Inledning

Flagga

Korta fakta

Karta

Historia

Forntid

Spanska tiden

Amerikanska tiden

Marcos tar över

Nutid

Natur

Natur

Djurliv

Klimat

Samhälle

Styrelseskick

Huvudstaden Manila

Industri

Jordbruk

Kul att veta

En känd person

Mat

Källor

Litteraturförteckning

Länkar

Upp

Natur

Berggrund

De flesta filippinska öarna är uppbyggda av vulkaniskt material, och ibland lite koraller. Öarna har ofta höga berg i mitten och branta sluttningar mot kusterna och på de stora öarna finns flera bergskedjor. På Luzon är de största Centralkordiljäran, som ligger i nordväst och Sierra Madre på ostkusten. Båda löper i nord-sydlig riktning och mellan dem finns den bördiga Cagayandalen. Det högsta berget, vulkanen Apo, ligger på Mindano och är 2 954 m högt. På södra Mindano finns en bördig slätt som heter Cotabato och har en flod som heter Mindanofloden.

Är du osäker på var de olika öarna ligger? Kolla på kartsidan

Genom öarna Mindoro och Palawan i väster går en bergskedja som sedan fortsätter på Borneo, den är markerad med en gul linje på bilden här intill.

Vulkaner

Det finns drygt 50 vulkaner på Filippinerna, 15 av dem är aktiva. Den högsta heter Ragang och ligger på Mindano. Karta med vulkanerna. I området omkring Manila på Luzon finns det också många vulkaner. En av dem, Mount Pinatubo, hade ett enormt utbrott 1991. Det var det näst största på 1900-talet.

Redan 1990 inträffade en kraftig jordbävning, 7,8 på richterskalan, som betydde att Mount Pinatubo hade vaknat igen efter 500 års tystnad.
 I mars 1991 inträffade flera små jordskalv och i april sprutade det ut aska över ett par närbelägna byar. Då började man evakuera de som bodde närmast. Den 7 juni började lava strömma ut, och den 9:e skulle alla inom 20 kilometers radie evakueras, ca 25 000 personer. Ett par dagar senare utökades gränsen till 30 km och 54 000 människor skulle evakueras. Huvudstaden Manila  ligger bara 90 km från vulkanen och man var förstås orolig övar att de 11 miljoner invånarna i området skulle hotas

Utbrottet

Den 15 juni 13:42 började det riktigt stora utbrottet. Nio timmar och flera jordskalv senare hade de översta 260 meterna av berget försvunnit och ersatts av en 2,5 km stor krater.

Situationen blev ännu värre av att det vid tiden för utbrottet passerade en tropisk storm och det regnade därför kraftigt. Regnet blandades med askan och föll till marken som lera. På grund av regnet bildades det också enorma jordskred av aska, s k laharer, som sköljde nerför sluttningarna. Omkring 5 000 hus förstördes av dessa och 70 000 skadades.

Det finns olika uppgifter om hur många som dog, mellan 200 och 800, men de flesta dog i alla fall av den nedfallande askan som bl a fick hustak att rasa samman. Askan som spreds i atmosfären sänkte jordens medeltemperatur med drygt 0,4°C de följande två åren.