve 1961
s. 9 [IT 61]. Torkhuset hade en ugn, vanligen placerad i hörnet
vid ingångsdörren på gavelsidan, a.a. s. 34 [IT 61]. Innan
skogsfinnarna hunnit uppföra rökstugan, kunde torkhuset användas som
bostad och även som bastu, a.a. s. 42 [IT 61], Hämäläinen 1945
s. 119 [AH 45]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...badstuga
- (I den tryckta boken not 123)
Bastun, fi. sauna, kunde ibland också användas som bostad. Hämäläinen
1945 s. 41 [AH 45]. Jfr. nedan s. 187. Både bastu och torkhus
nämns bland tomtens åbyggnader i Byggningabalken i 1734 års lag:
»Badstuva eller mältehus skall ock byggas, så ock ria, där skog
är, och de avsides sättas.« Sveriges Rikes lag (1780) 1981
s. 63. [SRL 1734]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...specie.
- (I den tryckta boken not
124) [HBA] C 1, 83 f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...specie.
- (I den tryckta
boken not 125) [HBA] C 1, 83 c
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...156:2:8.
- (I den tryckta
boken not 126) [HBA] C 1, 85 c
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1789-1810.
- (I den tryckta boken
not 127) Bäärnhielm 1977 s. 59 [MB 77]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...äganderätt.«
- (I den tryckta boken not 128) Bäärnhielm
1984 s. 68 [MB 83]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...samhället.«
- (I den
tryckta boken not 129) Lindkvist 1984 s. 77 [TL 83]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...»egendom«.
- (I den tryckta
boken not 130) Gurevitj 1979 s. 10 [AJG 79]. Se även Winberg
1985 s. 1 [CW 85]: »I motsats till det feodala
jordägandets grenverk av rättigheter kan den 'moderna' eller
'borgerliga' jordäganderätten karakteriseras som individuell, absolut
och enhetlig.«
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...jorden.
- (I den tryckta boken not 131) Jfr. vad Erik Schalling
understryker utifrån förhållandena i Skåneland under dansk tid:
»För det kyrkliga indelningsverket existerade icke
äganderättsproblemet i nämnd mening. Detta belyses av landebokens
uppställning, den är, liksom de samtidiga danska och svenska
kronojordböckerna, en liggare över inkomster av jord, icke över
grundrättigheter [ … ]« Schalling 1937 s. 34
[ES 37]. Bernild-Jensen bygger på Schallings resonemang i sin
kritik av uppfattningen, att ränteägaren »ejede jorden som
sådan« och slår fast, att »genstanden for det feudale
ejendomsforhold ikke er 'jorden som sådan'[ … ] men den
feudale merværdi eller jordrente [ … ]« och att
»det feudale ejendomsforholds form eller struktur er af en helt
anden art end det kapitalistiske ejendomsforhold«.
Bernild-Jensen 1978 s. 226 ff. [OBHJ 78] Först 1811 års
mantalslängd i Dala socken innehåller uppgifter om jordägare. Winberg
1977 s. 124 [CW 77]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...jordägaren«.
- (I den tryckta
boken not 132) Behre, Larsson, Österberg 1985
s. 125 [BLÖ 85]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...hemmansägare.«
- (I den
tryckta boken not 133) a.a. s. 229. [BLÖ 85] Uttrycket
»hemmansägare« förefaller ha kommit i bruk först under
1700-talet. Svenska Akademiens Ordbok har sitt tidigaste belägg för
ordet från 1772. Det finns dock belagt redan tidigare, i
Bondeståndets protokoll 1723, men det är osäkert, om det där betecknar
skattebonde eller hemmansbrukare över huvud. Bondeståndets
riksdagsprotokoll I 1939 s. 267 [BRP 1939]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bönder«.
- (I den tryckta boken not 134) Samuelsson 1968
s. 24 [KS 68]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...nu.
- (I
den tryckta boken not 135) Brännman 1950 s. 310 [EB 50]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...utskylder.
- (I den tryckta boken not 136)
a.a. s. 163 [EB 50]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...avhysas.
- (I den
tryckta boken not 137) von Engeström 1913 s. 77 [JOTE 1913]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...villkor.
- (I
den tryckta boken not 138) Ihrfors 1916 s. 95 [CGI 1916]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kronan«
- (I den
tryckta boken not 139) Loit 1979 s. 45 [AL 79]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ]«.
- (I den tryckta boken not 140) a.a.
s. 57 [AL 79]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...jord«
- (I den tryckta boken not 141) Olai 1983
s. 162 [BO 83]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...]«
- (I den tryckta boken not 142)
a.a. s. 212 [BO 83]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...].«
- (I den tryckta boken not 143) Gurevitj 1979 s.
225 [AJG 79]. Karl Renner har också understrukit, att
äganderätten inte är »en evig kategori«. I medeltidsrätten
är inte ägandet ett entydigt begrepp. Flera personer kunde samtidigt
ha likvärdiga rättigheter till samma stycke jord. Renner 1929 s. 29
[KR 29]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...den.
- (I den tryckta boken not
144) »Skogen är konungen tillhörig«, konstaterar Hällefors
bergsting 1727 om den donerade allmänningen.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...jord.
- (I den tryckta boken not 145) Hafström
1968 s. 13 [GH 68]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...egendom.
- (I den tryckta boken not 146) Detta var efter 1730
en förutsättning för att den skulle kunna bli föremål för inteckning.
Detta år avskaffades nämligen möjligheten till inteckning i lös
egendom. Westerlind 1977 s. 39 [PW 71]. Vad som var att hänföra
till fast egendom var dock länge osäkert. Först genom 1895 års lag om
fast egendom skapades klarhet i fråga om skillnaden mellan fast och
lös egendom. Inger 1977 s. 102 ff. [GI 77]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...definitivt«.
- (I den
tryckta boken not 147) Olai 1983 s. 162 [BO 83]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...jordägare«.
- (I den tryckta boken not 148) Geijer 1846
s. 63 [EGG 1846]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...äganderätt.
- (I den tryckta boken not 149) Almquist 1934
s. 115 f. [JCA 34]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...grege.
- (I den tryckta boken not 150)
Ihrfors 1916 s. 72 [CGI 1916]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...]«
- (I den tryckta boken not 151) Oförgripeliga Bewis
1769 s. 21 [EPE 1769]. Denna skrift, som hävdar den svenske
skattebondens ursprungliga äganderätt till »själva
egendomen«, s. 25, uppges vara författad redan hundra år före
tryckningen av »Kongl. Rådet och Cantsli-Rådet Edvard
Ehrensten«. S.U. Palme betvivlar dock autenticiteten. Palme 1949
s. 237 [UP 49]. Detta gör också Sam. Classon, 1895 Bilagor
s. 69. [SC 1895]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...utile.
- (I den tryckta boken not 152) Almquist 1929 s. 50
ff. [JEA 29]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...»Hauptgerechtigkeit«.
- (I den tryckta boken not
153) a.a. s. 69 ff. [JEA 29]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...äganderätten.«
- (I den tryckta boken not 154) Nehrman
1729 s. 121 [DN 1729]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...hemman.
- (I den tryckta boken
not 155) af Botin 1799 s. 2 [AaB 1799]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...grunder«.
- (I den tryckta boken not 156) Denna
bestämmelse går ytterst tillbaka på kanonisk rätt. En emfyteuta på
kyrkojord kunde sålunda vräkas, om han under två på varandra följande
år försummat erlägga jordlega. Almquist 1929 s. 80. [JEA 29]
I Magnus Erikssons landslag möter vi för första gången i svensk rätt
bestämmelsen, att allmänningsbonde, som under tre på varandra följande
år underlåter att erlägga häradsskylden, skall vräkas. Ihrfors 1916
s. 94 [CGI 1916]. Bestämmelsen återkommer i författningarna
upprepade gånger, bl.a. i husesynsordningen 1681, innan denna upphäves
1789. Åström 1897 s 180 [AÅ 1897]. Åström nämner flera exempel
på treårigt skattevrak, a.a. s. 181 f. [AÅ 1897], medan
von Engeström betecknar bestämmelserna om skattebondes avhysning som
»tomma ord utan någon sträng efterlevnad«. Han medger
dock, att ifrågavarande bestämmelser vittnar om »huru tillfällig
åboens äganderätt betraktades«, von Engeström 1913 s. 77
[JOTE 1913]. Se även Österberg 1971 s. 243 [EÖ 71]: Det
var i kronans intresse att hellre tillgripa avkortning än
avhysning. »Kronan önskade inte en demografisk ödeläggelse mera
än bönderna önskade lämna sina hemman.«
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ].«
- (I
den tryckta boken not 157) Åström 1897 s. 185 [AÅ 1897]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...medborgaren.«
- (I den tryckta boken not 158) Gurevitj
1979 s. 161 [AJG 79]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bördsrätt.
- (I den tryckta boken not 159) Om
ättsamhället och bördsrätten se Sjöholm 1978 [ES 78] och
sidan [*] här eller s. 172 i pappersboken samt Winberg
1985 s. 10 ff. [CW 85] Christer Winberg understryker dock,
att »bevisen för den traditionella uppfattningen om
'ättsamhället'« är »svaga, för att inte säga
obefintliga«. a.a. s. 28
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...uppbjuda«.
- (I den tryckta boken not 160) Swerikes
Rijkes Lands-Lag 1726 s. 348 [SRLL 1726]. Jmfr. nedan
sidan [*] eller s. 171 i pappersboken.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...lag.
- (I den tryckta boken not 161)
Bäärnhielm 1970 s. 343 [MB 70]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...fram«.
- (I den tryckta boken
not 162) a.a. s. 339 [MB 70]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Författningar.
- (I den tryckta boken not 163) Modée 14 1804
s. 290 [RGM 1829]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...oförkränkt.
- (I den tryckta boken not 165)
a.a. s. 318 [RGM 1829]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...].
- (I den tryckta boken not 166)
a.a. s. 315 f. [RGM 1829]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...skatteköp.
- (I den tryckta boken not 164)
a.a. s. 291 [RGM 1829]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...efter?
- (I den tryckta boken not 167) De övriga ståndens
privilegier under frihetstiden går för adelns och prästerskapets del
tillbaka på år 1723 (prästerskapets privilegier från det året spelade
f.ö. länge rollen som kompletterande kyrkolag), och i 1720 års
regeringsform ingick en försäkran om bibehållna privilegier för
städerna.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...mötes.
- (I
den tryckta boken not 168) Heckscher 1944 s. 120 [EFH 44]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...ägarintressena.
- (I den tryckta
boken not 169) Lönnroth 1986 s. 16 [EL 86]. Dessa idéer
motsvarade också den svenska borgarklassens intressen.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...genomförts.
- (I den tryckta boken not 170) Bäärnhielm 1970
s. 343. [MB 70] Jfr. med vad som skedde i Danmark vid
övergången till »selveje« för vissa bönder: »Staten
på sin side sikrede sit skattegrundlag via selvejet. Dette tiltag er
traditionelt af historikere blevet kaldt bondevenlighed, og et udslag
af tidens frihetsidealer. Vi mener derimod, at staten anvendte
selvejet, dels som et middel til at redde hovedgårdene, ved at skille
herremændene af med det forsømte og tabgivende bøndergods. Sidst men
ikke mindst for at sikre skattegrundlaget, der stadig var
bøndergodset. Ved at lade bønderne blive selvejere, bl.a. ved hjælp
af lån fra de offentlige kasser, kom bønderne selv til at betale for
strukturomlægningen i landbruget. Den påståede bondevenlighed
betragter vi mere som en ideologisk garniture til de økonomiske
tiltag.« Johansson, Thomasen 1981 s. 121 f. [KJUT 81]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Rålamb,
- (I den tryckta boken not
171) Almquist 1934 s. 99 [JEA 34]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...intet«.
- (I den tryckta boken not 172) Heckscher 1944
s. 111 [EFH 44]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...skattejord,
- (I den tryckta boken not 173)
Wohlin 1908 s. 5 [NW 1908]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...egendom.
- (I den tryckta boken not 174) Elgeskog 1945
s. 192 [VE 45]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...skattejord.
- (I den tryckta boken not 175) Bondeståndets
prot. 5, 1954 s. 633 f. [BRP 1939]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...hemman.
- (I den tryckta boken not 176) Wohlin 1908
s. 10 f. [NW 1908], Elgeskog 1945 s. 204 f. [VE 45]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...jakträtten.
- (I den tryckta boken
not 177) Ingers 1948 s. 41 f. [EI 49]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...adeln.
- (I den tryckta boken not 178) Östergren 1896
s. 55 [PAÖ 1896]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...förmå«.
- (I den tryckta boken not 179) Almquist 1934
s. 119. [JEA 34] En nutida rättshistoriker har gett uttryck
för en liknande rättspositivistisk uppfattning: »[ … ]
nu allmänt accepterade definitionen innebär att äganderätten skapas av
de rättsregler som gäller i samhället.« Wernstedt 1972 s. I:1
[MW 1972]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...jordägande.«
- (I den tryckta boken not 180) Winberg 1985
s. 162 [CW 85]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...är«.
- (I den tryckta boken not 181)
Malmström 1934 s. 97 [ÅM 34]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...händerna.«
- (I den tryckta boken not 182) a.a.
s. 113 [ÅM 34]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...jordäganderätten«.
- (I den tryckta boken not 183)
a.a. s. 98 [ÅM 34]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kanslikollegium.
- (I den tryckta boken
not 184) Schauman 1910 s. 52 [GS 1910]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...egendom«.
- (I den tryckta boken not 185)
a.a. s. 59 f. [GS 1910]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...brukar«.
- (I den tryckta boken not
186) a.a. s. 12 [GS 1910]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...skattevrak.
- (I den tryckta boken not 187) Ingers 1948 s. 84
f. [EI 49]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...själva.
- (I den tryckta boken not 188) Thomson 1923
s. 203 f. [AT 23]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...frihetsbrev«,
- (I den tryckta boken not 189) Malmström
1934 s. 114 [ÅM 32]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...avvärjt.«
- (I den tryckta boken not 190) Samuelsson 1968
s. 141 [KS 68]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...frihetstiden.
