Inledning
Flagga
Korta fakta
Karta
Historia
Forntid
Spanska tiden
Amerikanska tiden
Marcos tar över
Nutid
Natur
Natur
Djurliv
Klimat
Samhälle
Styrelseskick
Huvudstaden Manila
Industri
Jordbruk
Kul att veta
En känd person
Mat
Källor
Litteraturförteckning
Länkar
Upp
Upp
Styrelseskick
Gloria Arroyo
Filippinerna är en republik och har alltså en president.
Presidenten väljs för sex år och även vicepresidenten utses av folket.
Av den anledningen kan presidenten och vicepresidenten tillhöra helt
olika partier. Den nuvarande presidenten heter Gloria Macapagal-Arroyo, hon tillsattes januari i år efter att Joseph Estrada tvingats avgå p g a
en korruptionsskandal. Estrada har nyligen häktats för korruptionsärenden som
tillsammans uppgår till 800 miljoner kronor. De allvarligaste anklagelserna kan leda till dödsstraff
(men det är inte troligt), och det hjälper inte att betala borgen.
Sedan Estrada arresterades, i slutet av april, har tusentals av hans
anhängare protesterat på gator och tog i Manila. Den första maj försökte 8 000
demonstranter ockupera presidentpalatset för att få Gloria Arroyo att
avgå. Det var det största upploppet sedan Marcos tid och de kom väldigt
nära byggnaden innan de drevs tillbaka av militären. Då började
demonstranterna plundra och förstöra andra saker istället, samtidigt
som det pågick strider mot militären. En polis och två civila dog och
138 skadades. Jag förstår inte varför så många vill ha tillbaka
Estrada som president efter vad han gjort.
Kongressen, som består av senaten
och representanthuset, har den lagstiftande makten. Presidenten har
vetorätt, men om mer än två tredjedelar röstar för förslaget går
det igenom i alla fall.
De 24 senatorerna sitter i sex år och kan bli omvalda en gång. Precis
som i USA väljs de i två omgångar, alltså 12 st var tredje år. Även
representanthusets 260 ledamöter väljs av folket var tredje år och de kan
bli omvalda två gånger. 50 av ledamöterna utses dock presidenten
själv, för att representera olika minoritetsgrupper.
Den filippinska författningen tillkom 1987, efter att Marcos hade störtats. Den röstades igenom av folket och innehåller flera regler som skall förhindra framtida diktatorer och maktmissbrukare. Kongressledamöterna får inte ha några andra ämbeten samtidigt som de sitter i parlamentet och de måste också redovisa vad de har för ekonomiska intressen innan de kan börja sitt arbete. Presidenten kan inte heller bli omvald som Marcos blev.
Fungerar dåligt
Trots den ordentligt utformade författningen, finns det en del problem. Oppositionen, d v s de partier som för tillfället inte har makten, anses ofta ha för lite att säga till om och många partier är kopplade till rika finansfamiljer eller enskilda kandidater. Köp av andras röster är vanligt och det finns en hel del som inte litar på systemet och därför inte röstar alls. Det är inte heller någon större skillnad på partiernas inriktning och politikerna hoppar vilt mellan dem utan att bry sig om partitillhörighet.
Maktdelningen
Den s k tredelade makten fungerar såhär:
-
Presidenten och hans/hennes medhjälpare står för den styrande makten
-
Kongressen har den lagstiftande makten
-
Domstolarna har den dömande makten
Domstolarna i Filippinerna är indelade i tre nivåer: regionala domstolar, som man först går till, appellationsdomstol, som man överklagar till, och en högsta domstol i sista hand (bild till höger). Det finns också speciella domstolar för t ex skatte- och tullfrågor.
Filippinerna är indelat i 15 regioner och 73 provinser. Dessa styrs av guvernörer eller regionala församlingar. En del provinser, längst i norr och söder, styrs i praktiken av olika gerillagrupper och några har även fått officiellt självstyre. Över huvud taget är den statliga makten koncentrerad till Manila-området och provinserna är ganska självständiga. Detta beror bland annat på gerillan, men även att de ligger utspridda på de tusentals öarna och det är därmed svårt att hålla kontakt med alla.
Läs även om regeringens kamp mot olika gerillagrupper.