Inledning
Flagga
Korta fakta
Karta
Historia
Forntid
Spanska tiden
Amerikanska tiden
Marcos tar över
Nutid
Natur
Natur
Djurliv
Klimat
Samhälle
Styrelseskick
Huvudstaden Manila
Industri
Jordbruk
Kul att veta
En känd person
Mat
Källor
Litteraturförteckning
Länkar
Upp
Historia - Del 1
Forntid
Människor har kommit till Filippinerna både från norr och söder, men troligen lite tidigare från söder. I olika perioder har ögruppen haft mycket kontakt med, och invandring från, de omgivande länderna, framförallt Malaysia, Kina och Vietnamn.
De äldsta spåren av människor på Filippinerna är ungefär 30 000 år gamla och har hittats i grottor på ön Palawan som ligger i sydvästra Filippinerna. Dessa har likheter med fynd från samma tid i Australien, så förmodligen är folkslagen släkt. Det fanns flera städer vid kusterna, men det fanns inte någon som styrde Filippinerna som ett land förrän spanjorerna kom och erövrade det på 1500-talet.
På 3000-talet f. Kr. kom jordbruket till Filippinerna och några tusen
år senare kom brons och järn. Under årtusendet efter Kristus hade man
mycket kontakt med Kina och började göra keramik av samma sort som där.
På de över 2000 år gamla terrasserna odlar man fortfarande ris.
Fernando Magalhães ledde den första europeiska expeditionen till Filippinerna 1521, men dog snart i strider med ursprungsbefolkningen. Han var portugis men arbetade för den spanske kungen och det var Spanien som 44 år senare påbörjades erövringen av öarna. Namnet "Filippinerna" kommer från den spanske kungen Filip II. Mot slutet av 1500-talet hade spanjorerna makten över alla öarna, förutom ett par i söder. Man gjorde Manila till huvudstad och, inte helt oväntat, behandlade man ursprungsbefolkningen ganska dåligt. Spanjorerna var en överklass och länge hade enskilda spanjor rätt att kräva skatt från hela byar.
Spanien tjänade stora pengar på handeln över haven, framförallt mellan Mexiko, Filippinerna och Kina och de behöll sin dominans där framåt mitten av 1800-talet.
Filippinerna kristnades till den romersk-katolska tron och spanjorerna gjorde sitt bästa för att få landet så spanskt som möjligt, men folket behöll ändå många gamla traditioner och i vissa områden hade små grupper av ursprungsbefolkningen stort inflytande.
Självständighet
Det var inte förrän på 1870-talet som det bildades någon riktig självständighetsrörelse. Det var främst de högutbildade som ledde rörelsen, en av de viktigaste var José Rizal. Han hade varit i Spanien i ett tag, men kom tillbaka och startade Liga Filippina 1892. De krävde bl.a. reformer, men Rizal avrättades 1896 för "undergrävande verksamhet" av de som hade makten. Då blev filippinerna riktigt sura och det blev början på den Filippinska revolutionen.
En annan revolutionsrörelse, Katipunan, som hållit sig i skymundan,
gjorde nu uppror och fick snabbt hundratusentals anhängare. Efter att ha
blivit lovade reformer av spanjorerna 1897, la de ner vapnen och ledarna,
däribland en som hette Emilio Aguinaldo, drog sig undan till Hong Kong.
Men tro inte att det var över nu. Nej, 1898 började det Spansk-Amerikanska kriget och USA kom och sänkte stora delar av de spanska skepp som låg utanför Manila. Katipunans ledare, Emilio Aguinaldo, var på USA:s sida i striden mot Spanien. I alla fall passade han på när spanjorerna krigade mot USA och återvände, förklarade Filippinerna självständigt och blev president.
Att Spanien var besegrat betydde dock inte att Aguinaldo fick som han hade tänkt sig. När kriget mellan Spanien och USA tog slut och de två länderna skrev ett fredsavtal fick USA Filippinerna. Nu började det hela om igen och amerikanarna kom för att erövra landet. De tog Aguinaldo till fånga och även om landet ganska snabbt erövrades gjorde många lokala grupper mer motstånd och tusentals människor dog i de flera år långa striderna.
Fortsättning >>> Amerikanska tiden