- (I den tryckta
boken not 191) Malmström 1934 s. 114 [ÅM 34], Östergren
1896 s. 61 [PAÖ 1896]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...själve«,
- (I den
tryckta boken not 192) af Botin 1798 s. 14 [AaB 1799]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Frälsehemman«.
- (I den tryckta boken not 193) af Botin
1799 s. 1 f. [AaB 1799]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...arvsrätt.
- (I den tryckta boken not
194) Nyström 1784 s. 10 [BN 1784]. Ännu så sent som vid
riksdagen 1840 kunde f.ö. von Hartmansdorff förklara, att all jord var
kronans. Bönderna arrenderade, och arrendet utgjordes av grundskatten!
Holmberg 1934 s. 184 [NH 34]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ].«
- (I den
tryckta boken not 195) Malmström I 1932 s. 89 f. [ÅM 32]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...verkan.«
- (I den tryckta boken not 196) a.a. s. 92
[ÅM 32]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...förordningen«.
- (I den tryckta boken not 197) a.a. s. 98
[ÅM 32]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...nyttjanderätt.«
- (I den tryckta boken not 198)
Bäärnhielm 1982 s. 28. [MB 82] Reformen 1810 fann stöd också
hos Bondeståndet, men när 90 år tidigare, vid riksdagen 1720, förslag
väcktes om en ny bördsrättsförordning, genomdrevs denna mot
Bondeståndets röst av de övriga stånden. Bondeståndet förklarade den
gången sin vilja att »allt framgent förbliva vid Sveriges
uråldrige gamla lag uti bördsrättssaker«. Almquist 1934 s. 183
[JEA 34]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...hemman«.
- (I den tryckta boken not 199) Wohlin 1909
s. 17 [NW 1909]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kategori,
- (I den
tryckta boken not 200) Malmström 1934 s. 114 [ÅM 34].
Jfr. Olof Wallqvists uttalande i hans berättelse om riksdagen i
Stockholm 1789: »Lika säkert är, att multiplikation av
privilegier leder till inga privilegier [ …
]« Historiska handlingar, femte delen 1866
s. 376 [HH 1866]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...för.
- (I den tryckta boken not 201) »Ju
mer penning- och marknadsekonomin griper omkring sig, och ju mer
jordens produkter förvandlas till varor, desto starkare måste också
frestelsen att betrakta även jorden som en handelsvara bli.«
Winberg 1985 s. 156 [CW 85]. Lars Herlitz har visat på en
kraftig stegring i synnerhet av skattemantalets taxeringsvärde, som
1813 var »drygt 8 gånger så stort som hundra år tidigare«.
Herlitz 1974 s. 287 [LH 74]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...järnhanteringen«.
- (I den
tryckta boken not 202) Heckscher 1944 s. 119 [EFH 44]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...skatteköp,
- (I den tryckta boken
not 203) a.a. s. 127 [EFH 44]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...omfattning«.
- (I den tryckta
boken not 204) a.a. s. 128 [EFH 44]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...ståndspersoner.
- (I den tryckta boken not 205)
a.a. s. 128 f. [EFH 44]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...skatteköp.
- (I
den tryckta boken not 206) Bondeståndets prot. 6 1957
s. 792 [BRP 1939]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...ståndspersoner.
- (I den tryckta
boken not 207) Ingers 1948 s. 183 [EI 49]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...ståndspersoner.
- (I den tryckta boken not 208) Herlitz 1974
s. 151 [LH 74]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...mantalet.
- (I den tryckta boken not 209)
a.a. s. 325 [LH 74]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...grad.
- (I den tryckta boken not 210) Heckscher
1944 s. 128 f [EFH 44]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...storskiftet.
- (I den tryckta boken not 211) Olai 1983 s. 231
f. [BO 83]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...skatteköpen.
- (I den tryckta boken not 212)
Jutikkala 1963 s. 244 [EJ 63]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...skydd.
- (I den tryckta boken not 213) Ingers 1948 s. 193
[EI 49]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...landbönder.
- (I den tryckta boken not
214) a.a. s. 201 [EI 49]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bondeklassen.
- (I den tryckta
boken not 215) Wohlin 1909 s. 46 [NW 1909]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1789.
- (I den tryckta boken not 216) Bäärnhielm 1970
s. 344 [MB 70]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...emancipation«.
- (I den tryckta boken not
217) Almquist 1934 s. 136 [JEA 34]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...generalisering.
- (I
den tryckta boken not 218) Kyle 1987 s. 6 [JK 87]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...ställe.
- (I den
tryckta boken not 219) Om tillväxten av »jordbrukets
underklasser« se sidan [*] eller s. 81 i
pappersboken
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...latifundiebildning.«
- (I den tryckta boken not 220)
Åström 1897 s. 212 f. [AÅ 1897]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...intecknas«.
- (I den tryckta boken not
221) Bäärnhielm 1970 s. 341 [MB 70]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...frälse.
- (I den tryckta boken not 222) Winberg 1985
s. 193 [CW 85]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...].«
- (I den tryckta boken not 223) Geijer 1819
s. 194 f. [EGG 1819]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...härskar.«
- (I den
tryckta boken not 224) a.a. s. 196 [EGG 1819]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...utveckling.
- (I den tryckta boken not 225) Kaser I 1971
s. 121. [MK 5971]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...frälsejorden.
- (I den tryckta boken not 226) Åström 1897
s. 185 [AÅ 1897]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...samhälle«.
- (I den tryckta boken not
227) Behrens 1962 s. 16 [FB 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...nybyggare.
- (I den tryckta boken not 228) [HBA] C 1,
2. Dessa var: Per Hindersson, »yngste dräng vid
Gravendal«, Johan (Jan) Jakobsson och Gustav Mattsson. Jan
Jakobssons torp, Mörttjärnshöjden, låg c:a 3 km nordväst om sjön
Mången.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...jord.
- (I den tryckta boken not
229) [HBA] C 1, 84, 85
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kolaretorp.
- (I den tryckta boken not 230)
[HBA] C 1, 2
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ].«
- (I den tryckta boken not 231)
Kongl. Stadgar 1797 s. 7 f. [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...brukade.
- (I den tryckta boken not 232) [HBA] G 2 B,
10
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...»arrendatorer«.
- (I den tryckta boken not 233)
Jfr. sidan [*] här eller s. 62 i pappersboken. Jan
Lindegren har visat på en »skönhetsfläck« i den svenska
översättningen av Perry Andersons Den absoluta statens utveckling
[PA 80], där »tenants« återgetts med
»arrendatorer«. Lindegren motiverar sin kritik med att
uttrycket arrendator ej kan användas om feodala bönder, landbönder.
Lindegren 1980 s. 18 [JL 80].
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...arrendeinstitut.
- (I den
tryckta boken not 234) Hafström 1968 s. 58 [GH 68]:
»[ … ] en ofrälse person ursprungligen ej kunde komma
ifråga som arrendator.«
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...lagtext.
- (I den tryckta boken not 235) Westerlind 1977
s. 103 ff. [PW 71]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...torparna.
- (I den
tryckta boken not 236) [HBA] G 2 B 4
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bruka«.
- (I den tryckta boken not 237) Kongl. Stadgar
1736 s. 161 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...jordbesiddelsen.«
- (I den tryckta boken not 238) Vester
1978 s. 46 [MV 1978]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...skatte.
- (I den tryckta boken not 239) Åbokommitténs
betänkanden I 1918 s. 14 [ÅKB 1918]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...skatteköp.
- (I den tryckta boken not 240) Noraskogs arkiv 2
1893-95 s. 221 [NSA 27]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...mantal.
- (I den tryckta boken not 241)
a.a. s. 327 ff. [NSA 27]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ].«
- (I den tryckta boken not 242)
Kongl. Stadgar 1837 s. 356 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...län.
- (I den tryckta boken not 243) Noraskogs arkiv
2 1893-95 s. 330 ff. [NSA 27]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...köpeskillingar«.
- (I den tryckta boken not 244) Schager
1936 s. 336 [NS 36]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1791.
- (I den tryckta boken not
245) [HBA] C 1 85 d
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...må«.
- (I den tryckta boken not 246) Gerard 1957 s. 101
[OG 57]. Se även vad Hanna Haack uppger om förhållandena i
Mecklenburg: »Genom de flesta 'Bauernlegungen' gjordes bönder
och torpare till livegna daglönare, som var bundna till torvan och
blev förpliktade till arbete på godset. Sålunda blev de agrara
producenterna skilda från jorden utan att samtidigt en befrielse från
feodala bojor följde.« Haack 1983 s. 363 [HH 83]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...århundrede«.
- (I den tryckta
boken not 247) Aalbæk-Nielsen 1988 [KAN 88]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...samfund.«
- (I den tryckta boken not 248) Krogh 1987
s. 170 f. [TK 87]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...pappersboken).
- (I
den tryckta boken not 1) Om denne och hans familj se Jonsson 1988
s. 14 ff. [PJ 88]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...vägröjning«.
- (I den
tryckta boken not 2) Broberg 1957-1958 s. 39 [RB 5758],
Gottlund 1931 s. 349 [CAG 31]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Muckelin«.
- (I den tryckta boken not
3) Utredningar i brev till förf. från Lars-Olof Herou
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1560-talet.
- (I den tryckta boken not 4) Domböcker för
Savolax 1954 s. 97, 98 f., 192 ff., 219 [KP 54]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...socken.
- (I den
tryckta boken not 5) Enligt muntlig uppgift av förf. Hilkka Alm, Nås,
själv bördig från Sääminki
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Muhoijnen«.
- (I den tryckta boken not 6) Ylikangas 1978
s. 329 [HY 78]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Puuroinen.
- (I den tryckta boken not 7) Brev till förf. från
Lars-Olof Herou. Se även dennes uppsats i årsskriften Gränge 15-16
s. 9 [LOH].
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Nås.
- (I den tryckta boken not 8) Nordmann 1888
s. 26 [PN 1888]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...socken.
- (I den tryckta boken not 9) Isidor Sundberg nämner
»den mycket vanliga Rautalampisläkten Puroinen eller
Puuranen«. Sundberg 1942 s. 33 [IS 42]. Namnet finns 1621
belagt i tre byar i Rautalampi socken, a.a. s. 19.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Olsson.
- (I den tryckta boken not 10) Om de första finnarna i
Drafsen se Falk 1950 s. 53 [RF 50]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...räntan.
- (I den tryckta boken not 11) [HBA] A 125, 3
g
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...stor.
- (I den tryckta boken not 12) Ågren 1964 s. 106
[KÅ 64]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bönder.
- (I den tryckta boken not 13) a.a.
s. 156 [KÅ 64]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...dagsverken.
- (I den tryckta boken not 14) Ström
1956 s. 217 [ETS 56]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...år.
- (I den tryckta boken not 15) BA HS G:3 [BAHS]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Maj:t.
- (I den
tryckta boken not 16) Kongl. Stadgar 1736 s. 871 ff. [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...utlåtanden.«
- (I den tryckta boken not 17) [HBA] A
125, 3 d
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...känt.
- (I den tryckta
boken not 18) Ström 1956 s. 263 [ETS 56]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...landet.
- (I den tryckta boken not 19) Ekman
1783 s. 138 [EE 1783]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bergsbruket.
- (I den tryckta boken
not 20) Jfr. Lindegren 1980 s. 38 [JL 80]. Birgitta
Ericsson har belyst ett fall, där rådet mildrat en dom mot värmländska
bönder, som fällts för otillåten sved. Rådet konstaterade, att det
förelåg förmildrande omständigheter på grund av missväxt och
»mångas utblottade tillstånd«. Ericsson 1986 s. 13
[BE 86]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...penningränta.
- (I den tryckta
boken not 21) Ström 1956 s. 289 [ETS 56]. Arbetsräntan ersattes
sålunda av penningränta. Någon produktränta var det aldrig frågan
om. Även när räntan erlades i kolleveranser, var det också då frågan
om penningränta: Torparna fick betalt för kolen, och räntan uppfördes
på debetsidan. Om arbetsränta, produktränta, kontantränta se Marx 1932
s. 744 ff. [KM 1867] och Johansson, Thomasen 1981 s. 18
ff. [KJUT 81]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kmt:
- (I den tryckta boken not 22) [HBA] G 2 A 2
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...innan.
- (I den
tryckta boken not 23) Holmkvist 1945 s. 62 f. [EH 45]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...reglerat.
- (I den
tryckta boken not 24) Kongl. Stadgar 1736 s. 160 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kolbönderna«.
- (I
den tryckta boken not 25) Heckscher 1949 II:1 s. 476
[EFH 49]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...daler«.
- (I den
tryckta boken not 26) Kongl. Stadgar 1736 s. 309 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...förbrutit«.
- (I den tryckta boken not 27)
a.a. s. 160 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...vanan«.
- (I den tryckta boken not 28)
a.a. s. 627 ff. [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...belägne«.
- (I den tryckta boken not 29)
a.a. s. 648 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kolpriset.
- (I den tryckta boken not 30)
a.a. s. 686 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...betalte«.
- (I den tryckta boken not 31)
a.a. s. 865 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...härad.
- (I den tryckta boken not 32)
a.a. s. 870 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...disposition.«
- (I den
tryckta boken not 33) a.a. s. 871 ff. [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1737.
- (I den tryckta boken not 34)
Kongl. Stadgar 1786 s. 42 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kmt.
- (I den tryckta boken not 35) Vid
räkenskapsårets början hade han en skuld på 297 daler 9 öre kmt, och
han hade under året gjort uttag för 31 daler 28 öre kmt. Inkomsterna
var sammanlagt 48 daler 8 öre kmt. Skulden vid räkenskapsårets slut
borde då rimligtvis ha minskat till 280 daler 29 öre kmt. Men här har
bruksbokhållaren gjort sig skyldig till ett fel i bokföringen. Skulden
upptas i stället till ett belopp av 480 daler 29 öre. Detta
skuldbelopp förs sedan över år från år och kvarstår ännu 1735, det
sista år Lars Olsson förekommer i avräkningsboken. Huruvida han själv
eller dödsboet efter honom krävdes på det felaktiga beloppet är inte
känt. [HBA] G 2 A:7-18. Eljest förefaller bruksbokhållarna inte
ha gjort sig skyldiga till räknefel. Detta är det enda, som jag har
kunnat upptäcka i det material, som jag arbetar med.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...svedjebruket.
- (I den tryckta boken not 36) Broberg
1967 s. 72 [RB 67]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...systemet.
- (I den tryckta boken not 37)
Boserup 1973 s. 16. [EB 73] Svedjande var förut allmänt känt
i Sverige, ny var den teknik, som finnarna förde med sig. Svedjebruk
var vanligt i skogsbygder också utanför finnmarkerna. Se t.ex. Bäck
1984 s. 105. [KB 84]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Kuopio.
- (I den tryckta boken not 38) Bennet 1792
s. 35 ff. [SB 1792]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...marken.
- (I den
tryckta boken not 39) Vilkuna 1953 s. 12 ff. [KV 53]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1100-talet.
- (I den tryckta boken not 40)
a.a. s. 20 [KV 53]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...rovor.
- (I den tryckta boken not
41) Soininen 1974 s. 450 [AMS 74]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kornet.
- (I den tryckta boken not 42) Fernow 1779 s. 609
[EF 1779]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...16-20.
- (I den tryckta boken not 43)
Montelius 1962 s. 65 [SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...hundra.
- (I den
tryckta boken not 44) Soininen 1974 s. 450 [AMS 74]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...6,4.
- (I den tryckta boken not
45) Hannerberg 1941 s. 224 ff. [DH 42]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bergsmännerna.«
- (I
den tryckta boken not 46) Palmqvist 1928 s. 17 [AP 28]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...arealen.
- (I den tryckta boken not 47) Noraskogs arkiv
1893-95 s. 432 f. [NSA 27] I polemik mot Eli Heckscher har Eva
Österberg påpekat, att brevet ifråga inte nämner något om finnar utan
riktar sig till menige allmogen på kronojord i Värmland. Österberg
1977 s. 140 [EÖ 77]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...svedjeland«.
- (I den tryckta boken not 48)
Ihrfors 1916 s. 157 [CGI 1916]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bergsbruket.
- (I den tryckta
boken not 49) Kongl. Stadgar 1736 s. 115 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...svedjande.
- (I den tryckta boken not 50) Broberg 1970 s. 104
[RB 70]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...utött«.
- (I den
tryckta boken not 51) Kongl. Stadgar 1736 s. 781 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...svedjandet.«
- (I den tryckta boken not 52)
a.a. s. 788 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...tillstånd.
- (I den tryckta boken not 53)
Sveriges Rikes lag (1780) 1981 s. 77 [SRL 1734]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...].«
- (I den tryckta boken not 54) Bondeståndets
prot. 2 1945 s. 256 f. [BRP 1939]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...avverkningarna.
- (I den tryckta boken not 55) a.a. 3 1948
s. 321. Se även Bäck 1984 s. 104 ff. [KB 84]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...vinstintresse.
- (I den tryckta boken not 56) Boserup 1973
s. 75 ff. [EB 73]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kapitalförstöring.
- (I den
tryckta boken not 57) Herlitz 1974 s. 16 [LH 74]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...folket«.
- (I den tryckta boken not 58) a.a. s. 17 f
[LH 74], Heckscher 1949 s. 201 [EFH 49]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...hindra.«
- (I den tryckta boken not 59) Almquist 1899 s.
479 [JAA 1899]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...]«.
- (I den tryckta boken not 60) Palmqvist 1938 s. 6
[AP 38]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...fattigdom«.
- (I den tryckta boken not 61) [HBA] A
736:246
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...annat.«
- (I den tryckta boken not 62) Rudenschöld 1748 s.
38 [UR 1748]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...värde«.
- (I den tryckta boken
not 63) Femårsberättelse Värml 1822 s. 11 [KMBW 1823]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...arbetskraft.
- (I den tryckta boken not
64) Intressant i detta sammanhang är den inte sällan framförda
uppfattningen, att finnarna skulle ha varit smutsiga och osnygga. Se
t.ex. Johansson 1875-1882 I s. 202 [JJ 1884]. Sådana uppgifter
bör ses mot bakgrunden av det faktum, att finnarnas hygien sannolikt
vida överträffade svenska bönders i allmänhet. Vid värderingen av Pål
Hinderssons fasta egendom 1792 är också en »badstuga«
upptagen (sidan [*] här eller s. 59 i pappersboken),
och ännu vid Gottlunds resa i finnmarkerna 1817 badades
bastu. Gottlund konstaterar, att män och kvinnor, pojkar och flickor
badade samtidigt. Gottlund 1931 s. 213 [CAG 31]. Craelius
berättar om finnallmogen i Säfsnäs, att den skiljer sig från annan
allmoge »huvudsakligast i det hänseende, att den anser hudens
renhållning för nyttig och badet för en verklig njutning, vilket de
bruka minst varje lördagsafton«, ja ofta t.o.m. varannan dag. Då
Craelius anser sig ha goda skäl att misstänka, att hans läsekrets har
svårt att tro på existensen av en så överdriven renlighet, tillfogar
han: »Möjligen kunde sannfärdigheten av min uppgift sättas i
fråga.« Craelius 1830 s. 12 ff. [FDC 1830] Renligheten
ser dock Craelius som en bidragande orsak till lägre mortalitet bland
finnarna än bland befolkningen i övrigt,
a.a. s. 5. [FDC 1830]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...uppsyningsmän.
- (I den
tryckta boken not 65) Johansson 1875-1882 I s. 226 [JJ 1884]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...fällande«.
- (I den tryckta boken not 66)
BA HS huvudbok 1700 [BAHS]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1694.
- (I den tryckta boken not 67) Kongl. Stadgar 1736 s. 460
f. [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...tunnland.
- (I den tryckta boken not 68) Montelius 1962 s. 65
[SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Wieslander.
- (I den tryckta
boken not 69) Wieslander 1936 s. 607 f. [GW 36]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...svedjandet.
- (I den tryckta boken not 70) Ingers
1948 s. 122 [EI 49]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bruken.
- (I den tryckta boken not 71) Montelius 1962 s.
69 [SM 62]. Inte bara svedjande kunde konkurrera med
kolningen om skogen. När i slutet av 1600-talet ett järnbruk grundades
i Kauttua i Satakunta, förutsattes i privilegierna, att bruket skulle
köpa kol av bönderna i omgivningen. Men dessa hade dittills använt
skogen för tjärbränning. Då bruket inte lyckades få tillräckligt med
kol, förbjöds tjärbränningen, men bönderna fortsatte ändå att bedriva
den. Genom beslut av landshövdingen 1741 fastställdes då, hur mycket
kol varje gård skulle leverera till bruket. »Detta mot böndernas
rätt stridande påbud upphävdes först 1862.« Jokipii 1962 s. 318
ff. [MJ 62], tysk sammanfattning s. 333
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bruksbygderna.«
- (I den tryckta boken not 72)
Montelius 1959 s. 168 [SM 59]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...svedjande.
- (I
den tryckta boken not 73) Montelius 1962 s. 63 [SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...övertygas.«
- (I den tryckta boken not 74) Palmqvist 1928
s. 8 [AP 28]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...partsinlaga.
- (I den
tryckta boken not 75) En av Gottlund i de värmländska och norska
finnarnas namn författad skrivelse upplästes 1823 i prästeståndet av
Frans Michael Franzén, då kyrkoherde i Kumla. Den innehöll krav på
upprättande av finska församlingar med finskspråkiga präster på de
finnskogar, som låg mellan Klarälven och Glommen. Se Gottlund 1931 s.
III [CAG 31]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...mantalspengar.
- (I
den tryckta boken not 76) Lext 1968 s. 43 ff. [GL 68]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...totalbefolkningen.
- (I den
tryckta boken not 77) Hannerberg 1940 s. 64 [DH 40]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...beräkningsgrund.
- (I den tryckta boken
not 78) Se även Friberg 1975 s. 13 [NF 75]: »[ …
] de regionala variationerna i mantalsskrivningens effektivitet
ofta [ … ] mycket stora.«
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...hushåll?
- (I den tryckta boken not 79) Hans
Sundström diskuterar definitionen av termen »rök«:
Medeltida kameralt material motsäger tolkningen av rök som lika med
hushåll. Sundström 1974 s. 199 f. [HS 74]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...generationer.
- (I den tryckta boken not 80)
Se Gaunt 1976 s. 53 [DG 76] och Björkman 1974 s. 131
f. [JOB 74]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1646.
- (I den tryckta boken not 81) Brev till
förf. från Lars-Olof Herou
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1564
- (I den
tryckta boken not 82) Domböcker från Savolax 1954 s. 61, 199
[KP 54]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1621.
- (I den tryckta boken not 83) Sundberg
1942 s. 16 [IS 42]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...avtagit.«
- (I den tryckta boken not 84) Mozelius 1791 s.
181 [PM 1791]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...tvåspråkig.
- (I den tryckta boken
not 85) Av intresse är också uppgiften hos Mozelius [PM 1791],
att finska språket på 1790-talet är nästan bortlagt. Detta har sålunda
till tiden sammanfallit med proletariseringen. Enligt en anteckning i
Segerstedtska samlingen [SS] var Katrina (Karin)
Mattsdotter, född 1793, död 1883 i Lilla Tomsjön, den sista
finsktalande personen i Hällefors.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...städselpengar.
- (I den
tryckta boken not 86) Jutikkala 1963 s. 59 [EJ 63]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...drängedagsverken.
- (I den tryckta boken
not 87) David Gaunt understryker, hur den omständigheten, att barn
innebar billig arbetskraft, påverkade attityden till barnafödande.
Gaunt 1976 s. 33 [DG 76]. När Nils dör 1754, har han i dödboken
beteckningen »dräng«.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...här).
- (I den tryckta boken not
88) Carlsson 1986 s. 19 [CC 86]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...ideal.«
- (I den
tryckta boken not 89) Ambjörnsson 1978 s. 21 f. [RA 78]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...familjen«.
- (I den tryckta boken not 90)
a.a. s. 22 [RA 78]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kärlek?
- (I den tryckta boken not
91) Jonsson 1988 s. 15 [PJ 88]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...sinnen.«
- (I den tryckta boken not 92) Det finns i
källorna eljest inget belägg för att Anders Hindersson skulle ha varit
sinnesförvirrad. Jfr. utlåtandet vid bevittningen av hans testamente
sidan [*] här eller s. 136 i pappersboken.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...skuldmål.
- (I den tryckta boken not 93)
»Kvinnans produktiva roll i bondefamiljen gav henne en långt mer
självständig position än den borgerliga kvinnan hade på
1800-talet.« Widerberg 1977, 4 s. 57 [KW 77]. Se även
Hanssen 1976 s. 45 [BH 76] om förhållandena under vad han
betecknar som »feodalstadiet«: »Det bör ha varit
stark likställighet mellan könen i realiteten [ … ].«
Detta förhållande grundade sig enligt Hanssen på betydelsen av
kvinnornas arbetsinsats.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...änkeman.
- (I den tryckta
boken not 94) Sveriges Rikes lag (1780) 1981 s. 15 [SRL 1734]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kol.
- (I den tryckta boken not 95) [HBA] G 2 B:8
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...stigar.
- (I den tryckta boken not 96) [HBA] G 2 A
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Påhl«.
- (I den tryckta boken not 97) [HBA] G 2 B:8
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...konto.
- (I den tryckta boken not 98)
[HBA] G 2 B:9. Enligt mantalslängden 1770 brukade tre torpare vid
Mången tobak: Anders Mattsson, hans bror Matts Mattsson och Pål
Hindersson. Icke-rökare var Anders Hindersson och Jonas Jonsson.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...arbetsfördelning.
- (I den tryckta boken not
99) Löfgren 1975 s. 6 [OL 75]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kol.
- (I den
tryckta boken not 100) [HBA] G 2 B:16
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...milan.
- (I den tryckta boken not 101) Blixt
1950 s. 244 ff. [OB 50]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kroppen.
- (I den tryckta boken not 102)
Landsmålsarkivet Uppsala 2983:12 s. 17 f.[MF 30]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ].«
- (I den tryckta boken not 103)
Runeberg 1770 s. 132 [EFR 1770]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...»slå«.
- (I den tryckta boken not 104) Om
barnarbete i agrarsamhället se även Levander 1946 s. 19
ff. [LL 46]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...åldrarna.
- (I den tryckta boken not 105) Hubermann
1978 s. 112 [LH 78], Olsson 1980 s. 82 [LO 80]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...].«
- (I den tryckta boken not 106)
a.a. s. 159 [LO 80]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...specie.«
- (I den tryckta boken not 107)
[HBA] G 2 B:15
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...dagsverken.
- (I den tryckta
boken not 108) [HBA] G 2 B:1
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kmt.
- (I den tryckta boken not 109) [HBA] G 1 A:1
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...arbete.
- (I den tryckta boken not 110) Jfr. härmed vad Abel
uppger om en mellaneuropeisk lantarbetares lön 1751-1760: 5,8 kg vete
pr dag. Abel 1935 s. 176 [WA 35]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Abramson,
- (I den tryckta boken not 111)
Abramson 1946 s. 104 [EA 46]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...2.400.
- (I den
tryckta boken not 112) Abel 1974 s. 26 [WA 74]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...liter.
- (I den
tryckta boken not 113) Jansson 1950 s. 95 [SOJ 50]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kg.
- (I den tryckta boken not 114) Montelius 1962 s. 70
[SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...antar.
- (I den tryckta boken not 115)
Hannerberg 1942 s. 464 [DH 42]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kg,
- (I den tryckta boken not
116) Abramson 1946 s. 118 [EA 46]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...herrgård:
- (I den tryckta boken not 117) Salander 1727
s. 11 [ES 1727]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...slott.
- (I den tryckta
boken not 118) Se Morell 1987 (a) s. 76 ff. [MM 87a] Mats
Morell kritiserar Heckschers metod, när det gäller förvandlingen av
äldre mått till nutida, och finner här en förklaring till de höga
värdena i utspisningstaterna hos Heckscher. Björn Helmfrid framställer
som hypotes, att staternas livsmedelskvantiteter utgjorde en del av
vederbörandes lön. Helmfrid 1949 s. 153 [BH 49]. Mats Morell
har refererat den diskussion om utspisningstater, som förts i Sverige
sedan Hans Forssell 1884. Morell 1987 (b) s. 3 ff. [MM 87b]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...dag.
- (I den tryckta boken not 119) Abramson 1946
s. 278. [EA 46]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...år.
- (I den tryckta boken
not 120) Runeberg 1770 s. 139 [EFR 1770]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...beräkning.
- (I den tryckta boken not 121)
Hannerberg 1942 s. 466 [DH 42]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...med.
- (I den tryckta boken not 122) Rålamb 1787
[ÅR 1787]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...dagkarl.
- (I den
tryckta boken not 123) Ekman 1793 s. 39 [EE 1793]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kg).
- (I den tryckta boken not 124) Abramson
1946 s. 118 [EA 46] Abramson beräknar för kalvkött 166
kal. pr. 100 g
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...material.
- (I den tryckta boken not 125) Montelius 1962 s. 195
ff. [SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ....
- (I den
tryckta boken not 126) Gadd 1983 s. 137 [CJG 83]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...spannmål.
- (I den tryckta
boken not 127) Enligt Björn Helmfrid avspeglar tiondelängderna väl
jordens avkastning. Men detta omdöme gäller en typisk
spannmålsproducerande socken och är därför knappast tillämpligt på
Hällefors finnmark. Helmfrid 1949 s. 167 [BH 49]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...456:2.
- (I den tryckta boken not 128)
[HBA] G 2 B:12
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...370:28.
- (I den tryckta
boken not 129) [HBA] G 2 B:8
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...råg.
- (I den
tryckta boken not 130) Broocman 1739 s. 34 f. [RB 1739]:
»[ … ] en tunna spannmål tillsammans, var till tages
en fjärdedels tunna malt, och males allt tillsammans något grannare,
än malt till bryggning [ … ]«
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...medelmåttig.
- (I den
tryckta boken not 131) Ekman 1783 s. 140 f. [EE 1783]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1764.
- (I den tryckta boken not 132)
Utterström 1957 s. 433 [GU 57]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1774.
- (I den tryckta boken not 133) [HBA] G 2 B:10 och
B:11
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kmt.
- (I den tryckta boken not 134) [HBA] G 2 B
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...knapp.
- (I den tryckta boken not 135) Ekman 1783 s. 141
[EE 1783]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...promille.
- (I den tryckta boken not
136) Ohlander-Norman 1984 s 171 [ASO+HN 84]. I hungersnödens spår
kunde också följa epidemier. I maj 1773 fann man i oskattlagda torpet
Mörttjärnshöjden nordväst om Mången en hel familj, som legat död i
flera veckor i rödsot, Jan Jakobsson med hustru och fyra barn.
Dödsfall i kopporna tycks däremot ej haft samband med dåliga skördar.
1769 dog tre av Pål Hinderssons barn, för två av dem uppges kopporna
som dödsorsak. En elvaårig son till Anders Mattsson dog också i
kopporna. Inom mindre än två månader skördade alltså kopporna tre,
möjligen fyra, barn i Mången. Men 1768 uppges ha varit ett år med
»ymnig skörd«. Ekman 1783 s. 140. [EE 1783] I hela
Hällefors socken dog år 1780 71 personer och av dessa inte mindre än
45 i kopporna. Skörden året innan betecknas dock som
»ymnig«. Ekman 1783 s. 141. [EE 1783]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kmt.
- (I den tryckta
boken not 137) [HBA] G 2 B:9-11
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...2.402:25.
- (I den tryckta boken not 138)
[HBA] G 2 B:5-13
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...riktningen.
- (I den tryckta boken not 139) Marx 1978 s. 308
[KM 78]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bevarade.
- (I den tryckta boken not 140)
[HBA] G 2 B:8-13
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...måg.
- (I den tryckta boken not 141) Örebro
länsräkenskaper 1755 II s. 2169, 1775 II s. 3758 [ÖLR]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...spannmål.
- (I den tryckta
boken not 142) Belysande är måhända, vad prästen i dödboken 1792 skrev
om Anders Mattssons bror, född 1730: »begärlig på
brännvin«. Ett mera »måttligt« bruk av brännvin har
dock vid denna tid hört med till livsförnödenheterna. Ilkka Mäntylä
nämner, att det i bondeståndet vid 1769-70 års riksdag underströks i
en promemoria, att när bönderna ofta måste stiga upp mitt i natten,
behövde de en sup. I flera riksdagsbesvär från den finska allmogen
framhölls, att »brännvinet var allmogens enda förfriskning i det
tunga arbetet«. Mäntylä 1984 s. 15 f. [IM 84]
Brännvinet förefaller ha haft en liknande betydelse för arbetet, som
kaffet senare fick. Var det kanske kaffet mer än nykterhetsrörelsens
propaganda, som fick brännvinssupandet att efter hand avta?
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...besåddes.
- (I den tryckta boken
not 143) Montelius 1962 s. 182 [SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...gängse.«
- (I den tryckta boken not 144)
[BA] huvudarkivet,bergverksrelationer
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...utsäde«.
- (I den tryckta
boken not 145) [HBA] A 125, 158 a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...skog.
- (I den tryckta boken not 146) Montelius 1962 s. 199
[SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...avkastning.
- (I den tryckta boken not 147) a.a. s. 192
[SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kalorier.
- (I den tryckta boken not 148) a.a. s. 118
[SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...ko.
- (I
den tryckta boken not 149) Carl-Johan Gadd har antagit, att korna
slaktats i genomsnitt vid en ålder av 11,5 år, att antalet kalvar var
0,66 per ko och år, och att en tredjedel av kalvarna inte slaktats
utan fötts upp. Gadd 1983 s. 137 [CJG 83]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Säfsnäs.
- (I den tryckta
boken not 150) a.a. s. 199 [SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kolkonto.
- (I den tryckta boken not 151) [HBA] G
2 A
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1745
- (I den tryckta boken not 152)
[HBA] G 2 A:27
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...ryssar.
- (I den tryckta boken not 153)
Montelius 1962 s. 243 [SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bruk.
- (I den
tryckta boken not 154) a.a. s. 108 [SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kmt.
- (I
den tryckta boken not 155) [HBA] G 2 B:1
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...därstädes«.
- (I den tryckta boken
not 156) Kongl. Stadgar 1786 s. 40 ff. [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...miltalet«.
- (I
den tryckta boken not 157) a.a. s. 603 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ]«.
- (I den tryckta boken not 158)
a.a. s. 43 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kol.
- (I den tryckta boken not
159) [HBA] A 125, 149
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...12-tunnorsstigar.
- (I den tryckta boken not 160) I drottning
Christinas kolmandat 1637 heter det, att »alle bemälte kolmått,
som gemenligen kallas skrinda, stig eller ryss, böre och skole vardera
hålla en läst, som är tolv tunnor gångbart mått«. Vidare
stadgas, att »ingen stig, skrinda eller ryss kan eller skall
räknas för laggill, utan han är fyra alnar och ett kvarter lång, en
aln och try kvarter bred och en aln och haltannat kvarter
hög«. Kongl. Stadgar 1736 s. 95 f. [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...00).
- (I den tryckta boken not 161) Maths Isacson och Lars
Magnusson har påpekat, att 1700-talets inflation, som medförde
sjunkande realräntor för vissa bondekategorier, inte kom
frälsebönderna till del. »Till stor del erlade frälsebönderna
sina räntor i form av naturaprodukter och dagsverken på frälsegodset.
Inflationsmekanismen berörde sålunda inte dem i någon större
utsträckning.« Isacson, Magnusson 1977 s. 53
[MILM 77]. Inte heller Hällefors donerade torpare fick någon
glädje av inflationen, tvärtom.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...dagsverken.
- (I den tryckta boken not 162) Montelius 1962 s.
243 [SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...skogsbruk.
- (I den tryckta boken not 163) Det
berättas om komministern Eric Beckius (1675-1760) i Hjulsjö, att han
»ansåg grovt arbete för sitt nöje« och därför
»årligen själv högg sin kolmila«. Westerås stifts
herdaminne 1844 s. 79 [JFM 1844]. En annan präst med intresse
för kolning var komministern Hans Toll [HT 1782], som 1782 utgav
skriften »Comminister Tolls kolningssätt«, där han
pläderar för en vedbesparande metod. Även prosten i Norrköping, den
kände bokutgivaren Reinerus Broocman, har i sin »En fulständig
swensk hus-håldsbok« 1736-1739 ett kapitel om kolning. Vid en
genomgång av samtliga bouppteckningar i Grythytte härad från
1760-1798 är detta den enda bok, jag funnit nämnd, vilken behandlar
kolarkonsten. Den fanns dock inte i ett allmogehem utan hos en
bruksinspektor.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kan.«
- (I den tryckta boken not 164) Strömbom 1800
s. 11 [JS 1800]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Skogsbruk.«
- (I den tryckta boken not 165)
Blixt 1950. [OB 50] Grangärde sockens finnmark tillhörde samma
kulturområde som Hällefors finnbygd. Jfr. sidan [*]
här eller s. 243 i pappersboken, not 16
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...vallonerna.
- (I den tryckta boken not 166) Montelius 1959 s.
160 [SM 59]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...socken.
- (I den tryckta boken not 167) Blixt 1950 s. 105
[OB 50]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...läggemilorna«.
- (I den tryckta boken not 168) Wallner
1746 s. 2 [MEW 1746]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...veden.
- (I den tryckta
boken not 169) a.a. s. 75 ff. Sven Rinman [SR 1788] hade
föreslagit, att man skulle försöka utvinna tjära ur veden samtidigt
med kolningen.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...dagen.
- (I den tryckta boken not 170)
[HBA] G 2 B:19
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...ny.
- (I den tryckta boken not
171) Blixt 1950 s. 102 [OB 50]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...aln).
- (I den
tryckta boken not 172) Johansson 1875-1884 I s. 225 [JJ 1884]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...resmila.
- (I den
tryckta boken not 173) Blixt 1950 s. 102 [OB 50]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...etc.
- (I den tryckta boken not 174) a.a. s. 190
f. [OB 50]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...personer.
- (I den tryckta boken not 175) Johansson 1875-1884
I s. 225 [JJ 1884]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...arbetet.
- (I den tryckta boken not 176) Blixt 1950 s. 150
[OB 50]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...dem.
- (I den tryckta boken not 177) Det är detta moment vid
kolningsarbetet, som Dan Andersson avser i dikten Kolvaktaren:
Tåligt, manligt vakande
kärlig sömn försakande
vakt vid kolen satt.
Spröda, hårda händerna
röra lamt i bränderna,
som gnistrande och glödande,
av röda flammor flödande
ge ljus åt snårens natt.
Röken kväljer kvävande,
nät av ångor vävande,
het och stark och frän.
Kolen kallna klingande,
knäppande och ringande,
i höga svarta hoparna
vid askbeströdda groparna
emellan frusna trän.
Andersson 1915 s. 7 f. [DA]
Skalden ger här en korrekt beskrivning av vakten vid den utrivna
milan. Kolaren brukade därvid uppföra ett vindskydd, ett s.k. skyve,
och framför det hade han en eld, som skydd mot nattkylan. Det är denna
eld, vars bränder i dikten »gnistrande och glödande, av röda
flammor flödande, ge ljus åt snårens natt«.
»Kolen kallna klingande, knäppande och ringande«: När
kolen rivs ut och kallnar, ger de ifrån sig ett klingande ljud. Ofta
liknade kolaren milan vid en brud, utrivningen vid ett bröllop, och de
gamla, uttjänta kläder, han hade på sig vid tillfället, för
bröllopskläder, medan kolens klingande kallades bröllopsmusik.
»Höga svarta hoparna«: Vid utrivningen tömdes inte kolen i
en gemensam hög utan i många små hopar. Brann kolen upp i en sådan
hop, kunde man kanske ändå rädda kolen i de andra. Blixt 1950 ss. 146,
150, 244 [OB 50]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kol.
- (I den tryckta boken not 178) Blixt 1950 s. 150
[OB 50]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...arbetskraft.
- (I den tryckta boken not 179) Han var född 1868
och dotterson till den Abraham, f. 1779, som är nämnd på
sidan [*] här eller s. 35 f. i pappersboken.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...valsjärn.
- (I den tryckta boken not
180) [HBA] G 2 B:18
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...motor«.
- (I den tryckta boken not 181) Ekdahl 1983 s. 17
[LE 83]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...utformning«.
- (I den tryckta boken not 182) Bravermann
1977 s. 62 [HB 77]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...pressarna.
- (I den tryckta boken not 183)
Ekdahl 1987 s. 81 [LE 87]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...sida«.
- (I den tryckta boken not 184) Ekdahl
1983 s. 80 f. [LE 83]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...arbetsprodukten,
- (I den tryckta boken not 185) Florén 1987
s. 66 ff. [AF 87]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...föregått.
- (I den tryckta boken not 186)
a.a. s. 228 [AF 87]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...arbetare.
- (I den tryckta boken not 187)
a.a. s. 139 ff. [AF 87]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...koloxidförgiftning,
- (I den tryckta boken not 188)
Bergström 1955 s. 61 [HB 55]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...fot.
- (I den tryckta boken not 189) a.a. s. 24
[HB 55]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...distriktet.
- (I den tryckta boken not 190)
[HBA] A 125, 127
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...rekognitionsavgift.
- (I den tryckta boken not 191) [HBA]
A 125, 1 b.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...stigar.
- (I den tryckta boken not 192) [HBA] G 2 B:15
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Kumblenius.
- (I den tryckta boken not 193) Var ämbetsbiträde
åt komminister Alexander Avelin, som besvärades av »ovanlig
darrning, som så tilltog, att han måste begära adjunkt«.
Westerås stifts herdaminne 1844 s. 102 [JFM 1844]. Kumblenius
var, som namnet antyder, bördig från Kumla, där hans far var
skattebonde. Han säges som hjälppräst i Hällefors ha haft ett
»tungt och mångårigt arbete«. Westerås stifts herdaminne
1846 s. 103 f.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...merprodukt.
- (I den tryckta boken not 194) Herlitz 1974 s. 159
[LH 74]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...underhåll.«
- (I den
tryckta boken not 195) Isacson 1979 s. 11 [MI 79]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ]«.
- (I den tryckta
boken not 196) Heckscher 1944 s. 111 [EFH 44]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ].«
- (I den tryckta boken not 197)
Thomson 1923 s. 15 [AT 23]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...underhåll.«
- (I den tryckta boken not 198) Ekeberg 1911
s. 4 [BE 11]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...värde«.
- (I den tryckta boken not 199) Heckscher 1944 s.
111 f. [EFH 44] Skattetrycket kan på grund av
skattesystemets bristande anpassning till hemmanens bärkraft ha varit
mer besvärande för somliga bönder än för andra, som i stället kunnat
behålla ett överskott. Se Österberg 1977 s. 259 [EÖ 77] och
1986 s. 310.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...tunna.
- (I den tryckta boken not 200) Herlitz 1974 s. 247 f,
272 f. [LH 74]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...tunnor.
- (I den tryckta boken not 201)
a.a. s. 273 [LH 74]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...jordbruksdriften.
- (I den tryckta boken not 202)
Isacson 1979 s. 12 [MI 79]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...penningavraden.
- (I den tryckta boken not 203)
a.a. s. 36 [MI 79]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1 1/2.
- (I den tryckta boken not 204) [HBA] G 2 B:2,
B:15
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...överskott.«
- (I den tryckta boken not 205)
Lindegren 1980 s. 26 ff. [JL 80]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1824.
- (I den tryckta boken not 1) Om
släkten Heijkenskjöld se Heijkenskjöld 1933 [SH 33]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...fäder.«
- (I den tryckta boken not 2) Jfr. Norrlid
1987 s 258 [IN 87]: »Det fanns en tid, inte alltför
avlägsen, när makten var mycket påtaglig, när den kändes på ryggen och
i magen, och när den syntes för ögat, klädd i krona, kappa eller
länsmansmössa.« Se även Eklund 1974 s. 45 [PE 74]:
»Industrins frammarsch [ … ] medförde en brytning med
det urgamla patriarkaliska systemet. I spetsen för företagen stod inte
längre patronen-husbonden utan en tjänsteman som företrädde anonyma
kapitalägare, aktieinnehavarna. I denna upplösning av det
patriarkaliska systemet låg fröet till arbetarrörelsen.«
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...högaktning«.
- (I den tryckta
boken not 3) Heijkenskjöld 1933 s. 129 [SH 33]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...behandlingssätt.«
- (I den tryckta
boken not 4) Schubert 1825 s. 111, 117 [FWS]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...intressen.
- (I den tryckta boken not 5)
Jfr. Marx i förordet till första upplagan av Kapitalet: »Mindre
än någon annan kan min ståndpunkt, vilken uppfattar de ekonomiska
samhällsformernas utveckling som en naturhistorisk process, göra den
enskilde ansvarig för tillstånd, vilkas skapelse han socialt är, hur
mycket han än strävar att subjektivt höja sig över dem.« Marx
1930 s. 8 [KM 1867]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...samhällets.
- (I den tryckta
boken not 6) Marx a.a. s. 743 [KM 1867]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...verk.
- (I den tryckta boken not 35)
Kongl. Stadgar 1736 s. 155 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...det.
- (I den tryckta boken not 7) Jägerskiöld 1984 s.
229 [SJ 84]. Se även Jägerskiöld 1963 s. 18. [SJ 63]
»Den romerska lagstiftningen har varken som kanonisk eller
justiniansk mäktat ingripa i det svenska stats- och
vetenskapslivet. Det var därför naturligt, att samma folk, ur vars
hela lynne och historiska liv redan under medeltiden en underbart
herrlig, äkta nationell lagstiftning i landskapslagarna uppspirat,
aldrig skulle i sina lärda jurister övergiva denna rättsbildning utan
huvudsakligen använda sina krafter på dess uppfattning och
utbildning.« C.J. Lenström 1841, cit. efter Jägerskiöld 1963
s. 26 [SJ 63]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...regalrätt.
- (I den tryckta boken not 8) Styffe 1864 s. 5
[CGS 1864]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...mitt«.
- (I den tryckta boken not 9) Kyle 1987 s. 111
[JK 87]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...gruvdrift.
- (I den tryckta boken
not 10) Sommarin 1910 s. 146, 151 [ES 1910a]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...landet«.
- (I den tryckta
boken not 11) a.a. s. 142 [ES 1910a]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Margareta.
- (I den tryckta boken not 12)
a.a. s. 162 [ES 1910a]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...selv«.
- (I den tryckta boken not 13) Helland 1892 s. 13
[AH 1892]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...satte«.
- (I den tryckta boken not 14)
Sommarin 1910 s. 151 [ES 1910a]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...lagstiftningsrätten.«
- (I den tryckta boken
not 15) Åqvist 1985 s. 218 [GÅ 85]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1288.
- (I den tryckta boken not 16) Sommarin 1910 s. 40
[ES 1910a]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bergsrätten.
- (I den tryckta
boken not 17) a.a. s. 37 [ES 1910a]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...framlegge«.
- (I den tryckta boken not 18) Langebek 1758
s. 65 [JL 1758]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Tydske«.
- (I den tryckta boken
not 19) a.a. s. 70. [JL 1758] Langebek har pekat på en rad
svenska ortnamn, där stammen i »sachsare« ingår,
t.ex. Saxhyttan vid sjön Saxen i Grythytte bergslag, vilka skulle
kunna vara vittnesbörd om en tidig påverkan av sachsiskt bergsbruk,
a.a. s. 72. [JL 1758] Troligare är dock, att sådana ortnamn
bildats i anslutning till ordet »sax« i betydelsen
»sten«. Ortnamnen i Värmlands län 1934
s. 77 f. [ONVL 39]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1290.)
- (I den tryckta boken not
20) Maedge 1916 s. 101 [CAM 1916]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...rätten.
- (I den tryckta
boken not 21) Sommarin 1910 s. 28 f. [ES 1910a]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...uppfattning.
- (I
den tryckta boken not 22) Maedge 1916 s. 146 [CAM 1916]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Sverige.
- (I den tryckta boken not 23) Tunberg 1922 s. 81
[ST 22]. Tunberg betecknar även Langebeks undersökning som
banbrytande, a.a. s. 16 [ST 22]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...överhuvudtaget«.
- (I den tryckta boken not 24) a.a. s. 85
[ST 22]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Kopparbergs.
- (I den tryckta boken not 25) Söderberg 1932
s. 59 f. [TS 32]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kungamakten.
- (I den
tryckta boken not 26) a.a. s. 67 ff. [TS 32]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bergsbruk.
- (I den
tryckta boken not 27) Odén 1960 s. 229. [BO 60] Odén ansluter
sig härvid till Sommarin, Tunberg, Söderberg m.fl.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...övertygande.
- (I den tryckta boken not 28) Sommarin 1910
s. 143 [ES 1910a]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1200-talet.
- (I den tryckta boken
not 29) Åqvist 1985 s. 199 ff. [GÅ 85]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...stämningar.«
- (I den tryckta boken not 30)
a.a. s. 220 [GÅ 85]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bondehemman«,
- (I den tryckta boken not 31) Johansson
1875-1884 I s. 161 [JJ 1884]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...inflytande,
- (I den tryckta boken not
32) Sten Lindroth har understrukit, att tyskt inflytande vid
Kopparberget kring mitten av 1300-talet inte kan bestridas, men han
ifrågasätter, om vi därav kan dra några slutsatser om gruvans första
upptagande. »Det finns efter allt att döma ingenting i den
äldsta gruvbrytningen och koppartillverkningen vid Kopparberget, som
inte kan ha ett inhemskt ursprung.« Lindroth 1955 s. 26
ff. [SL 55] Lindroth hänvisar till Herman Sundholm, som
menar, att 1300-talets blomstrande bergsbruk måste ha som
förutsättning en långvarig teknisk utveckling. Se Sundholm 1931-1932
s. 408 ff. [HS 32]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kansli.
- (I den
tryckta boken not 33) Odén 1960 s. 226 [BO 60]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Sverige.
- (I den tryckta boken
not 34) Carlberg 1879 s. 48. [JOC 1879] Ett exempel på tyskt
inflytande på norsk bergsrätt vid denna tid är den första norska
bergsrätten 1539, vilken är skriven på tyska och har som förebild
hertig Georgs bergsrätt för Sanct Annaberg 1509, Helland 1892 s. 3
[AH 1892]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...over.
- (I den tryckta boken not 38)
Germanenrechte 1935 s. 99 [GSL 35]. »All skatt
begraven under jorden djupare än en plog går, hör till kunglig
egendom. Silver får tillika icke någon bryta på en annan mans egendom
utan dens samtycke, som äger marken (platsen); men ger han (åt) denne
tillåtelse, skall uppsikten (övervakningen) däröver vara hans
(d.v.s. ägarens).« Förslag till översättning av Marianne
Håkansson, Institutionen för Nordiska språk, Lund.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...rätten.
- (I den tryckta
boken not 36) Arndt 1903 s. 108 [AA 1903]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...statsmakten.
- (I den
tryckta boken not 37) Arndt 1894 s. 27 [AA 1894]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...markägaren.
- (I den tryckta boken not
39) Så t.ex. hos Hake 1823 s. 29 [CHGH 1823]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...sig.
- (I den tryckta boken not 40) Golcher 1968 349
f. [HG 1868] Om ett belägg för ett bergsregale i den
frankiske kejsaren Karl den stores Capitularier se Köhler 1786 s. 20
[AWK 1786]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kejsartid.
- (I den tryckta boken not 41) Arndt 1894 s.
29. [AA 1894] Om bergverksordningen från Vipaska se G. Wilmanns
1878 s. 217 ff. [GW 1878]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...markägaren.
- (I den tryckta boken not 42) Arndt 1894 s. 29
[AA 1894]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bergsrätt.
- (I den tryckta boken not 43)
Neuburg 1900 s. 62 [CN 1900]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...500-talet.
- (I den tryckta boken not 44)
a.a. s. 63 [CN 1900]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...salt.
- (I den tryckta
boken not 45) Willoch-Turner 1970 s. 11 [RW+GT 70]. Enligt
Erik Arup skulle däremot regalrätten gå tillbaka på »den
europeiske - eller rettere den germanske - statsorganisations mest
primitive stadier«! »Hvad der skete paa de roncaliske
Marker var, att der indførtes Begrebet og Navnet [ …
]« Arup 1905 s. 227 f. [EA 1905]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...landsfurstarna.
- (I den tryckta boken not
46) I ett förläningsbrev från 1364 heter det: »Kejsar Karl IV
förlänar åt greve Gebhart av Mansfeld [ … ] kopparbergverket
jämte bergsrätt [ … ]«, och i ett brev från 1417:
»Vi Sigmund med Guds nåde romersk konung [ … ]
förlänar [ … ] kopparberget och bergsrätter däröver
[ … ] och även bergverket och bergsrätten inom slotten
Armsteins och Rammelbergs ägor [ … ]«. Mück 1910 I
s. 3 ff. [WM 1910]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bergsrätten.
- (I den tryckta boken not 47) Henschke 1974 s. 34
[EH 74]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1556.
- (I den tryckta boken
not 48) Om denne och Joachimsthals äldsta bergsrätt se Laube 1890/91
s. 201 ff. [GEL 1891] Bergsrätten i Iglau är utgiven och
kommenterad av Zycha 1900 [AZ 1900].
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...civilrätt.
- (I den tryckta boken not 49)
a.a. I s. 86 [AZ 1900]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bergverken.
- (I
den tryckta boken not 50) a.a. I s. 89 ff. [AZ 1900]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...processrätt.
- (I den tryckta boken not
51) Om rättskällorna till romersk rätt se Ankarloo 1985 s. 5
ff. [BA 85]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...följd.
- (I den tryckta
boken not 52) Zycha 1900 II s. 113 ff. [AZ 1900]
»Geschworner äro bergskunnige ämbetsmän, som av
Kongl. Bergs-Collegio i bergslagerne tillsättas att hava inseende vid
gruvearbetet, att det efter rätt bergsmansvis drives [ …
].« Rinman 1788 s. 596 [SR 1788]. Geschwornern hade
alltså främst tekniska uppgifter, men han kunde också vid förfall för
bergmästaren vara ordförande i bergstinget.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...domstolar.
- (I
den tryckta boken not 53) Zycha 1900 I s. 95 [AZ 1900]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...framföra.
- (I den tryckta boken not 54)
a.a. II s. 227 [AZ 1900]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...vittnesgilla.
- (I den tryckta
boken not 55) a.a. II s. 260 ff. [AZ 1900]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...stadsförvaltningen.
- (I den tryckta boken not 56) Tunberg 1922
s. 81 [ST 22]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...rådman.
- (I den tryckta boken not 57) Svenska landskapslagar
femte serien 1979 s. XCVIII [SLL 79]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...vilja«
- (I den tryckta
boken not 58) Kongl. Stadgar 1736 s. 16 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Noreg.«
- (I den tryckta boken not 59) Koht 1931 s. 173
[HK 31]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Alsnöstadgan,
- (I den tryckta boken
not 60) »Alltjämt gäller det orimliga i att det mest
betydelsefulla och vittgående privilegium som någonsin givits i
Sverige skulle ha uttryckts i en enda mening i en stadga som för
övrigt handlar om helt andra saker.« Sjöholm 1988 s. 292
[ES 88]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ].«
- (I den tryckta boken
not 61) Hjärne 1951 s. 19 ff. [EH 51] Den romerska
majestätsrätten är svår att harmonisera med mosaisk
rättstradition. Där finns visserligen också en regalrätt (»Detta
skall vara konungs rätt, den över eder råda skall«, 1
Sam. 8:11), men införandet av kungadömet i Israel betecknas som ett
avfall från Herren: »förty de hava icke förkastat dig utan mig,
att jag icke skall vara konung över dem« (1
Sam. 8:7). »Alla antimonarkistiska bibelställen ha blivit mycket
smidigt överslätade i monarkierna, men de förtjäna utan tvivel att
studeras av länder, där styrelsen ännu återstår att utforma. Giver
Kejsarenom det Kejsarenom tillhörer, är vad bibeln lär oss om
kungahus, men något stöd för monarkien är icke detta, ty den tiden
saknade judarna kung och voro ett lydfolk under romarna.« Paine
1986 s. 62 [TP 86]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...rättsskipningen.
- (I den
tryckta boken not 62) Lönnroth hänvisar som förklaring till att svensk
historia aldrig skulle ha haft ett feodalt skede till »de hinder
den svenska rättstraditionen utgjorde«. Lönnroth 1940 s. 172
[EL 40]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...öppen«.
- (I den tryckta boken not 63) Larsson
1975 s. 63 [LOL 75]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...källmaterial«.
- (I den tryckta
boken not 64) Larsson 1977 s. 29 [LOL 77]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...rättsskipningen«.
- (I den tryckta boken not 65) Fritz
1972 s. 100 [BF 72]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...tjänst.
- (I den tryckta
boken not 66) Karlbom 1979 s. 197 [RK 79]: »[ …
] bergsrätten, som reflekterade denna romerskrättsliga
föreställningsvärld.«
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...]
- (I den tryckta boken not 68) Kongl. Stadgar 1736
s. 4 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...vara.
- (I den
tryckta boken not 69) a.a. s. 6 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bergsmännen.
- (I den tryckta boken not 71) Noraskogs arkiv I
1889-1891 s. 63 [NSA 27]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...driva.
- (I den tryckta boken not 72) a.a. s. 64 [NSA 27]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ]
- (I
den tryckta boken not 74) a.a. s. 135 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ]
- (I den tryckta boken not 75)
a.a. s. 167 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...]
- (I den tryckta boken not 79)
a.a. s. 290 f. [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...till.
- (I den
tryckta boken not 67) Johansson 1875-1884 III s. 111
[JJ 1884]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...gången.
- (I den tryckta boken
not 70) a.a. s. 42 ff. [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bergsdomstolarna,
- (I den tryckta
boken not 73) Kongl. Stadgar 1736 s. 84 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...silververken.
- (I den tryckta boken not 76) Söderberg 1932 s.
251 [TS 32]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ]«
- (I den tryckta boken
not 77) Kongl. Stadgar 1736 s. 151 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...midsommartiden«.
- (I den tryckta boken not 78)
a.a. s. 392 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...sexmännen.
- (I den tryckta boken not 80) Berch 1779
s. 5. [CB 1779] Om tolvmannanämnd resp sexmän vid Stora
Kopparberget se Söderberg 1932 s. 246 [TS 32]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...hörer«.
- (I den tryckta boken not 81) Berch 1779
s. 9 f. [CB 1779] En annan avhandling under Christer Berch, av
Eric Swartz (1780) [CB 1780], redogör för de många författningar,
som gällde de tvister om hyttors drivande, som förekom vid
bergstingen. 1781 försvarade Carl Steen [CB 1781], likaledes
under Christer Berch, en avhandling »Om brott och missgärningar
som vid bergverken förefalla«.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...jurisdiktion.
- (I den tryckta boken not
82) Se t.ex. Hake 1823 s. 392 f. [CHGH 1823]: »Jurisdiktionen
över bergs- och hyttfolk grundar sig däremot på särskilda privilegier,
enligt vilka dessa personer är undandragna från de vanliga
rättsmyndigheterna och endast kan åtalas inför bergsämbetena eller
bergsrätterna (forum privilegiatum).« Birgitta Ericsson har
framhållit den enhetlighet, som präglat bergsstaden Freibergs stads-
och bergsrätt. Både stadens och bergets domstolar hörde under stadens
råd. I Sveriges enda bergsstäder, Falun och Sala, förekom liknade
enhetlighet. I Falun var bergsrätten gemensam överstyrelse för stad
och bergslag och uppdelades på gruvrätt och rådstugurätt. Ericsson
1970 s. 33, 39, 51 f. [BE 70]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...svedjebrott.
- (I den tryckta
boken not 83) Se Montelius 1962 s. 53 [SM 62], 173 Se även
Kongl. Maj:ts brev till Bergskollegium 1694: »[ … ]
havandes Vi sedermera den 30 januari 1691 uppå Edert underdånige
föredragande om den distrikt som är förlagd till Hällefors Silverbruk
[ … ] förklarat, att enär sådane brott uppå samma skogstrakt
förefölle skulle bergmästaren i orten tillika med gruverätten dem
samma straxt hava att upptaga och avgöra [ … ]« Kongl
Stadgar 1736 s. 461 [KSFPR 1837]. Det gäller här brott mot
svedjeförbudet, och motiveringen för att dessa brott ej bör avdömas
vid häradstinget är, att häradstinget ådömer alltför milda straff.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Thimotheison.
- (I den tryckta boken not 84) Hernberg 1786
[AH 1786]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ]«
- (I den tryckta
boken not 85) Richert 1822 s. 10 [JGR 1822]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...människorna.
- (I den tryckta boken not 86) Almquist 1909
s. 251 f. [JAA 1909]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...förelåg.
- (I den
tryckta boken not 87) Jfr. Rättegångsbalken kap. XIII, 1 §:
»Desse äro laga jäv: Om Domaren är med endera i den skyldskap
eller svågerlag, där i äktenskap efter 2. Cap. Giftermåls Balken ej
byggas må, var under ock dess syskonebarn i skyldskap, och ej
svågerlag, förstås [ … ]«, Sveriges Rikes lag (1780)
1981 s. 214. Om släktförhållandet se Heijkenskjöld 1933 s. 43
[SH 33]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Hakkarainen.
- (I den tryckta
boken not 88) Enligt uppgift i brev till förf. av Lars-Olof Herou.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...hyttan.
- (I
den tryckta boken not 89) Privilegieområdet, också kallat
Hälleforsdistriktet, får inte förblandas med allmänningen och de därpå
belägna donerade hemmanen (som också ibland kallas
Hälleforsdistriktet). Det definieras på följande sätt av bergmästare
Erik Odelstierna i »Berättelse över Bruken och Bergverken uti
Nya Kopparbergs Bergmästaredöme år 1763«: »Hällefors
distrikt utgjorde i första början efter ett gammalt
skogsråskillnadsdokument av d. 14 aug. 1648 ej mera än 1 1/3 mils
längd i norr och söder, emellan Nässjöhöjden och Svartälvsagen. År
1689 [ … ] lades därtill hela Sångsskogen väster om
distriktet och 2ne parker på södra ändan [ … ] samt ännu en
annan på östra sidan [ … ] [BA] huvudarkivet,
bergverksrelationer. Se kartan s. 298 i pappersboken, där det
avgränsade området i nedre vänstra hörnet tillhör
Hälleforsdistriktet.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...värderingsinstrumentet.
- (I den tryckta boken not 90)
[HBA] C 1, 83 b
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bergslager.
- (I den tryckta boken not 91) Jfr. statsmaktens
intresse att också reglera stadshantverket genom skråordningar. Edgren
1987 s. 63 ff. [LE 87]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Hindersson.
- (I den tryckta boken not 92) [HBA]s. G 2 B
13, 15.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...oöverstigliga.
- (I den
tryckta boken not 93) För jämförelse med stadshantverkets gesäller se
Edgren 1987 s. 164 ff. [LE 87] Jämför också med Floréns
framställning om mästersmederna på Jäders bruk, vilka åtminstone under
1600-talet själva ägde sina smedjor. Florén 1987 s. 37
ff. [AF 87]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...förbjudna,
- (I den tryckta boken not 94) Modée I 1742 s. 284
[RGM 1829]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bergslaget,
- (I den tryckta boken not 95) Förbjudet
enligt Järnbergsordningens 20 §, Kongl. Stadgar 1736
s. 162 [KSFPR 1837]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...följande:
- (I den tryckta boken not 96) Före 1762 hölls
gemensamma bergsting med Hällefors och Grythytte bergslager, men
enligt skrivelse från Bergskollegium 19/1 1762 skulle särskilt
bergsting hållas för Hällefors silververk. Uppgiften hos Ericsson
m.fl. att bergstingsrätten i Hällefors »tillkommit« 1762
bygger på ett missförstånd. Den existerade redan tidigare och vartdera
bergslaget hade sin sexmannanämnd. Se Ericsson m.fl. 1985 s. 314
[BE 85]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...obetydlige«.
- (I den tryckta
boken not 97) Protocol hos Borgareståndet 1840 bil. N:o 60, s. 116
[PBS 1840]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...förekomma?«
- (I den tryckta boken not 98) Bonde-Ståndets
Protocoller 1840, 2, s. 391 f [HBPUR 1840]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...riksdag.
- (I den tryckta boken not 99) Protocoll hos
Ridderskapet och Adeln 1840, 3, s. 345 [PRA 1840]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...synpunkter.
- (I den tryckta boken
not 100) Bondeståndets Protokoller 1844, 3, s. 378
ff. [HBPUR 1844]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...domstolarna.
- (I den tryckta boken not 101) Swensk
Författnings-Samling No. 28 1850 [SFF 1850]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...medeltiden«.
- (I den tryckta boken
not 102) Richert 1822 s. 10 [JGR 1822]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...domstolar.
- 103) Protocol hos
Borgareståndet 1840, 1, s. 254 [PBS 1840]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...iord.
- (I den
tryckta boken not 113) Swerikes Rijkes Lands-Lag 1726
s. 348 f. [SRLL 1726]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...vasall.
- (I den tryckta
boken not 104) Falk 1964 s. 23 [ZWF 64]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...arbetskraft.
- (I den tryckta boken not 105) a.a. s. 88 f. Se
även Elliger 1966 s. 354 [KE 66]: »Vid mark och jord
kommer [ … ] en definitiv försäljning alls inte i fråga
[ … ] Det man kallar försäljning, är det i realiteten inte,
utan det är bara en övergående växling av besittning. Ty landets ägare
är Jahve ensam, och israeliterna är bara innehavare av ärftlig
jordlega på hans egendom [ … ]«
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...lagen.
- (I den tryckta boken not
106) Kjöllerström 1957 s. 10 [SK 57]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...lagen.
- (I den tryckta boken not 107) Swerikes
Rijkes Lands-Lag 1726 s. 851 ff. [SRLL 1726]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...regering.
- (I den
tryckta boken not 108) Kjöllerström 1957 s. 93 f. [SK 57] Man
bör observera, att det för luthersk ortodoxi inte var en teologisk
nödvändighet att införa mosaisk lag. Luther gör härvid skillnad på
de tio buden, som är förpliktande för alla kristna, och andra
bestämmelser i Mose lag, t.ex. dess strafflag. »Hedningarna är
inte skyldiga att lyda Moses. Moses är judarnas Sachsenspiegel.«
WA 16, s. 378 [WA]. Det var därför, som Kjöllerström
framhållit, i opposition mot det lutherskt ortodoxa prästerskapet, som
Karl IX med 1608 års appendix ur den mosaiska lagen ville ersätta
Upplandslagens kyrkobalk.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...tidelagsbrott.
- (I den tryckta boken not 109) Munktell 1936 s.
134 f. [HM 36]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...hebreerna.
- (I den
tryckta boken not 110) Loccenius 1673 s. 884 [JL 1673]:
»Revera terra israelitica Deo Feudi more devincta erat«.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...ursprung.
- (I den
tryckta boken not 111) ibm. [JL 1673]: »Origo Feudorum ab
Hebraeis deduci potest«.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...grund.«
- (I den tryckta boken
not 112) Almquist 1962 I s. 64 [JEA 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...häradshövdingen.
- (I den tryckta boken not 114)
a.a. s. 357 [SRLL 1726]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ]«.
- (I den tryckta boken not 115)
Förarbetena till Sveriges Rikes Lag I 1900 s. 85 [FSRL 1900]. Om
debatten om bördsrätt i lagkommissionen och på riddarhuset vid
riksdagarna 1720 och 1723 se Winberg 1985 s. 64 ff. [CW 85]
»För kritikerna var bördsrätten ett hinder för ägarens absoluta
herravälde över sin egendom, ett hot mot äganderätten [ …
]«, a.a. s. 72. Jfr. sidan [*] här eller
sidan s. 69 i pappersboken
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...rättsuppfattningar.
- (I den tryckta boken not 116) Se Sjöholm
1968 s. 165 f. [ES 68]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...taget«.
- (I den tryckta boken not 117)
Jfr. sidan [*] här eller s. 146 f. i pappersboken.
Svenska landskapslagar, femte serien 1979 s. XXXVI [SLL 79]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...bördsrätten.«
- (I den tryckta boken not 118) Almquist
1934 s. 185 [JCA 34]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...reminiscenser.
- (I den tryckta boken not 119)
Se t.ex. Hafström 1970 s. 76 [GH 70]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...annan.
- (I den
tryckta boken not 120) a.a. s. 78 f. [GH 70]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...ges.«
- (I den tryckta boken
not 121) Sjöholm 1968 s. 188, 193 [ES 68]. Redan Per Nyström
tog avstånd från uppfattningen om landskapslagarna som utvecklade ur
gammal bonderätt: »Dessa lagar [ … ] har inte
tillkommit för att bevara bonderätten utan för att upphäva den«,
Nyström 1974 s. 77 [PN 74]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...myt.«
- (I den tryckta boken not 122)
Sjöholm 1988 s. 50 [ES 88]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...traditionen«.
- (I
den tryckta boken not 123) Sjöholm 1985 s. 137 [ES 85]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...arvsrättsregler.
- (I den tryckta boken
not 124) a.a. s. 134 [ES 85]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...organisation.«
- (I den tryckta boken not 125)
a.a. s. 136. [ES 85] Landslagen framhåller uttryckligen
bestämmelserna om tionde som reception från mosaisk rättstradition:
»Christus bödh Kirkio byggia och Tijond göra. Adam och hans
söner giorde först Tijond och Salomon bygde först Kirkio.«
Swerikes Rijkes Lands-Lag 1726 s. 829. Se även Sjöholm 1988
s. 99 [ES 88]: »[ … ] det praktiskt taget
inte finns något i Mose lag som inte också återfinns i västerländsk
medeltidsrätt.«
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...budorden.
- (I den tryckta boken not 126) Brilioth
1948 s. 97 [YB 48]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...avlösning.
- (I den tryckta boken not 127)
a.a. s. 257 f. [YB 48]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...skärselden.
- (I den tryckta boken not 128) Om skärseldens och
botsakramentets betydelse som teologiska källor för västerländsk
rättstradition se Berman 1983 s. 165 ff. [HJB 83] David Nehrman
har också betonat läran om skärselden som orsak till en nyhet inom
svensk arvsrätt nämligen testamenten. Nehrman 1752 »Til
Läsaren« utan pag. [DN 1752]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...evangeliet.
- (I den tryckta boken not 129) Laurentius Petris
Kyrkoordning 1932 s. 35 f. [LPK 32]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...universitetsbibliotek.
- (I den tryckta boken not 130) Martin
Luthers Lilla Katekes (1567) 1929 s. 15 [MLLK 29]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1574.
- (I den tryckta boken not 131)
Parvio 1984 s. 251 [MP 84]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...befaller«.
- (I den tryckta boken not 132) 1686 års
kyrkolag 1936 s. 15 [KL 36]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...meningen.
- (I den tryckta boken not 133) a.a. s. 15
f. [KL 36]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...symbolum.
- (I den
tryckta boken not 134) Enfaldig Förklaring 1744 [OS 1744]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...år«.
- (I den tryckta boken not 135) Laurentius
Petris Kyrkoordning 1932 s. 93 [LPK 32]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...budorden.
- (I den tryckta boken not 136) ibm. [LPK 32]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...språket.
- (I den tryckta boken not 137) Jfr. uppgiften
om finngummorna i Mången, som hade svårt att uttrycka sig på svenska,
sidan [*] här eller s. 105 f. i pappersboken
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...svenska«.
- (I den tryckta boken not 138) Hall 1915 s.
143 [BRH 1915]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...språket.«
- (I den
tryckta boken not 139) Gothe 1943 s. 107 f. [RG 43]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...förfoga«.
- (I den tryckta boken not 140) Craelius
1830 s. 22 f. [FDC 1830] När i vår tid från regeringshåll
deklarerats, att Sverige aldrig kan bli »tvåspråkigt« som
Finland, fullföljes en liknande språkpolitik som under det karolinska
enväldet. Se därom Jonsson 1984 [PJ 84].
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...läskunnigheten.
- (I den tryckta boken
not 141) Helger 1945 s. 253 ff. [NH 45]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...böcker.
- (I den tryckta boken not 142) Pleijel 1944
s. 3 f. [HP 44]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...böcker.
- (I den tryckta boken not 143) Johansson 1982
s. 7 [EJ 82]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...storspridning.
- (I den tryckta boken not 144) Jfr. Pleijel
1944 s. 4 [HP 44]: »I äldre tider brukade allmogen ofta
bränna upp en bok, när den var sönderläst.«
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...gånger.
- (I den
tryckta boken not 145) Olsson 1943 s. 64 [BO 43]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...gånger.
- (I den tryckta boken not 146)
a.a. s. 36 f. [BO 43]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1753.
- (I den tryckta boken not 147)
a.a. s. 90 ff. [BO 43] Jan Olof Björkman uppger vilka böcker,
som är upptagna i en år 1829 avliden bondes testamente: »2
Bibblar, 1 Sabbats Ro, 1 dito af Bälters böcker, 2 gla Salm böcker af
grof stil, 1 ny enkel Salmbock.« Björkman kommenterar, att denna
boksamling »gör oss inte stort klokare [ … ] En sådan
boksamling hade alla bönder (och de flesta torpare) i Ullvi.«
Björkman 1974 s. 24 [JOB 74]. Tvärtom är just den
omständigheten av stort intresse! Den visar, att pietismen ännu inte
nått den bygd, varom här är fråga. »Sabbats Ro« är
identisk med den postilla av Johan Samuel Adami, som hör till den
förpietistiska litteraturen. Domprosten Sven Baelters böcker är något
senare och kom att uppskattas också av pietisterna, men för pietismen
typiska är de knappast. Se Olsson 1943 s. 84 och 105 [BO 43]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...borgarklassen.
- (I den tryckta boken not 148)
Jfr. vad Wagn Wåhlin understryker: » [ … ] vi må søge
årsagerne til de to ideologiske dominerede folkelige bevægelser,
afholdsbevægelsen og frikirkebevægelsen, i sociale ændringer før 1850,
inden industrialismens gennemslag.« Wåhlin 1979
s. 120 [VW 79]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...syfte«.
- (I
den tryckta boken not 149) Odén 1975 s. 25 [BO 75]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ].«
- (I den tryckta boken not
150) Enfaldig Förklaring 1744 s. 30 ff. [OS 1744]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...makten,
- (I den tryckta boken not 151) Sandin
1986 s. 50 [BS 86]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...frälsningsfrågan.«
- (I den tryckta boken
not 152) Pleijel 1970 s. 35 [HP 70]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...arbetade.
- (I den tryckta boken not
153) Se t.ex. Nyström 1974 s. 63 [PN 74]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...tvärtom.
- (I den tryckta boken not 154) Günter Fabiunke menar,
att Luthers höga uppskattning av arbetet utgör en av de
värdefullaste beståndsdelarna i Luthers ekonomiska tänkande och är
hans viktigaste bidrag till utvecklingen av ett borgerligt ekonomiskt
tänkande. Fabiunke 1961 s. 100 f. [GF 63] »Framför
allt var det det av Luther företagna etiskt-religiösa likställandet
av alla mänskliga arbeten, hans teologiska predikan, att varje, också
det ringaste, arbete är för Gud lika välbehagligt och värdefullt, som
på förhand bestämde den borgerliga karaktären hos hans uppfattning av
arbetet.« a.a. s. 101
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...»nattväktarstat«.
- (I den tryckta boken not 155)
a.a. s. 88 [GF 63]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...stånden«.
- (I den
tryckta boken not 156) Johansson 1977 5-6 s. 38 [EJ 77]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...tabulae«,
- (I
den tryckta boken not 157) Kjöllerström 1957 s. 15 [SK 57]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...etc«.
- (I den tryckta
boken not 158) 1686 års Kyrkolag 1936 s. 5 [KL 36]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...det.
- (I den tryckta boken not 159) Sandin 1986 s.
52 [BS 86]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...saknas.
- (I den tryckta boken
not 160) Se därom Pleijel 1970 s. 44 [HP 70]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1820-talet.
- (I den tryckta boken not 161)
Pleijel a.a. s. 50 [HP 70]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...samhället.
- (I den tryckta boken not 162) Detta
hindrade likväl inte, att »hustavleideologin« och med den
även patriarkala förhållanden skulle komma att leva kvar jämsides med
liberala idéer om arbetets frihet ännu så sent som vid
arbetarrörelsens tillkomst. Se t.ex. Ericson 1987
s. 187 ff. [HOE 87] Om den motsägelsefulla blandningen av
konservativa och liberala idéer se Tingsten 1941 I
s. 45 [HT 41]. Per Johan Ödman tycks helt ha missförstått
hustavlan och dess tre stånd, när han jämställer dem med de fyra
riksstånden. Det kyrkliga ståndet och det politiska menar han vara
»i princip identiska med adeln och prästerna«. Det
ekonomiska ståndet uppfattar han som ett »tredje stånd«,
som »får tänkas inrymma alla, som bidrar till landets näring och
därmed såväl bönder som borgare«. Ödman 1987
s. 48 [PJÖ 87]. Jfr. sidan [*] här eller
s. 181 f. i pappersboken
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ]«.
- (I
den tryckta boken not 163) Bihang till samtlige riksståndens protocoll
1847-48 sjunde samlingen, 2, nr. 2 s. 2 [BRP 4748]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ].«
- (I den
tryckta boken not 164) Protocoll hos Ridderskapet och Adeln 1850-51,
9 s. 382 [PRA 1851]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...betänkande.
- (I den tryckta boken not 165) Bihang till
samtlige riks-ståndens protokoll 1850-51 sjunde samlingen, 2, nr. 31
s. 2 [BRP 5051]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...krav.
- (I den
tryckta boken not 166) Protokoll hos Borgareståndet 1850-51 Fjerde
bandet s. 973 ff. [PBS 1851]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...samhället«.
- (I
den tryckta boken not 167) Odén 1975 s. 27 [BO 75]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...hushållen.
- (I den
tryckta boken not 168) Sandin 1986 s. 211 [BS 86]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kristendomssyn«.
- (I den tryckta
boken not 169) ibm. [BS 86]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...lycksalighet.«
- (I den tryckta boken not
170) Nilson 1921 s. 46 ff. [SN 21]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ].«
- (I den tryckta boken not 171)
Catechesen 1811 s. 6 [C 1811]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...nationalismen«.
- (I den tryckta boken not 172) Sandin
1984 s. 122 [BS 84]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...fosterland«.
- (I den tryckta boken not 173) Nr 302. Den
här psalmen var verkligen »i tiden«. I anslutning till den
maktdelning, som tagit sig uttryck i 1809 års regeringsform, besjunger
Wallin här kungamakten, de fyra riksstånden och den dömande
makten. Efter att ha antytt unionen med Norge avrundar han med en
strof om det sanna, det rätta, »dygdens mödor« och ett
bättre liv efter döden. Ordet »fosterland« finns dock
belagt redan i landslagen: »Om man leder a fosterland sitt
utländska här.« (IX. cap. Höghmålis Balker). Swerikes Rijkes
Lands-Lag 1726 s. 733 [SRLL 1726]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...fostran.
- (I den tryckta boken not 174) Jfr. Tingsten
1969 [HT 69]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...åsikter.«
- (I den tryckta boken not 175) Agardh 1863
s. 185 [CAA 1863]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...sköte.«
- (I den
tryckta boken not 176) Wieselgren 1827 s. 66 [PW 1827]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...varandra.
- (I den tryckta boken not 177) a.a. s. 67
[PW 1827]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...J.O.Wallin.
- (I den tryckta boken not 178) Fryxell 1858 s. 7
[AF 1858]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...fattigdom.
- (I den tryckta boken not 179) Arner 1923 s. 31
[AA 23]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ].«
- (I den tryckta boken not 180) Levin
1871 s. 42 [CHL 1871]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...synder.
- (I den tryckta boken not 181) Enfaldig
Förklaring 1744 s. 18 [OS 1744]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1810,
- (I den tryckta boken not 182) Catechesen
1811 s. 7 ff. [C 1811] (där stycket om avlösningen utgått)
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...avlösning.
- (I den tryckta boken not 183) Kyrko-Handbok 1810
s. 94 [KH 1810]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...skylla!
- (I den tryckta boken
not 184) Wieselgren 1877 s. 78 [SW 1877]. Wieselgren förråder
i sin framställning sitt beroende av Manchesterliberalismen och dess
förespråkare Richard Cobden, till vilken han refererar. Ovan (not 155
i pappersboken) har framhållits Luthers uppskattning av arbetet. Men
att som Wieselgren framhålla arbetsamhet som syftande till
kapitalackumulation är något för Luther helt främmande. Medan
rikedom för 1800-talsprotestanten kunde ses som ett tecken på Guds
välsignelse, var den för Luther snarast en anledning till
misstänksamhet. Med tanke på den tidens storföretag,
»monopolia«, säger han i en predikan 1524: »Hur
skulle det enligt gudomlig rätt kunna ske, att en man på kort tid blir
så rik, att han kan lösa ut kungar och kejsare?« För Luther är
räntetagande eller prissättning på varor betingad av tillgång och
efterfrågan detsamma som stöld, och han betraktar den tidens
kapitalister som stortjuvar: »Under det att de låter hänga
tjuvar, som har stulit en eller annan halv gulden, gör de affärer med
dem, som rånar hela världen och stjäl mer än alla andra [ …
].« WA 15 s. 312 f. [WA] Luthers etik var
alltså obekväm för kapitalistiska produktionsförhållanden, vilket kan
vara en förklaring till att andra religionsformer under 1800-talet
ersatte den gamla lutherska kyrkofromheten.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Mången.
- (I den tryckta boken not 185)
»Begreppet 'odal' betydde inte bara 'familjeegendom' utan också
'fosterland', 'fädernesland'«. Gurevitj 1970 s. 49
[AJG 79]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...folkskolan,
- (I den tryckta boken not 186)
Helger 1945 s. 256 ff. [NH 45]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...socken
- (I den tryckta boken not 187) Formen
»Hällfors« tyder på att det är någon ur bygdens
befolkning, som har skrivit. Än i dag heter orten på bergslagsdialekt
»Hällfors« utan »e«. »Hällefors«
är en form, som tillkommit genom av riksspråket påverkade
ämbetsmän. Se M. Forsslunds uppteckning, Landsmålsarkivet, Uppsala,
2983:12 s. 3 [MF 30]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...domboksmaterialet.
- (I den tryckta boken not 188)
Österberg 1987 s. 474 [EÖ 87]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...missväxtår,
- (I den
tryckta boken not 189) Utterström 1957 s. 435 [GU 57]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...spannmål.
- (I den tryckta boken not 190) [HBA] G 2 B:9,
10.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...trott.«
- (I den tryckta boken not 191) Ankarloo 1987 s.
16 [BA 87]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Örebro.
- (I den tryckta boken not 192) Jonsson 1988 s. 16
[PJ 88]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...havre.
- (I den tryckta boken not 193) [HBA] G 2
B:10, 22
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...lagen.
- (I den tryckta boken not 194)
»Då äger Häradshövdinge han döma qvickan i jord med samma djure
grävas eller i Elde brännas.« Swerikes Rijkes Lands-Lag 1726
s. 739. [SRLL 1726] Petter Abrahamsson kommenterar: »Nu
sättes ingen qvick i jord utan den Tidelag haft halshuggas och sedan å
båle brännas«, a.a. s. 740 [SRLL 1726]. Appendixet 1608
citerar ur den mosaiska lagen: »Om någor haver skaffa med
oskälig djur. Han skall döden dö, och djuret skall du dräpa.«
a.a. s. 853 [SRLL 1726]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...förföljer«.
- (I den tryckta boken
not 195) Enfaldig Förklaring 1744 s. 49 [OS 1744]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...makar.
- (I den tryckta boken not 196) Sveriges rikes lag
(1780) 1981 s. 5 [SRLL 1726]. Ann-Sofie Kälvemark vill i
bestämmelserna i giftermålsbalken i 1734 års lag se en »dualism
mellan främst den kyrkliga åskådningen och en äldre, förkristen
uppfattning«, enligt vilken äktenskapet var »snarare
ättens än samhällets angelägenhet«. Hon ansluter sig härvid till
Birger Ekeberg, som också söker förklaringen i ett förkristet
ättesamhälle: »Den äldre äktenskapsrätten hade i mycket
påverkats av ättens dominerande betydelse i gångna tiders
samhällsliv.« Ekeberg 1934 s. 211 [BE 34]. Kälvemark
1977 s. 182 f. [ASK 77] Men det är i stället den romerska
rättens syn på det ömsesidiga samtycket som konstituerande för
äktenskapet, som ligger bakom den betydelse, lagen tillmäter
fästningen. Se därom Sjöholm 1988 s. 112 [ES 88].
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Strömsdal«.
- (I den tryckta boken not 197) 1728 hade
anlagts ett stålverk intill Strömsdals hytta. Dit hade införskrivits
en tysk stålsmed vid namn Piper. Montelius 1962 s. 102
[SM 62]. Det är tydligen dennes son, som gjort Maria
Gustavsdotter med barn. Har han som invandrare inte känt till
nattfrieriets oskrivna lagar? Jfr. uppgiften att ett barn av 40 var
oäkta på 1750-talet. Frykman 1977 s. 9 [JF 77]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...om.
- (I den tryckta boken not 198) Ann-Sofie Kälvemark har
kommit till liknande resultat. Hon har av sitt 1800-talsmaterial
slutit, att föräktenskapliga förbindelser varit accepterade eller
tolererade. Sådana förbindelser relaterar hon till den kyrkliga
vigseln, och de motsvarar då, vad som kyrkorättsligt betecknats som
»otidigt sängelag«. Begreppet
»utomäktenskaplig« motsvaras i 1700-talsmaterialet av
begreppet »oäkta«, men det är inte relaterat till den
kyrkliga vigseln utan enbart till fästningen. Det används aldrig om
barn fött efter fästning. Se Kälvemark 1977 s. 181 ff. [ASK 77]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...mig«.
- (I den tryckta boken
not 199) Gottlund 1931 s. 334 [CAG 31]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...Puuroinen
- (I den tryckta boken not 200) av samma släkt som
Lars Olsson, se sidan [*] här eller s. 86 i
pappersboken.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...kl. 3.«
- (I den tryckta boken not 201) Gottlund 1931 s
364 f. [CAG 31] Om nattfrieri se även Löfgren 1977
s. 253 ff. [OL 77] Han förklarar dess utbredning genom att
visa, att den sammanfaller med fäboddriftens, a.a. s. 256. I
finnmarken var dock fäboddrift sällsynt.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...avdöma.
- (I den tryckta boken not 202) Sam. Ödman 1924
s. 122 f. [SÖ 24]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...sammanlag«.
- (I den tryckta boken not 203)
a.a. s. 122 [SÖ 24]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...nattro«.
- (I den tryckta
boken not 204) Grangärde Församlings minnesbok 1968
s. 207 f. [GFM 68]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...system«.
- (I den tryckta boken not 205) Sundin 1981
s. 60 f. [JS 81]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...1800-talet.
- (I den tryckta
boken not 206) Carl Henric Martling har presenterat siffror, som visar
på en faktisk krympning av den kyrkliga organisationen i förhållande
till folkmängden i Karlstads stift under 1800-talets förra hälft: År
1800 svarade en präst mot 953 invånare, mot 1808 år 1850, alltså en
realminskning av antalet präster med hälften. Martling 1958
s. 72 [CHM 58]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...last.«
- (I den tryckta boken not 207) Österberg 1982
s. 51 [EÖ 82a]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...tingen.«
- (I den tryckta boken not 208) Liliequist
1985 s. 289 [JL 85]. Swerikes Rijkes Lands-Lag 1726
s. 829 [SRLL 1726]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...landslag,
- (I den tryckta boken not 209)
»Dräper man eller kona med vilja barn sinom eller mördar barn
sitt, hedit eller kristet [ … ] vilkit dera det gör, da
skall man steglas eller konu brännas [ … ]« Swerikes
Rijkes Lands-Lag 1726 s. 723 f. [SRLL 1726]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...etc.
- (I den tryckta boken not 210)
Svenska landskapslagar, första serien s. 59 ff. [SLL 79] Se
även Nordström 1840 s. 241 ff. [JJN 1840]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...mord.
- (I den tryckta boken not 211) Kaser 1959 s. 144
[MK 5971]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...män«.
- (I den tryckta boken not 212) Sjöholm 1988 s. 93
[ES 88]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...af.«
- (I den tryckta boken not 213) Swerikes Rijkes
Lands-Lag 1726 s. 829 [SRLL 1726]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...].«
- (I den tryckta boken not 214) Handlingar rörande
Sveriges historia, andra serien 1864 s. 64 [HSH 1864]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...].«
- (I den tryckta boken not 215)
a.a. s. 104 [HSH 1864]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...förrätta«.
- (I
den tryckta boken not 216) 1686 års kyrkolag 1936
s. 8 [KL 36]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...väggarna«.
- (I den tryckta boken not 217) Aronsson 1988
s. 51 [PA 88]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...[ … ].«
- (I den tryckta boken not 218)
Almqvist 1838 s. 3, 12 [JAA 1838]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...plats.
- (I den
tryckta boken not 219) Hällefors kyrkoarkiv, bänklängd 1753
[HK]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...året«.
- (I den tryckta
boken not 220) 1686 års kyrkolag 1936 s. 32 f. [KL 36]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...hugsvalelse«.
- (I den tryckta boken not 221) Folket i
det, som senare blev Grythytte socken (med Hällefors), hade sin kyrka
i Nora. En kvinna från Tomsjön, som enligt Hällefors likbok 1708
uppges ha blivit 100 år, skall, också enligt likboken, ha varit döpt i
Nora kyrka. Om delegationen till domkapitlet se Hall 1915 s. 4
[BRH 1915].
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...nattvard.
- (I den tryckta boken not 222) Ljusnars-Kopparberg
1960 s. 76 [LKH 60]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...språk.
- (I den tryckta boken not 223)
a.a. s. 76 f. [LKH 60]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...födelsen.
- (I den tryckta boken not 224) 1686 års kyrkolag
1936 s. 17 [KL 36]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...det.
- (I den
tryckta boken not 225) L. Lloyd vittnar om allmogens vördnad för
sakramenten: »Bönderna har stor tilltro till kyrkans
sakrament. Som ett exempel härpå kan jag nämna, att jag under mina
strövtåg i skogen en vinterkväll fick logi i en bondstuga. Under
nattens lopp födde bondhustrun en gosse, och två eller tre timmar
senare begav sig en kvinna av deras bekanta tillsammans med mannen med
den nyfödde, som de ordentligt hade svept in i kläder, till
prästgården, för att barnet omgående skulle få ta emot dopets
välsignelse.« Lloyd 1830 s. 60 [LL 1830]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...maktförhållanden.
- (I den tryckta boken not 226) När Friedrich
Engels menar, att »all religion inte är annat än den fantastiska
återspeglingen i människors huvuden av de yttre makter, som behärskar
deras dagliga tillvaro«, är detta en metafysisk
spekulation. Engels 1904 s. 342 [FE 1904]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...person.«
- (I den tryckta boken not 227) Enfaldig
Förklaring s. 32 [OS 1744]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...egendom.
- (I den tryckta boken not
228) Ett tidigt och mycket tydligt uttryck för den religiösa
liberalismens idealism finner vi i ett uttalande av E.G.Geijer från år
1811: »Ingen kan känna en renare, innerligare vördnad för de
heliga skrifter än jag. Men så fast är jag övertygad om denna
gudomliga läras sanning, att om genom något obegripligt och högst
olyckligt öde dessa skrifter på en gång försvunne från jorden, så
skulle likväl uppenbarelsens ljus ej vika från människosjälen, så
skulle likväl religionen till dagarnes ände ej predika annan lära än
den om en Gud som försonat världen.« Geijer 1923 s. 207
f. [EGG 23] Här betyder idévärlden för Geijer allt, medan
sinnevärldens uppenbarelse endast har en sekundär betydelse! Om
Geijers betydelse för den religiösa liberalismen se Rodhe 1935 s. 8
ff. [ER 35]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...obetydliga.
- (I den tryckta boken not 1)
Finnarnas kamp har ibland framställts som uttryck för en nationell
motsättning mellan två språkgrupper. T.o.m. E. Ingers har av gamla
skrönor låtit sig förledas att tala om »vilda fejder, som nästan
fingo karaktär av småkrig«. Ingers 1949 s. 217
[EI 49]. Richard Broberg har granskat det sägenmaterial, som
vet att berätta om sådana »finnkrig« och funnit, att det
ofta går tillbaka på helt ordinära slagsmål, där också någon gång
finnar kunnat vara inblandade. En genomgång av 1600-talets samtliga
domböcker för Mellansverige har lett till att man funnit endast sju
fall av dråp eller mord, där kontrahenterna varit svenskar och
finnar. Broberg 1970 s. 100 ff. [RB 70] Det material från
Hällefors, som här har genomgåtts, vittnar inte heller om några
etniska motsättningar.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...riksgräns.
- (I den tryckta boken not
2) Carlsson 1986 s. 8 f. [SC 86]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...den.«
- (I den tryckta boken not 3) Stavenhagen 1974 s.
35 [RS 74]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...färgad.
- (I
den tryckta boken not 4) I Richard Gothes arbete Från trolldomstro
till kristendom [RG 43], som behandlar de svenska
skogsfinnarnas kultur under 1600-1700-talen, återges foton av
»finnättlingar«. Man ser där bl.a. bilderna av en man från
Rautalampi och en från Nordmarks socken i Värmland, båda med
helskägg. Avsikten är tydligen att visa på raslikheter. Det ovannämnda
brevet (sidan [*] här eller s. 96 i pappersboken) från
Uddeholmsverkens grundare, Johan Karlström, har visserligen vissa
rasistiska tongångar, men huvudmotivet bakom hans aggression mot
finnarna är hans önskan att utvidga Uddeholms godsmassa på finnarnas
bekostnad.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...jord.
- (I den tryckta boken not 5) Se även Gerhard Heitz:
»Alla dessa kampformer berodde emellertid på [ … ] att
bonden som innehavare av ett gårdsbruk d.v.s. i kraft av sin
förfoganderätt över produktionsmedel var ekonomiskt självständig och
genom att förvägra eller reducera feodalherrarnas ränta kunde påverka
dem betydligt. Alla dessa kampformer har det gemensamt, att bönderna
förfogade över en viss materiell bas, utifrån vilken de kunde kämpa
[ … ]«. Heitz 1986 s. 118 [GH 86]. Uwe-Jens
Heuer har också understrukit, att t.o.m. den livegne bonden, i motsats
till den kapitalistiske lönearbetaren, förfogade över ett
»eget« företag. Heuer 1960 s. 48 [UJH 60]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...produktion«.
- (I den tryckta boken not 6) Sandin 1977
s. 58 [BS 77]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...arbetsvägran.
- (I
den tryckta boken not 7) Österberg 1984 s. 10 [EÖ 84]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...godsherren.
- (I
den tryckta boken not 8) Peters 1961 s. 72 [JP 61]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...forladelse!«
- (I den
tryckta boken not 9) Bjørn 1981 s. 103 f. [CB 81]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...svedja«.
- (I den tryckta boken not 10) Montelius 1962 s.
173 [SM 62]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...produktionsförhållanden«.
- (I den
tryckta boken not 11) Harnisch 1986 s. 87 f. [HH 86]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...jordbruk.
- (I den tryckta boken not 12) Heuer
1960 s. 40 ff. [UJH 60]
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- ...suomalaistalollinen
- (I den tryckta boken not
1) Termi torp merkitsi (1500-1600-luvulla) alun perin kruunun
uudistaloa, mutta se säilyi metsäalueilla pitkään yli sen, kun
raivaajat olivat nauttineet vapaavuotensa ja muodostuneet jo aivan
tavallisiksi talollisiksi, tässäkin tapauksessa 1700-luvun lopulle
asti, pitkälti ohi uudisasutuskauden. - Niihin itsenäisiin taloihin
ei saa sekottaa myöhempiä 1700-luvun kartanoiden tai
talonpoikaistalojen torppia, jotka olivat vain pieniä tilanosia, jotka
oli annettu vuokralle päivätöitä tai muita suorituksia vastaan. Tämän
vuoksi finntorp kuuluu tässä suomentaa »suomalaistalo«
(eikä »suomalaistorppa«, joka viittaisi jälkimmäisiin
pikku vuokra-alueisiin). Kääntäjä.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.